Ett räddningspaket för Spanien skulle sluta på minst 500 miljarder euro istället för de 110 miljarder euro som gäller för Grekland och det mäktar eurozonen inte med.

Och vad är det som  de 5 miljarder som den senaste obligationsteckningen gav stöd för, det är ju en hel procentenhet av detta. Man vet inte om man skall skratta eller gråta åt detta spektakel.

 Konstaterar att en framtida justering av storleken på bankernas balansräkningar inte kan uteslutas, enligt ECB och Trichet. Fattar folk vad detta egentligen innebär?
Jag skulle vilja påstå att när folk förstår detta så kommer denna storleks förändringen i balanserna att medföra bankernas direkta undergång, eftersom det nog blir enormt svårt att motivera varför en del skulder skall betalas medan andra inte alls behöver betalas.

ECB låter styrräntan vara, uppenbarligen så bedöms då inte överhettningsrisken i ekonomin vara direkt överhängande. För det kan väl ändå inte vara så att man föredrar att leda ekonomin mot hyperinflation framför att få social instabilitet som riskerar maktinnehavet?

http://carlnorberg.wordpress.com/2010/04/09/tankar-kring-dagen/

Läget för Portugal och Spanien har inget att göra med Greklands budgetkris, enligt Herman von Rompuy, EU:s permanente ordförande. Jag som trodde att de hade samma valuta som var bildad med skuld som värdebärare, att det var själva poängen med en valutaunion..
Och det därför vid en Grekisk betalningsinställelse var så att skulden blir värdelös för den Grekiska delen av valutamängden.

Kan därför någon vara så vänlig att förklara för mig hur betalningsinställelse för ett land i en valutaunion, där skuld är värdebärare till den gemensamma valutan, en fallerande skuld inte påverkar de andra ländernas valutavärde i unionen?