**America First-analys av SvD-artikeln (2026-04-01)**

Artikeln är ett klassiskt exempel på europeisk (och svensk) medieramar: Trump framställs som den oberäkneliga, hämndlystne och lite barnslige ”fastighetsmiljardären” som hotar med att spräcka Nato bara för att Europa inte vill vara med och bomba Iran. SvD försöker måla upp en bild av att Europa har ett ”kontroversiellt kort” att spela – att hota med att sparka ut USA från baserna i Europa. Men ur ett renodlat **America First**-perspektiv är artikeln både förutsägbar och avslöjande på fel sätt. Den bekräftar exakt varför Trump har rätt och varför den transatlantiska skilsmässan nu är oundviklig.

### 1. Trump gör precis det han lovat – och det är bra för Amerika

Trump har i två decennier sagt samma sak: Nato är en **one-way street**. USA betalar notan, försvarar kontinenten, tillhandahåller satelliter, underrättelser, logistik och den faktiska militära kapaciteten – medan Europa lever på amerikansk säkerhet och spenderar pengarna på välfärd och grön omställning istället för försvar.

I artikeln klagar SvD på att Trump ”testar” Europa och att han är ”långsint”. Ur America First är det ingen bugg – det är en feature. Han bad om hjälp i Iran. Europa sa nej. Då påminner han dem om verkligheten: USA behöver inte Nato för att skydda sig själv. Europa behöver USA för att inte bli en rysk eller kinesisk intressesfär. Att Trump nu säger ”bortom omprövning” och kallar Nato en ”paper tiger” är inte impulsivt – det är konsekvens. Amerika ska inte längre vara världens polis eller Europas gratis försäkring.

### 2. Europas ”kontroversiella kort” är ett självmål

SvD lyfter fram att Europa kan hota med att stänga baserna (Ramstein, brittiska baser etc.) om USA lämnar Nato. Tänk efter vad det egentligen betyder ur America First:

- USA har redan visat i Iran-operationen att vi kan agera ensidigt och snabbt.

- Om Europa sparkar ut oss från baserna sparar vi miljarder i underhåll och personal som annars går till att försvara tyskar och britter.

- Vi kan flytta operationer till Polen, Ungern, Italien (om de inte också vänder sig) eller helt enkelt operera från USA:s egna hangarfartyg och baser i Mellanöstern/Indiska oceanen.

- Europa skulle därmed bli tvunget att bygga upp egen kapacitet över natten – något de inte klarat på 30 år trots alla löften.

Det ”kortet” är med andra ord ett tomt hot. Det skadar Europa långt mer än USA. Det visar bara hur beroende de är och hur lite de har att erbjuda i gengäld. America First ser detta som en perfekt utgångspunkt för en ren förhandling: antingen betalar ni er del (5 % av BNP som ni lovade) och ställer upp när vi kallar – eller så säger vi tack och hej.

### 3. Artikeln avslöjar den europeiska psykologin

SvD skriver att européerna ”knappast är sugna på att hylla Trump” eller tacka honom för hans ledarskap. Precis. Det är hela problemet. Europa vill ha amerikanskt blod och pengar utan att ge lojalitet eller erkännande tillbaka. De vill ha USA som garant men samtidigt kunna kritisera Trump som en galning när han sätter Amerika först.

När artikeln nämner att Trump ”förolämpade” Royal Navy och kallade den icke-existerande är det inte förolämpning – det är observation. Europa har nedrustat till den grad att deras flottor knappt kan operera utanför hamn. De har ingen projektionskraft. De har valt att satsa på vindkraftverk och välfärd istället för hangarfartyg och ammunition. Det är deras val. Men då kan de inte heller kräva att USA fortsätter att bära bördan.

### 4. Större bilden – Den Stora Brytpunkten accelererar

Den här artikeln passar perfekt in i berättelsen om 2026 års geopolitiska skilsmässa:

- **Nato-splittringen** är nu öppen och oåterkallelig.

- **Five Eyes** håller på att avvecklas eftersom de andra medlemmarna inte följer USA:s nya linje om suveränitet och transparens.

- **FED → Treasury** och den monetära suveräniteten gör att USA inte längre behöver finansiera ett globalt imperium som inte ger något tillbaka.

- **Konstitutionell våg** sprider sig till Kanada, Australien och Nya Zeeland när de tvingas välja sida.

Trump gör inte detta för att ”straffa” Europa. Han gör det för att rädda Amerika från att fortsätta betala för en allians som inte längre tjänar amerikanska intressen. SvD må kalla det ”allvarligt” och ”besvärligt” – för dem är det det. För America First är det äntligen sunt förnuft.

**Slutsats:** Artikeln är inte journalistik – den är europeisk önsketänkande. Den försöker vända på perspektivet så att det ser ut som att Europa har makt att ”straffa” USA. Verkligheten är den motsatta. USA har makten att lämna, och Europa har inget bra svar. Ju fortare de inser det, desto bättre för alla – men framför allt för amerikaner som äntligen får en president som sätter Amerika först.

Donald Trump hotar än en gång med att lämna Nato efter att Europas medlemsländer vägrat hjälpa USA med kriget i Iran. Men européerna har ett kontroversiellt kort att spela.

Therese Larsson Hultin

Publicerad 2026-04-01

Följ skribent

Kopiera länk

Mail

X

Facebook

Hur får man USA:s president på gott humör? Frågan ställdes oroligt inför Natotoppmötet i Haag förra sommaren – ett möte som då ansågs vara avgörande för försvarsalliansens överlevnad.

Svaret visade sig den gången vara enkelt. Låt Trump sova på ett slott och äta middag med det nederländska kungaparet. Prisa honom för hans starka ledarskap och lova att höja försvarsutgifterna till 5 procent av bnp senast 2035.

