Main Streets kamp med Wall Street är en kopia av kontroversen kring Goldman Sachs som säljer derivatinstrument för att "hjälpa" den grekiska regeringen att på så sätt artificiellt dölja sina verkliga skuldnivåer.
Enligt lag måste inte sällan många kommuner /delstater balansera sina budgetar. Många har på senare år därför ingått handel med ränteswapar, liksom "swaptioner," för att sänka kostnaderna för sina obligationsåtaganden.
Bankerna emellertid, de säger till regeringarna att de fullt ut informerat om riskerna, att tjänstemän kände till riskerna, och att stater och städer helt enkelt satsade felaktigt i räntestegen.
Alabama kämpar med JPMorgan Chase / Bear Stearns över sina Muni derivat. Delaware och Detroit tog på sig UBS för sina muni derivat erbjudanden.
Mississippi har kämpat mot AIG, JP Morgan, UBS, Lehman Bros, Merrill Lynch och Morgan Stanley, bland annat. Chicago har tagit AIG, JP Morgan, UBS och Morgan Stanley över sina muni derivat erbjudanden. West Virginia har kämpat Ambac Bond som är en försäkringsgivare.
Åtskilliga städer i Kalifornien, inklusive Oakland och Los Angeles, försöker bryta sin muni derivat/CDS handel med Wall Street.
Den vanligaste muniderivatet är ränteswappar som i Greklandsfallet, vanligtvis tillsammans med en obligationsemission. I en typisk ränteswap handlar i detta om en Muni obligation, alltså att en stat eller stad går med på att "swappa" räntor på rörliga ränteobligationer.
Till exempel så skulle en lokal stad eller kommun kunna betala exempelvis på kvartalsbasis, ränta på sina obligationsåtaganden med antingen en fast eller rörlig ränta.
I utbyte skulle de få ett fast belopp från banken. Staden eller kommunen kan sedan använda dessa pengar från banken för att betala avkastningen på obligationerna vid inlösen. Problemet uppstår givetvis när reporäntan hamnar i ett intervall som i nu, för då försvinner alla möjligheter till räntevinster i dessa instrument.
Specifikt så skulle alltså en lokal regering betala en bank fast ränta i utbyte mot en rörlig ersättning som sedan skulle täcka den verkliga räntekostnaden på obligationerna.
Detta liknar lite av ett upfront lån, hur mycket pengarna sedan förändras bestäms av hur storleken på statsskulden förändras och finansieras med obligationer som är "säkrade" med swappar och hur mycket de räntesatserna ändras, kreditvärdighet hos stat eller kommun, och säkerheter , bland andra faktorer.
Problem kommer alltså ovillkorligen att uppstå när stater eller städer inte läser det finstilta för att se till att banker har satt övre och undre gränser för ränteutvecklingen, så kallade lock eller golv, trösklar som fastställs i syfte att minska risken för banken.
Säg aom exempel att priserna föll under vad muni derivatkontrakt anger som "räntegolv" för en kursrörelse. Detta innebär att staden skulle fortfarande behöva betala banken vad som uppgår till att nå "golv" nivån, trots den lägre gällande valuta/räntekursen. Och många stater, länder och städer trädde in i muni derivat affärer som låste in dem i åratal, på långa löptider.
Vad som också förvärrar problemet är att staten och tjänstemännen i stad och kommuner inte var att uppmärksamma vad många analytiker och ekonomer har prognosticerat skulle hända, att Federal Reserve i USA:s fall skulle gå och sänka räntenivåerna för att hantera en djup nedgång i ekonomin och en djup recession.
Så bankerna skulle så att säga komma att utkräva ränta på 3% -5% på sin Muni derivat behandling, samtidigt som lokala regeringar och kommuner bara kan få en bråkdel av avkastningen, återigen på obligationer med långa löptider.
Bidra genom att Swisha till 076-118 25 68, mottagare är Caroline Norberg.