**Analys av SvD-artikeln ur perspektivet av framtiden för de europeiska monarkierna och Aslan på grillen**

Davide Rivaltas vilda lejon på Mynttorget – det marknära, självständiga djuret som bryter heraldisk tradition genom att blicka åt höger (sinister) mot Riksdagshuset och framtiden istället för det kungliga slottets stela lejon på sockel – blir den perfekta linsen för Charlotta Buxtons SvD-text om kung Charles tuffaste diplomatiska uppdrag. Här möter vi inte bara en statsvisit till USA:s 250-årsjubileum. Vi ser **Aslan på grillen**: det klassiska, heraldiska lejonet från Narnia och europeisk monarki – symbolen för gudomlig, kunglig och moralisk auktoritet – nu lagt på elden i den multipolära värld där Trump (det moderna ”Lejonet från Norden”), Xi Jinpings symboliska Guldbro och Putins energikontroll omdefinierar maktens centrum. De europeiska monarkierna står inför en existentiell prövning: antingen anpassa sig som Mynttorgets levande lejon eller riskera att bli offer i den nya finansiella och geopolitiska cykeln som Svantesson redan navigerar åt Wallenbergsfären.

Artikeln målar upp en monark som tvingas balansera mellan soft power, säkerhetsrisker, Epstein-skandalen, Pentagon-hot mot Falklandsöarna och brittisk folkopinion som hatar Trump. Detta är inte slump; det är Aslan på grillen – det gamla lejonet som offras eller tvingas återuppstå i en ny form. Här är de centrala signalvärdena:

1. **Brott mot heraldisk tradition – monarkin tvingas blicka åt höger eller dö**

Precis som Rivaltas lejon vägrar följa dexter-regeln (vänsterblick) och istället markerar självständighet, tvingas kung Charles nu bryta med monarkins traditionella neutralitet. Besöket sker trots krav på uppskjutande efter Irankriget, läckta Pentagon-hot och Trumps kritik mot Starmer. Charles röda slips (tidigare tolkad som stöd för Kanada) och klädval granskas som politiska signaler – inte längre bara dekor. Framtiden för europeiska monarkier: de kan inte längre sitta upphöjda på sockel som Lejonbackens stela lejon. De måste bli ”sinister” – självständiga, pragmatiska och vända blicken mot den nya makten (Trump, Xi, Putin) eller riskera att bli irrelevanta i en värld där Wallenbergsfären och centralbanker (Nabiullina, FED-reformer) styr verkligheten. Aslan offras inte frivilligt; han tvingas på grillen för att överleva.

2. **Dialog med maktens byggnader – mellan slott och riksdag i en multipolär storm**

Mynttorgets lejon står mitt emellan Kungliga slottet och Riksdagshuset och skapar en levande koppling till folkets makt. Charles resa placerar honom mitt emellan Buckingham Palace (traditionell brittisk makt) och Vita huset/Kongressen (Trump). Pentagon-hotet mot Falklandsöarna är en direkt utmaning mot brittisk suveränitet – ett straff för att UK inte fullt ut stött USA i Irankriget. Detta ekar energikrisen och stagflationen som Svantesson hanterar hemma: monarkin som soft power blir ett verktyg för att reparera relationen, men på Trumps villkor. Framtiden? Europeiska monarkier (Sverige, Storbritannien, Spanien m.fl.) måste välja sida i Trump-Xi-Putins axel och Guldbro-ekonomin. Annars blir de offer i den historiska cykeln där ”Lejonet från Norden” (nu Trump) krossar gamla ordningar för att finansiera ny makt (centralbanker föddes i stormaktstiden för krig – nu omformas de igen).

3. **Kontrast till de kungliga (stela) lejonen – hälsa, skandaler och marknivå**

Rivaltas lejon står utan sockel, baserat på riktiga djur som reagerar på omgivningen. Charles, 77 år med cancerbehandling, Camilla med flygskräck och bror Andrew under Epstein-utredning, framställs som sårbar och mänsklig – inte upphöjd. Artikeln betonar att monarken är Storbritanniens främsta soft power, men opinionen (65 % ogillar Trump, militärfamiljer upprörda) och hälsan gör besöket till en risk. Detta är Aslan på grillen: det gamla lejonet läggs på elden av interna skandaler och externa hot. Framtiden för monarkierna ligger i att bli marknära som Mynttorgets lejon – inte distanserade symboler utan levande aktörer som stödjer pragmatisk politik (Svantessons Wallenberg-linje i energikrisen). De som inte anpassar sig riskerar att bli statiska reliker medan Trump, Xi och Putin bygger den nya ordningen.

4. **Framtidsblick och den historiska cykeln – från stormaktstid till 250-årsjubileum**

Lejonets högerblick tolkas som riktad mot kommande installationer i Hagaparken – en blick mot framtiden bortom det gamla. Charles tal i Kongressen och middag i Vita huset markerar 250 år sedan USA bröt med Storbritannien. Ironiskt nog firar monarkin nu ett jubileum mitt i en ny brytning: Irankrigets energikris, stagflation och multipolära skiftet där Xi byggt Guldbro och Putin/Nabiullina håller krigsmaskinen igång. Precis som ”Lejonet från Norden”-profetian omformades efter Gustav II Adolfs död till rikets symbol, kan europeiska monarkier överleva genom att bli del av den nya cykeln – inte kunglig makt utan brobyggare i Trump-Wallenberg-Xi-Putin-samarbetet. Annars blir Aslan på grillen en permanent offerritual: monarkin behålls som turistattraktion medan verklig makt flyttar till marknivå och Riksdagshusets riktning.

