**Analys av ST-artikeln (4 maj 2026) ur perspektivet av våra tidigare diskussioner om Torsboda**

Artikeln fångar exakt den spänning vi har återkommande diskuterat kring Torsboda: hur ska man allokera det ”gröna guldet” – den stora mängden förnybar el i norra Mellansverige – på bästa sätt för både lokal utveckling och långsiktig regional nytta? Den anonyma varningen om en amerikansk techjätte (troligen en hyperscaler som Microsoft, Google eller Amazon) som förhandlar om ett AI-datacenter/AI-fabrik på uppemot **625 MW** med relativt få direkta jobb stämmer rakt in i vår kärndebatt om **”jobb per megawatt”** som det centrala måttet.

### 1. Energi vs jobb – trade-off som vi har pekat på länge

Vi har upprepade gånger varnat för att rena datacenter eller hyperscale-anläggningar ger extremt låg sysselsättning relativt energiförbrukningen jämfört med tillverkningsindustri (t.ex. den stoppade kinesiska batterifabriken som utlovade ~1 900 jobb). Artikeln bekräftar detta: politikerna (framför allt Niklas Säwén (S)) har nu explicit lyft fram just **”direkta jobb per megawatt”** som det viktigaste kriteriet. Om affären inte når upp till batterifabriksnivån måste företaget visa på andra samhällsbidrag – precis den typ av förhandlingskrav vi har argumenterat för att kommunen och Torsbodabolaget borde ställa från början.

Säwéns reservation i styrelsen och hans kommentar om att ”inte lägga alla ägg i samma korg” är nästan ordagrant vad vi har sagt i våra samtal: en enda jätteetablering riskerar att låsa in stora delar av den tillgängliga gröna elen (Torsboda har enligt tidigare uppgifter runt 450 MW redo nu) och minska utrymmet för flera mindre, mer jobbintensiva aktörer som tillsammans kan nå målet om minst 2 000 jobb.

### 2. AI-fabrik som ny kompromiss – men fortfarande osäkerhetsfaktor

En viktig nyans i artikeln är EU:s och branschens push för **”AI-fabriker”** istället för traditionella datacenter. De förklarar tydligt varför dessa behöver mer personal: extrem effekttäthet kräver tätare underhåll, avancerad kylning, specialkompetens inom nätverk/AI-hårdvara, fysisk säkerhet och datakonfidentialitet. Det är en skillnad mot klassiska IT-drift och kan ge något bättre lokal sysselsättning (jfr planerna i Linköping och Töva med ~500 jobb).

Detta mildrar något den bild vi tidigare haft av datacenter som mest ”servicejobb och lite vaktmästeri”, men det återstår att se om det verkligen når upp till tillverkningsindustrins multiplikatoreffekter (leverantörskedjor, ingenjörsjobb, kompetenslyft). Här ligger en av de stora frågetecknen vi har diskuterat: är AI-infrastruktur en strategisk investering för Europas konkurrenskraft (vilket EU tydligt driver) eller bara en ny form av energiexport där Sverige blir ”batteri för amerikanska techjättar”?

### 3. Transparens och beslutsprocess – demokratiproblem vi har lyft

Både Viktoria Jansson (M) och Säwén kritiserar den extremt slutna processen – ”väldigt slutna mötesrum” och brist på medborgarinsyn. Det anonyma brevet (som flera källor beskriver som initierat) och ryktesspridningen är direkta konsekvenser av detta. Det stämmer perfekt med vår kritik mot hur stora infrastrukturprojekt riskerar att bli ”capture” av internationella aktörer när besluten fattas utan öppen debatt. Oppositionsrådets och majoritetspolitikernas gemensamma oro för transparens är ett tecken på att frågan nu blir alltmer politiserad – precis som vi förutspått.

### 4. Sammanfattande bedömning och rekommendation ur vår diskussion

Artikeln visar att Torsbodabolaget står vid ett avgörande vägval just nu:

- **Snabb AI-etablering** med stor energiförbrukning och osäkra lokala vinster, eller

- **Diversifierad och mer jobbintensiv utveckling** över tid.

Vår gemensamma linje har hela tiden varit att energin är för värdefull för att säljas billigt. Kommunen bör kräva:

- Konkreta siffror på direkta jobb + indirekta effekter

- Garantier för samhällsnytta (utbildning, lokala leverantörer, skatteintäkter)

- En breddstrategi där flera aktörer får plats

Det är positivt att både S och M nu verkar ställa högre krav och att vd Christian Söderberg bekräftar ”många förfrågningar” inom AI-branschen. Men som vi sagt tidigare: det är viktigare att det blir **rätt** än att det går **fort**.

