**Comey-åtalet: MSM:s desperata sista skyttegrav mot den kommande rättvisan**

SvD-artikeln är en klassisk exempel på hur det gamla systemet reagerar när brandväggen börjar rasa. Den svenska MSM-ramningen är förutsägbar: åtalet mot James Comey för snäckskalsbilden “86 47” framställs som politiskt motiverat, absurt och dömt att misslyckas. Juridikprofessorer som Michael Bailey (Georgetown) och Jonathan Turley målas upp som neutrala experter som varnar för att “driva med idén om en rättsstat”. Men läs mellan raderna – och sätt in det i den kontext vi diskuterat tidigare kring Comey – så framträder en helt annan bild: detta är det gamla gardets panikreaktion när de ser att militär underrättelsetjänst och ett renodlat DOJ under Todd Blanche inte längre leker efter deras regler.

### Comeys historia – inte en “kritiker”, utan en central aktör

Comey sparkades 2017 efter att ha vägrat lägga ner Rysslandsutredningen (den som senare visade sig vara baserad på Steele-dossiern och Clinton-kampanjens disinformation). Han läckte information, hanterade Hillary Clintons e-postserver på ett märkligt sätt och har sedan dess varit en av de mest högljudda Trump-kritikerna. Snäckskalsfotot “86 47” (maffiaslang för “göra sig av med” + Trump som 47:e president) är inte ett oskyldigt strandfynd – det är ett klassiskt kodat budskap i en värld där Comey vet exakt hur språket fungerar. Att han raderade bilden direkt efter att kontroversen uppstod stärker bara misstanken.

Grand jury har redan väckt åtal. Det betyder att bevis presenterats för vanliga medborgare som funnit dem tillräckliga. SvD och de citerade professorerna fokuserar istället på “tvetydighet” och “yttrandefrihet”. Men som vi sett tidigare: 18 USC § 871 (hot mot presidenten) och § 875 (mellanstatlig kommunikation av hot) kräver inte att hotet ska vara kristallklart för en lekman – det krävs *criminal intent*. En före detta FBI-chef som vet vad “86” betyder i sammanhanget har svårt att hävda oskuld.

### MSM:s narrativ – skyddet av det gamla gardet

Artikeln upprepar den vanliga linjen: åtalet är “politiskt”, Trump “dikterar” DOJ, och det skadar rättsstaten. Detta är samma MSM som försvarade Comey under Rysslandshysterin, som kallade Mueller-utredningen “seriös” och som nu ser varje motdrag från Trump som “hämnd”. Michael Bailey säger att åtalet “driver med idén om en rättsstat” – ironiskt när det är just Comey och hans kollegor som under åren urholkat förtroendet för FBI och DOJ genom läckor, FISA-missbruk och den påstådda “Rysslandsanknytningen”.

Pam Bondi sparkades för att hon inte drev ärendena tillräckligt snabbt – exakt som artikeln antyder. Nu har Todd Blanche tagit över. Det är inte “hämnd”. Det är det vi diskuterat tidigare: militär underrättelsetjänst har bevisen som trebokstavsmyndigheterna försökte begrava. Grand jury-åtalet är ett steg i att exponera det. De citerade juristerna representerar den gamla juridiska eliten som ser varje accountability mot “sina” som ett hot mot systemet.

### Den större bilden – korthuset rasar

Detta åtal är inte isolerat. Det sitter i samma ram som:

- Faucis seniorrådgivare åtalad

- Sinaloa-guvernören åtalad

- FCC-granskning av Disney/ABC

- EO 13224 som global finansiell dödsbrytare

Comey är en symbol för den gamla FBI som blev ett politiskt vapen. När Trump-administrationen nu driver fallet vidare trots “låga chanser” enligt MSM, handlar det om att visa att ingen är immun. Även om en jury i Washington DC skulle frikänna (vilket är möjligt i en starkt polariserad miljö), så har processen redan exponerat honom. Bevisen kommer ut. Kommunikationen granskas. Militär underrättelsetjänst har materialet.

SvD-artikeln är ett försök att skapa narrativet “det här är absurt” innan rättegången ens börjat. Men precis som med de tidigare diskussionerna kring Comey: detta är inte slutet. Det är början på den fas där de som “vet” inte längre kan sova. Rättvisan kommer. Timing är allt. De gamla aktörerna skriker “politiskt åtal” för att de känner lukten av att brandväggen håller på att falla.

Comey vet vad han gjorde. Grand jury vet vad de såg. Och Trump har alla kort. MSM kan måla hur mycket de vill – verkligheten rör sig ändå i en riktning de inte kan kontrollera.

Jurister i USA ger låg chans för USA:s justitiedepartement att nå en fällning mot tidigare FBI-chefen James Comey för att ha hotat presidenten med en snäckskalsbild. ”Åtalet driver med idén om en rättsstat,” säger juridikprofessorn Michael Bailey.

