Under en längre tid har det aktualiserade energiförsörjningsbehovet kommit att spela en alltmera framträdande och betydande roll i det svenska välfärdssamhället. Detta har skapat en situation där även priset på energi kommit att bli, och alltmera kommer att bli en avgörande faktor för hur fördelningen av välfärd sker i det moderna svenska välfärdssamhället.

Den genomförda bolagiseringen av tidigare statligt organiserade energi och nätbolag, har resulterat i att dessa som aktörer på energimarknaden, nu genom dels sin ledande ställning på marknaden och denna bolagiseringsprocess, har hamnat i en monopolsituation, där företagen vinstmaximerar på bekostnad av det allmännas välfärd.

Detta saknar helt rimliga grunder ur samhällets välfärdsperspektiv.

Syftet med statligt ägande skall inte vara emotverkande till samhällsnyttan, eftersom detta då är ett kontraproduktivt beteende av staten.

Vinstmaximeringsbeteende är alltid skiljt ifrån allmännyttigt beteende, så länge inte vinsten fördelas lika över alla. Detta implicerar att statligt ägda bolags målsättning inte skall vara vinstmaximering, i enlighet med det förhållande som nu föreligger, givet att staten syftar till det allmännas bästa med ägandet.

Det statligt ägda bolaget bör och skall drivas för det allmännas bästa, vilket avseende energi och nätbolag ovillkorligen måste bli att producera och tillhandahålla energi till individerna i samhället till ett så lågt pris som möjligt.

Vid andra beteenden än detta, så kommer dessa bolags beteenden istället att medföra fördelningspolitiska effekter som inte är förenliga med demokratiska grundvärden.

Staten bör omgående som huvudman i detta säkerställa att bolag som kontrolleras eller ägs av staten bedriver en verksamhet som är förenlig med goda demokratiska värden och vidare verkar i ett allmännyttigt syfte.