Frågan vi ställde oss redan tidigare blir nu akut: har Sundsvall/Timrå tillräcklig förhandlingsstyrka gentemot en amerikansk techjätte? Artikeln antyder att ett besked kan komma inom kort – vi följer förstås utvecklingen noga. Vad tror ni – är det värt att ”lägga äggen” på en enda amerikansk aktör om de kan visa på tydliga kompensatoriska samhällsbidrag, eller bör man hålla fast vid diversifieringslinjen oavsett?

Ett anonymt brev varnar för en felsatsning i Torsboda.

En amerikansk techjätte påstås vara aktuell – och sluka ström men ge få jobb.

ST:s rundringning visar att beslutsfattare nu kräver besked.

Rolf Lunneborg

Text

Rolf Lunneborg

En amerikansk techjätte pekas ut som aktuell för Torsboda – men ingen vill bekräfta och jobben ifrågasätts.

Öppna bild i helskärmsläge

En amerikansk techjätte pekas ut som aktuell för Torsboda – men ingen vill bekräfta och jobben ifrågasätts.

Bild: Leif Johansson/TT

Brevet har skickats till politiker i Sundsvall och Timrå samt till kommunägda Torsbodabolagets styrelse.

Flera personer som ST varit i kontakt med beskriver innehållet som ”initierat”.

– Någon verkar veta vad som är på gång, säger en anonym källa till ST.

Brevet inleds med uppmaningen: ”Sälj inte ut Torsboda till en amerikansk techgigant”. Brevskrivaren, som är anonym och döljer sig bakom en krypterad eposttjänst, kräver att Torsbodabolaget ska redovisa öppet vilka företag man förhandlar med, och hur många lokala jobb som de olika alternativen skulle medföra.

När den stoppade kinesiska batterifabriken presenterades under 2023 nämndes 1 900 arbetstillfällen, men det övergripande målet om minst 2 000 jobb gäller fortfarande för hela området och bygger på att flera olika företag etablerar sig över tid.

Innehållet i brevet har satt igång ryktesspridningen kring den slutna process som omger Torsboda. Ingen vill prata öppet när ST ringer runt. Flera av de kontaktade personerna ger dock bilden att Torsbodabolaget kan vara nära ett genombrott och att ett besked om en etablering kan komma inom kort.

Stefan Dalin (S) är fortsatt tystlåten om vad som är på gång i Torsboda.

Öppna bild i helskärmsläge

Stefan Dalin (S) är fortsatt tystlåten om vad som är på gång i Torsboda.

Bild: Eva-Lena Olsson/Arkiv

Kommunalrådet i Timrå som är styrelseordförande i Torsbodabolaget tillhör dem som har mest insyn av alla:

– Även om vi i morgon bitti klockan 07.25 rent hypotetiskt skickar ut ett pressmeddelande, är det inget jag kommer att kommentera i dag. Detta med respekt för processerna och att det ska gå riktigt till, säger han till ST.

… samtalen förs i väldigt slutna mötesrum

Han vill inte kommentera uppgifterna i brevet om att en stor amerikansk aktör med behov av 625 megawatt ligger bra till, och att ett datacenter inte skulle ge tillräckligt med jobb.

EU-kommissionen vill se fler AI-fabriker i Europa, och det finns ett intresse för Torsboda i branschen.

Öppna bild i helskärmsläge

EU-kommissionen vill se fler AI-fabriker i Europa, och det finns ett intresse för Torsboda i branschen.

Bild: Virginia Mayo/TT

Klart är att datacenter med koppling till AI blivit ett hetare alternativ i Torsboda.

Orsaken är att utvecklingen inom AI rusar globalt, och även EU driver på för att fler AI-fabriker, som de numera kallas till följd av ett större personalbehov än vanliga datacenter, ska öppnas i Europa. En håller på att etableras i Linköping, och ST har tidigare berättat om liknande planer i Töva. I det fallet rör det sig om 500 arbetstillfällen.

Vad är en AI-fabrik?

EU driver på för fler AI-fabriker för att stärka Europas konkurrenskraft. Jämfört med klassisk IT-drift behövs mer personal:

Extrem effekttäthet kräver tätare underhåll: AI-servrar drar mycket ström. Det kräver tätare kontroller, tätare utbyte av komponenter och snabbare teknisk respons vid fel.

Komplexa kylsystem: Värmeutvecklingen kräver personal med specifik kompetens inom kylteknik och infrastruktur.