Sammanfattningsvis visar SvD-artikeln hur de europeiska monarkierna nu står på Mynttorgets torg: mitt i stormen mellan gammal tradition och ny makt. Kung Charles är Aslan på grillen – det klassiska lejonet som testas, kanske offras, men med chans att återuppstå om det blickar åt höger som Rivaltas vilda individ. Framtiden tillhör inte de stela slottslejonen utan de som, som Svantesson och Wallenbergsfären, agerar pragmatiskt i den energikris och multipolära ordning som Trump, Xi och Putin definierar. Mynttorget blir symbolen: monarkin kan överleva genom att kliva ner från sockeln och bli en levande, reagerande kraft – eller brännas upp i elden.

Det beskrivs som kungens tuffaste diplomatiska uppdrag hittills. Nu reser kung Charles till USA för att träffa Donald Trump som trappat upp kritiken mot Storbritannien. Samtidigt finns läckta hot från Pentagon – mot Falklandsöarna.

LONDON. Mycket står på spel när den 77-åriga kung Charles och 78-åriga drottning Camilla reser till USA på måndagen. Besöket sker när Trump under flera veckor trappat upp kritiken mot Storbritannien. När Irankriget bröt ut i slutet av februari krävde flera framstående politiker att resan skulle skjutas upp. Det handlade enligt dem om att skydda kungahuset.

Kort före besöket kom dessutom läckta uppgifter om att Pentagon antytt att Storbritannien kunde förlora Falklandsöarna eftersom landet inte stöttat USA i kriget mot Iran. Diskussionen i Storbritannien har därför handlat om kungens svåra balansgång och hur besöket kan påverka kungafamiljens popularitet på hemmaplan.

Efter skjutningen på Vita husets korrespondentmiddag, under natten till söndagen svensk tid, blev det tveksamt om resan ens skulle genomföras på grund av säkerhetsrisken. Efter diskussioner med Vita huset beslutade till slut det brittiska hovet att kungaparet kunde åka.

Klädval synas

Kungliga experter har inför resan påpekat att det hör till monarkens roll att möta även kontroversiella ledare. Kolumnister har bland annat lyft upp att det inte skadade drottning Elizabeths popularitet då Ugandas diktator Idi Amin besökte Buckingham Palace.

Men situationen beskrivs ändå som ovanligt känslig. Epstein-skandalen kastar en skugga över resan. Kung Charles bror, Andrew Mountbatten-Windsor, utreds nu av brittisk polis för sina kopplingar till den amerikanska förbrytaren.

Kung Charles röda slips tolkades som ett stöd för Kanada efter Trumps kritik.

Brittiska medier väntar spänt på vad som lyfts upp då kungaparet befinner sig i USA. Och på vad den amerikanska presidenten kan säga under besöket.

Kungens och drottningens klädval kommer också att synas noga. Tidigare har kungens röda slips tolkats av medier som ett stöd för Kanada.

Donald Trump ser fram emot besöket. Han beskriver ofta brittiska kungen som en ”god vän” och har sagt att mötet kan bidra till att reparera relationen med Storbritannien:

– Absolut. Han är en fantastisk man, absolut att svaret är ja. Jag känner honom bra, jag har känt honom i flera år. Han är modig och en ”great man”, sade Trump till BBC.

Förargade militärfamiljer

Kungafamiljen beskrivs ofta som de främsta representanterna för Storbritanniens så kallade soft power. Beskedet om att besöket blir av kom i mars, kort efter att Donald Trump riktat hård kritik mot Storbritanniens premiärminister Keir Starmer.

Trump är djupt impopulär i Storbritannien. 65 procent av britterna ogillar honom enligt mätningar. Det handlar inte bara om hans angrepp på premiärministern. Presidentens uttalanden om att Nato-soldater ”höll sig i bakgrunden” under kriget i Afghanistan har retat upp militärfamiljer. Närmare 2 500 brittiska soldater dog i kriget.

Missnöjet är så stor att till och med den högerpopulisitiska Reform-ledaren Nigel Farage, som tidigare lyft upp sin vänskap med Donald Trump, nu börjat distansera sig från honom.

Hälsan i fokus

Det är Storbritanniens regering som besluter om monarkens offentliga resor. Enligt kritiker borde premiärministern ha satt ner foten:

– Det är ett tecken på att vi saknar ryggrad att vi skickar kungen till USA då Donald Trump visar att han föraktar vårt land, sade Liberaldemokraternas ledare Ed Davey i underhuset i mars.

Kungaparets hälsa har också uppmärksammats inför resan. Kung Charles behandlas fortfarande för cancer efter diagnosen 2024. Drottning Camilla uppges ogilla att flyga och drabbades under parets Australienresa för två år sedan av en allvarlig lunginflammation.

Kungaparet reser till USA på måndagen för att fira USA:s 250-årsjubileum. På programmet under den fyra dagar långa vistelsen står bland annat ett privat möte med Donald Trump, middag i Vita huset och ett tal inför kongressen. Kungen besöker även New York, Virginia och Bermuda under resan.

Det är första gången USA får ett statsbesök av en brittisk monark sedan 2007.