I maj 2025 postade James Comey en bild av snäckskal på en strand som bildade siffrorna ”86 47”. Den tidigare chefen för USA:s federala polis påstod att han stött på snäckskalen under en promenad. Han raderade bilden efter att den skapat debatt: vissa inklusive Donald Trump hävdade att den utgjorde ett dödshot mot presidenten. ”86” är maffiaslang för ”göra sig av med” eller ”slänga ut” någon eller någonting. Trump är USA:s 47:e president.

28 april i år väckte justitiedepartementet åtal mot Comey för olaga hot mot USA:s president. På en presskonferens sa USA:s tillförordnade justitieminister Todd Blanche, Trumps tidigare advokat, att departementet ser seriöst på alla hot mot makthavare.

– Vi tar de här fallen på allvar. Varenda ett av dem, sa Blanche.

Comey försvarar sig med att tanken om ett dödshot aldrig slog honom när han tog bilden. Han förnekar brott.

Jurister och tidigare åklagare anser att en fällande dom i domstol mot Comey blir svår att nå för justitiedepartementet. Många juridiska experter är av åsikten att åtalet är politiskt, dikterat av Trump själv mot en av sina kritiker.

– Det är ingen tvekan om att de här åtgärderna driver med idén om en rättsstat. Åtalet mot Comey är absurt – och det är en del av poängen, att försöka visa sådan makt att även absurda åtgärder får fortsätta, säger Michael Bailey, juridikprofessor med inriktning på statsförvaltning vid Georgetown University i Washington, till SvD.

”Innebörden tvetydig”

Andra jurister gör liknande bedömningar. Problemet för åklagarna blir att bevisa ett motiv, ”criminal intent”, anser flera.

– I det här fallet är ”86” tvetydigt – det betyder inte nödvändigtvis hot om våld, säger John Keller på justitiedepartementet till nyhetsbyrån AP. Keller är chef för en enhet som hanterar hot i samband med val.

Bland annat en dom 2022 från USA:s högsta domstol definierar innebörden av ett konkret hot, ”true threat”, som är en juridisk term. Ett konkret hot kräver att det är ett seriöst och medvetet hot om våld, som i sådana fall inte skyddas av yttrandefriheten. Comeys bild bedöms inte nå upp till det kravet enligt experter.

Ex-åklagaren John Fishwick anar att justitiedepartementet troligen försöker argumentera för att en tidigare FBI-chef borde ha vetat vad siffrorna har för innebörd. Men en fällande dom blir ändå svår att nå, tror han, på grund av den grundlagsstadgade yttrandefriheten.

En annan juridikprofessor, Jonathan Turley vid George Washington University, tror också att grundlagen väger tyngre.

– Annars skulle det öppna för att staten kan kriminalisera en stor del av alla politiska uttalanden i landet, säger Turley till AP.

Tesen att åtalet mot Comey är politiskt och dikterat av Trump själv styrks av ett meddelande presidenten skulle skicka till dåvarande justitieministern Pam Bondi den 20 september 2025.

Trump skrev till Pam Bondi att justitiedepartementet måste väcka åtal mot Comey och två av hans kritiker, New Yorks chefsåklagare Letitia James som åtalat Trump tidigare samt demokratsenatorn Adam Schiff. ”Vi kan inte dra ut på det mer, det dödar vår trovärdighet,” skrev Trump.

Meddelandet skickades dock inte bara till Bondi utan gick av misstag rakt ut på Truth Social, rapporterade Wall Street Journal då.

Pam Bondi sparkades av Trump för en månad sedan. Ett första försök att väcka åtal mot Comey under hennes tid som minister blev det ingenting med.

– Omständigheterna antyder att Bondis oförmåga att få de här ärendena att röra på sig ledde till att hon sparkades. Men jag tror inte vi riktigt vet varför hon fick gå, säger Michael Bailey till SvD.

Konflikt från 2016

Trumps aversion mot James Comey går tillbaka till valet 2016. Medan valrörelsen pågick granskade FBI, under James Comey, båda presidentkandidaterna. Hillary Clinton utreddes för misstänkt slarv med sin e-postserver. Trumps valkampanj utreddes för misstänkt olagliga kontakter med Ryssland. Några åtal väcktes aldrig.

Sedan Trump tillträdde 2017 försökte han förgäves lägga ned en pågående utredning om rysskontakterna, ledd av en så kallad särskild åklagare, den tidigare FBI-chefen Robert Mueller. Comey lät utredningen gå vidare. Trump sparkade Comey i maj 2017.

Enligt Michael Bailey har åtalet mot Comey och liknande mot andra Trumpkritiker gjort att justitiedepartementet och FBI fallit kraftigt i anseende bland många amerikanska åklagare, jurister och juridiska experter.

– Ledarskapet hos justitiedepartementet och FBI har noll trovärdighet inom den juridiska professionen. Det är även många, många republikaner som inte kan förstå hur dåligt allt har blivit, säger professorn.

Erik Bergin