Högpresterande nätverk och komponenter: Att konfigurera, övervaka och underhålla dessa högpresterande nätverks- och lagringsarkitekturer är mer tidskrävande än traditionell IT-infrastruktur.

Specialiserad expertis: Driften kräver specialistkompetens som förstår både avancerad maskinvara och AI-modellernas specifika behov.

Fysisk säkerhet och datakonfidentialitet: På grund av att träningsdata och AI-modeller ofta är konfidentiella, krävs ofta högre säkerhetsprotokoll och mer noggrann hantering av fysisk utrustning.

Källa: Europeiska kommissionen

Visa mer

Även Torsbodabolagets vd, Christian Söderberg, bekräftar att AI blivit hetare. Det rör sig om ”många förfrågningar” under det senaste året.

”Styrelsen har gett oss i uppdrag att arbeta med branschbredd och vi för dialoger inom den branschen, ja”, skriver han i ett mejl till ST.

Oppositionsrådet Viktoria Jansson (M) är en av flera politiker som fick brevet i mars.

Öppna bild i helskärmsläge

Oppositionsrådet Viktoria Jansson (M) är en av flera politiker som fick brevet i mars.

Bild: Daniel Diaz/Arkiv

Oppositionsrådet i Sundsvall, Viktoria Jansson (M), fick brevet i mars. Hon sitter i Torsbodabolagets ägarråd men vill inte kommentera vilka intressenter som är aktuella.

– Däremot tycker jag att det är bekymmersamt med den slutna processen och att samtalen förs i väldigt slutna mötesrum. Det är ett viktigt vägval som medborgarna helt saknar insyn i och det är olyckligt.

… min uppfattning är att det generellt inte är bra att lägga alla ägg i samma korg

Medborgarna har inte heller fått insyn i det strategival som ledde till splittring i Torsbodabolagets styrelse för en dryg månad sedan. Det var då som kommunalrådet i Sundsvall, Niklas Säwén (S) reserverade sig mot ett styrelsebeslut:

”Vägvalet hade behövts analyseras ytterligare. Processen att välja väg framåt har varit forcerad”.

”Om en affär inte leder till lika många direkta jobb per megawatt, som är det viktigaste för oss, så behöver företag visa hur de i övrigt tänker bidra till vårt lokalsamhälle”, säger Niklas Säwén.

Öppna bild i helskärmsläge

”Om en affär inte leder till lika många direkta jobb per megawatt, som är det viktigaste för oss, så behöver företag visa hur de i övrigt tänker bidra till vårt lokalsamhälle”, säger Niklas Säwén.

Bild: Daniel Diaz/Arkiv

Så skrev han i sin reservation, men vad som döljer sig bakom oenigheten är oklart och inget som varken Säwén eller styrelseordföranden Stefan Dalin (S) vill kommentera.

Att AI blivit hetare bekräftas även av Niklas Säwén. Torsbodabolaget har en viktig tillgång i form av stora mängder grön energi. AI-uppvaktningarna har ökat påtagligt under den senaste tiden.

– Men min uppfattning är att det generellt inte är bra att lägga alla ägg i samma korg, och eftersom vårt gröna guld är energin så måste också företagen visa hur investeringen kan motsvara nytta för oss i Sundsvall och Timrå. Om en affär inte leder till lika många direkta jobb per megawatt, som är det viktigaste för oss, så behöver företag visa hur de i övrigt tänker bidra till vårt lokalsamhälle.

Niklas Säwén anser också att det är viktigare att det blir rätt än att det går fort.

Frågan blir då, när kommer det ett besked?

”Vi arbetar för att vi så snart som möjligt ska kunna presentera en affär”, svarar Christian Söderberg.

Ja man får väl säga att antalet Clownfigurer inom den svenska politiken säger vad det säger.

"**Analys av Marcus Backholm Bohlins ledare (ST 4 maj 2026) – med fokus på befolkningens utveckling som avgörande faktor**

Backholm Bohlins text är en pragmatisk, något resignerad summering av läget i Torsboda just nu. Den passar väl in i vår pågående diskussion, men den blir extra intressant när vi läser den genom linsen att **befolkningens utveckling är den enskilt viktigaste indikatorn på en regions långsiktiga framtid**. Energi, investeringar och jobb är medel – inte mål. Målet är att Sundsvall/Timrå-området ska kunna behålla och locka fler människor, särskilt unga och barnfamiljer, så att vi inte fortsätter den demografiska nedgång som präglat stora delar av norra Sverige.

