**AI kan radikalt förändra den kris som artikeln beskriver – från akut domarbrist och havererande tingsordning till en mer hållbar och effektiv rättsprocess.** Artikeln i SvD målar upp en tydlig bild av ett system under extrem press: Hälsinglands tingsrätt har periodvis bara en eller två ordinarie domare som hanterar hundratals mål vardera (upp till 500), med ständiga häktningsförhandlingar som trumfar allt annat, inställda förhandlingar, årslånga väntetider och omöjlig rekrytering utanför storstäderna. JO-noteringar om bristfällig handläggning, förstärkningsstyrkan som ”stafettläkare” och tillfälliga lönepåslag är symtom på ett strukturellt problem som inte löses med fler annonser eller pensionärer. AI förändrar inte bara symptom – den kan angripa roten: otillräcklig kapacitet hos domarna och brist på skalbarhet.

### 1. Redan idag: AI som administrativ avlastning (det som redan händer i Sverige)

Sveriges Domstolar (via Domstolsverket) har sedan 2024 infört konkreta AI-verktyg som direkt adresserar delar av problemet i artikeln:

- **Maskningstjänst (AI-redaktion)**: Automatiskt döljer sekretessbelagda uppgifter i handlingar och förundersökningsprotokoll. Detta sparar enormt mycket tid som domare och kanslipersonal annars lägger på manuell granskning – ett arbete som blir särskilt tungt när målen är många och komplexa.

- **AI-översättning**: Översätter domar till över 60 språk med juridisk precision. Det förbättrar tillgänglighet och minskar manuellt arbete vid internationella inslag.

- **Pågående utveckling**: AI för bättre överblick över akter (sammanfattningar, tidslinjer, relationer mellan handlingar) och automatisering av registrering i mål- och ärendehantering. Det är exakt den typen av ”brandsläckning” som Vendela Enmarker och Bengt-Olov Horn beskriver.

Dessa verktyg är **stödjande**, inte ersättande – precis som Domstolsverket betonar. De frigör tid så att domare kan fokusera på det som kräver mänskligt omdöme: bevisvärdering, empati i familje- och ungdomsmål, och etiska avvägningar. I en domstol med bara en domare (som i Hudiksvall) kan varje timme som sparas på admin betyda att fler förhandlingar hålls istället för att ställas in.

### 2. Hur AI direkt kan lindra domarbristen och köerna

Utifrån den beskrivna situationen (ökat inflöde av brottmål från polis och åklagare, alltmer komplexa mål, tvistemål som hamnar längst ner) kan AI ge följande effekter:

- **Ökad produktivitet per domare**: AI kan analysera stora mängder rättspraxis, föreslå utkast till domar, identifiera liknande fall och flagga risker. En domare som idag drunknar i 400–500 mål kan då hantera betydligt fler utan att kvaliteten sjunker. Internationella exempel (Brasilien, Singapore, Storbritannien) visar att AI-assisterad hantering kan minska handläggningstid och backlogs dramatiskt – i vissa fall med 30 % kortare processer.

- **Prioritering och schemaläggning**: AI-baserade verktyg för intelligent listing (som testas i UK) kan automatiskt föreslå scheman som tar hänsyn till förtursmål, ungdomsmål och tvistemål. Det minskar risken för att ”tvistemålen stryker på foten” och att vanliga medborgare väntar ett och ett halvt år på ett familjemål.

- **AI-mediation och tvistlösning online**: För civila och familjerättsliga mål (som ofta prioriteras ner) kan AI-drivna medlingsverktyg guida parter mot förlikning innan målet ens hamnar på förhandling. Det har testats framgångsrikt i andra länder och skulle direkt minska belastningen på tingsrätterna.

- **Attraktivare domaryrke**: Mindre administrativt slit och färre ”kamikazeuppdrag” gör jobbet mer hållbart. Det kan underlätta rekrytering till landsbygdsdomstolar – en domare behöver inte längre sitta ensam med 500 mål. AI kan också accelerera utbildning (redan nu finns AI-simulatorer för notarier).

Resultatet: Situationen som JO kritiserar (långsam handläggning på grund av underbemanning) blir mindre akut. Domstolarna kan hantera det ökade inflödet från polis och åklagare utan att personalen ”springer runt och släcker bränder”.

### 3. Realistiska begränsningar och risker

AI ersätter **inte** domare i kärnuppgifterna. Mänskligt omdöme, rättssäkerhet och förtroende för rättsväsendet kräver människor – särskilt i brottmål, vårdnadstvister och ungdomsärenden där empati och etik är avgörande. EU:s AI-förordning och svenska riktlinjer kräver transparens, mänsklig översyn och skydd mot bias. Risken är annars att felaktiga rekommendationer eller dolda fördomar i träningsdata förstärker orättvisor.

AI löser inte heller rekryteringsproblemet helt – det krävs fortfarande fler domare på sikt. Men det gör att färre domare räcker längre, och att befintliga kan arbeta mer meningsfullt. Utan AI-riskerar systemet att fortsätta ”sjunkA så lågt” som generaldirektören varnar för.

### Sammanfattning: En game changer för tingsrätterna

Artikeln visar ett rättsväsende som håller på att krascha lokalt trots nationella ansträngningar. AI är inte en quick fix, men den är den mest skalbara lösningen vi har: den multiplicerar domarnas kapacitet, minskar admin-kaoset och kan förebygga de haverier som Bengt-Olov Horn beskriver. Domstolsverkets pågående satsning på AI (maskning, översättning, akthantering) är ett starkt första steg – nästa är att skala upp till kärnprocesser och mediation.

På några års sikt kan AI göra att en domstol som Hälsinglands tingsrätt inte längre behöver ”kamikazeuppdrag” eller tillfälliga lönepåslag för att överleva. Istället kan den leverera rättvisa snabbare, mer förutsägbart och med bibehållen kvalitet. Det är inte science fiction – det är redan på gång, och det är precis vad det svenska rättsväsendet behöver för att inte bara släcka bränder, utan bygga ett system som håller i framtiden.