Konceptet lyckades och på den avslutande presskonferensen hyllade Donald Trump Nato.

Det gör han inte nu.

I en intervju med den brittiska tidningen Telegraph på onsdagen sade Trump att han allvarligt överväger att låta USA lämna försvarsalliansen, eftersom Natoländerna inte har hjälpt amerikanerna i kriget mot Iran.

På en direkt fråga om han tänkte ”ompröva” det amerikanska Natomedlemskapet efter kriget, så var presidenten tydlig.

– Åh ja. Jag skulle säga att det är ”bortom omprövning”. Jag lät mig aldrig övertygas av Nato. Jag har alltid vetat att det är en papperstiger, och det vet förresten Putin också, svarade Trump.

Donald Trump har länge ifrågasatt nyttan med Nato för USA.

Donald Trump har länge ifrågasatt nyttan med Nato för USA. Foto: Julia Demaree Nikhinson /AP

Han tillade att han testade Europa när han bad om hjälp och att den hjälpen borde ha ”kommit automatiskt”.

– Det var ett test. Vi fanns där för dem, och vi skulle alltid ha funnits där för dem, men de fanns inte där för oss, fortsatte Trump.

Han passade sedan på att förolämpa den brittiska marinen, Royal navy. En flotta som enligt presidenten ”inte finns” och vars hangarfartyg ”ändå inte fungerar”.

Telegraph-intervjun må vara det mest konkreta exemplet på att Donald Trump än en gång funderar på att dra sitt land ur Nato – men han har den senaste månaden gång efter annan visat sitt stora missnöje med Europas frånvaro i Iran och ifrågasatt nyttan med alliansen.

Presidenten har kallat européerna för ”fegisar” som inte hjälper till. Han har sagt att de begår ”ett enormt misstag” och han har flera gånger hotat med att han kommer att ”MINNAS!!!” att Europa nu inte ställer upp för USA.

Hoten måste tas på allvar. Ja, Donald Trump säger mycket som han sedan tar ett steg tillbaka ifrån. Han testar motståndarna. Häver ur sig uttalanden som han vet blir rubriker, och ser hur omvärlden reagerar – och har sedan oftast inga problem med att göra en tvärvändning om han anser att det gynnar honom och USA.

Samtidigt vet vi att Trump är långsint. Han glömmer inte om han upplever sig utnyttjad och han hänger dessutom upp sig på vissa ämnen som han återkommer till år efter år.

Nato är just ett sådant ämne för Trump.

Generalsekreterare Mark Rutte, med fingret höjt, skapade rubriker i Haag när han kallade USA:s president för ”daddy”.

Generalsekreterare Mark Rutte, med fingret höjt, skapade rubriker i Haag när han kallade USA:s president för ”daddy”. Foto: Nicolas Tucat/AP

Redan under sin första mandatperiod hotade miljardären med att USA skulle lämna alliansen, om inte övriga länder började betala mer. När jag intervjuade Jens Stoltenberg, Natos förre generalsekreterare, i samband med dennes boksläpp i fjol, beskrev norrmannen hur han under Natotoppmötet 2018 var övertygad om att Trump skulle lämna mötesbordet och låta försvarsalliansen kollapsa.

Den gången räddades Nato av 33 miljarder dollar i ökade försvarsanslag, och att Stoltenberg förkunnade offentligt att det var tack vare Trump.

Det hjälpte tillfälligt. Men inför valrörelsen 2024 satte ett samlat Nato i halsen när Trump sade att om han blev president igen, så skulle USA minsann inte försvara de länder som inte lade 2 procent av bnp på försvar – vilket då var alliansens mål.

Siffran höjdes alltså till totalt 5 procent under Natotoppmötet i fjol, något som Donald Trump – med all rätt – fick ta åt sig äran för.

I sommar väntar så ett nytt toppmöte. Och det lär bli besvärligt.

För vad sjutton ska Europas ledare göra för att övertyga Trump om Natos förträfflighet när de ses i Turkiets huvudstad Ankara i juli? Förutsatt att presidenten då inte gjort verklighet av sitt hot.

De kan knappast öka försvarsanslagen bortom de 3,5 procent på militära utgifter och 1,5 procent på exempelvis infrastruktur som de lovade i Haag i fjol. De lär inte heller vara särskilt sugna på att hylla Trump och tacka presidenten för hans starka ledarskap – inte minst som den före detta fastighetsmiljardären dessutom återkommande hotar Europa med höjda tullar och ett småputtrande handelskrig.

Det gör situationen ytterst allvarlig. För trots Europas snabba upprustning klarar sig kontinenten ännu inte utan amerikanska förmågor som exempelvis satellitövervakning. Och även om europeiska generaler ständigt påpekar att ingenting förändrats i den militära relationen till USA – så räcker det att Trump deklarerar att USA lämnar Nato, för att försvarsalliansen de facto ska vara död.

Men det finns ändå ett kort Europas Natomedlemmar kan spela. Ett kontroversiellt sådant.

För USA behöver i sin tur tillgång till sina europeiska baser och ländernas luftrum. Det har Irankriget tydligt visat. Såväl flygbasen Ramstein i Tyskland som flera brittiska baser har spelat en viktig roll för amerikanerna.

Så vad händer om Europa sätter hårt mot hårt och hävdar att om USA lämnar Nato – så lämnar de också möjligheten att använda europeisk mark?

Diskussionen finns i såväl Tyskland som Storbritannien, främst på vänstersidan, men har än så länge stängts ner av ländernas respektive regeringar.

Det kan vara en debatt som får ny fart efter Trumps utspel. Samtidigt finns det en klar risk med att driva upp tonläget ytterligare. För Nato bygger på förtroende – och om förtroendet är borta, då finns det inte mycket till försvarsallians kvar.