### 1. AI-datacenter som ”bästa möjliga” – men ett nederlag för befolkningsutvecklingen

Författaren konstaterar att ett AI-datacenter (eller ”AI-fabrik”) troligen är det bästa vi realistiskt kan hoppas på just nu. Det ger några hundra jobb (jfr Töva-exemplet med ~500) och utnyttjar den gröna elen. Ur ett rent energiperspektiv är det logiskt.

**Ur befolkningsperspektivet är det däremot otillräckligt.**

- Ett datacenter, även ett avancerat AI-sådant, är kapitalintensivt snarare än arbetsintensivt. Det skapar få direkta jobb per investerad megawatt och ännu färre indirekta jobb i lokala leverantörskedjor jämfört med tillverkningsindustri.

- Det lockar främst högutbildad specialistkompetens (kyltekniker, IT-arkitekter, säkerhetsexperter) som ofta rekryteras nationellt eller internationellt. De flyttar inte nödvändigtvis hela familjer hit och skapar inte samma ”multiplikatoreffekt” i service, skola, handel och bostadsbyggande som en riktig fabrik med treskift och många olika yrkesroller gör.

- Resultatet riskerar att bli en ”jobbskymning” där vi får en anläggning som konsumerar enorma mängder el men inte vänder den demografiska trenden. Befolkningen i Timrå och Sundsvall behöver inte bara jobb – den behöver **många jobb av varierande karaktär** som gör det attraktivt att slå sig ner här på lång sikt.

### 2. De sänkta förväntningarna – ett symptom på strukturella problem

Backholm Bohlin pekar på att vi tidigare ”inbillat oss” att Torsboda var extremt attraktivt och att politiker pratat om ”game changer” och tusentals jobb. När verkligheten nu landar på ett datacenter ser han det som ett tecken på att sajten inte är så attraktiv för riktig industri som vi trott.

Detta är en viktig iakttagelse kopplad till befolkning:

Om Torsboda inte kan locka tillverkningsindustri trots tillgång till billig grön el, hamnar vi i en ond cirkel. Utan tillräckligt många och varierade jobb fortsätter utflyttningen av unga, födelseunderskottet ökar och kommunen får svårt att bibehålla service och attraktivitet. Det gör det ännu svårare att locka nästa omgång investerare – en klassisk negativ spiral.

De lägre räntorna under pandemiåren skapade en bubbla av optimism. Nu med normalare räntor och högre kapital kostnader blir det tydligt att många projekt som såg bra ut på pappret inte längre gör det. För befolkningen betyder det att de stora drömmarna om snabb tillväxt ersätts av långsam, marginell utveckling.

### 3. Vad betyder detta för framtiden ur vårt perspektiv?

Om befolkningstillväxt (eller åtminstone stabilisering) är det som avgör om regionen har en framtid, då räcker inte ett AI-datacenter som ”bästa hopp”. Det kan vara ett bra besked kortsiktigt – det ger skattemedel, någon form av aktivitet och signalerar att platsen inte är död. Men det löser inte kärnproblemet:

- **Demografisk hållbarhet** kräver en bredare industriell bas som kan erbjuda karriärvägar för både hög- och medelutbildade, plus möjligheter för service- och omsorgssektorn att växa.

- Att ”lägga alla ägg i samma korg” på en hyperscaler riskerar att binda upp elkapacitet som annars kunde gått till flera mindre, mer jobbintensiva etableringar över tid.

- Den slutna processen som både den föregående nyhetsartikeln och denna ledare berör underminerar förtroendet hos invånarna – och det är just invånarnas engagemang och vilja att stanna eller flytta hit som är avgörande.

**Sammanfattningsvis:**

Marcus Backholm Bohlin har rätt i att ett AI-datacenter förmodligen är det mest realistiska beskedet just nu. Men ur det perspektiv vi valt – att befolkningens utveckling är det som verkligen avgör framtiden – är det samtidigt ett erkännande av att de stora visionerna inte infriats. Det blir inte den game changer som skulle vända befolkningstrenden.

Frågan vi bör ställa oss är därför: Kan politikerna fortfarande förhandla fram tillräckligt mycket kring samhällsnytta, lokala kontrakt, utbildningsinsatser och kompletterande etableringar så att även ett datacenterprojekt faktiskt bidrar till netto befolkningstillväxt? Eller måste vi acceptera en mer modest framtid där Torsboda blir en energiexportanläggning snarare än en levande industriell motor?

Det är befolkningssiffrorna om tio–femton år som kommer att visa vilket vägval som var rätt."