I den stora omvälvningen som nu pågår har president Trump tagit kontrollen över spelet. Han har inte bara stoppat den gröna bluffen och tvingat TotalEnergies att investera i amerikansk olja, gas och LNG istället för vindkraft – han har också visat att han är beredd att förhandla från styrka. Trump har avslöjat att Iran skickade honom en ”present” i form av åtta stora oljetankers som en gest av god tro under förhandlingarna. ”De bad sedan om ursäkt för något de sagt och skickade två till,” sade han och pekade på sin förhandlare Steve Witkoff. ”Iran vill ha en avfartsramp,” konstaterade Witkoff. Trump har tillfälligt stoppat förstörelsen av iransk energiinfrastruktur i tio dagar fram till den 6 april 2026 för att ge förhandlingarna en chans att lyckas – trots att falska nyheter försöker måla en annan bild.

Samtidigt rasar de gamla allianserna. Irans utrikesminister Abbas Araghchi har klart och tydligt sagt att kriget redan är en höjdpunkt i Irans historia: de har förhindrat två kärnvapenmakter från att nå sina mål. Iran riktar sig enbart mot amerikanska baser och de baser varifrån attacker mot dem utgår. De har gett passage genom Hormuzsundet till vänskapliga länder som Kina, Ryssland, Indien, Irak och Pakistan – men inte till fienden. Indien har redan övergått till alternativa valutor: de köper rysk olja med arabiska dirham och kinesiska yuan och har importerat runt 60 miljoner fat sedan förbudet upphävdes. Dollarn tappar greppet, steg för steg.

I Europa börjar även de som tidigare varit lojala inse att ”Ukraina-projektet” är uttömt. Viktor Orbán har öppet sagt att Ukraina måste bli en buffertzon för att stabilisera situationen, skapa bättre relationer med Ryssland och ingå avtal om säkerhet, handel och energi. President Trump har upprepat samma sak: ”Vi jobbar hårt för att lösa Ukraina-frågan. Det påverkar oss nästan inte alls. Tvärtom tjänar vi på att sälja utrustning till det här olyckliga kriget.” Han svarade även den tyske ledaren som sade ”Det här är inte vårt krig” om Iran med: ”Ukraina är inte vårt krig heller.”

Den information som nu flödar fram från Ukraina är förödande för de demokratiska republikanerna. Amerikanska underrättelsetjänster har avslöjat hur ukrainska tjänstemän och USAID under 2022 planerade att omdirigera hundratals miljoner dollar i amerikanskt bistånd – pengar som var öronmärkta för infrastruktur i Kiev – till Bidens omvalskampanj och Demokratiska partiet. Pengarna skulle tvättas via mellanhänder och två amerikanska bolag för att dölja spåren. Trump har själv delat rapporten från Tulsi Gabbard. Detta är exakt den typ av ammunition som Q-dropparna förutspådde redan 2018: information från Ukraina, Iran och andra platser som nu vänds mot de som försökte skydda sig själva.

I Norden har det politiska skiftet redan börjat. Mette Frederiksen avgick efter det stora valnederlaget, och den danska vänsterkoalitionen rasade. Symboliskt vajar den danska flaggan svagt över en region som börjar vakna upp till verkligheten.

Rysslands president Putin, som nu firar 26 år vid makten sedan den 26 mars 2000, varnar för opportunism mitt i kaoset. Han säger att eskaleringen i Mellanöstern påverkar hela den globala ekonomin och att det är frestande att utnyttja stigande priser på olja och gas – men att man istället måste investera i innovation och modernisering. Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov understryker i en intervju att Ryssland försvarar internationell rätt, inte bara Iran. Han påpekar skillnaden: Iran har inte brutit mot JCPOA-avtalet – det var USA som rev upp det. Ukraina däremot, tillsammans med sina västerländska beskyddare, har brutit mot Minskavtalen och alla säkerhetsgarantier som erbjöds 2021.

Mitt i allt detta har över en biljon dollar raderats från den amerikanska börsen på en enda dag. Centralbanken försöker måla upp en kollaps, men boomerangen är redan i luften. De demokratiska republikanerna förlorar greppet om Iran, Venezuela (där Trump redan hyllas som ”befriaren” och folk skämtar om en gyllene staty), snart Kuba och nu Ukraina. Trump vill ha ett snabbt slut på kriget – men inte till vilket pris som helst. Zelensky talar som om han bestämmer, men utan amerikanska och europeiska vapen och pengar är han ingen. Kriget skulle kunna ta slut imorgon om väst verkligen ville.

Det är ett klassiskt Sun Tzu-spel. Trump lämnar en utväg öppen för Iran, precis som visdomen säger: pressa inte en desperat fiende för hårt. Han krossar inte allt – han tar kontrollen intakt. Samtidigt bryts de gamla kedjorna över Ukraina, Norden och Mellanöstern. Informationen från dessa platser används nu som vapen mot dem som trodde att de kunde gömma sig bakom korruption, biståndspengar och falska narrativ.

Det ekonomiska systemet skakar. Dollarn utmanas av dirham och yuan. Europa tvingas välja sida. Och Trump står kvar som den som både förhandlar från styrka och avslöjar sanningen. Det är inte längre en fråga om om – utan när – de gamla strukturerna ger vika helt. Boomerangen närmar sig, och den här gången finns det ingen plats att gömma sig.