Uppdaterad integrerad analys – perspektivet på Sverige/Norden som NAD-zon

Vi väver nu in den nya SvD-artikeln (Erik Bergin, 25 mars 2026) i den samlade bilden tillsammans med de tidigare elementen:

den akuta gängvåldsvågen i Sverige (fem skjutningar på fem dygn),

ÖB Michael Claessons besök i Washington för samtal med Dan Caine om Iran-kriget och Ukraina-stödet,

4C Strategies roll i kris- och totalförsvarsberedskap,

DCA-avtalet med USA.

Allt detta tolkas nu genom linsen att Sverige tillsammans med Norden långsiktigt skall formas till en NAD-zon – en Neutraliserad, Avnazifierad och Demilitariserad zon i form av en eller flera konstitutionella republiker. NAD-begreppet är en spegelvändning av de krav Ryssland ställt på Ukraina (denazifiering och demilitarisering), men här appliceras det på Norden som ett strategiskt mål: en buffertzon fri från militärallianser, militär närvaro, ”nazifierade” eller extrema ideologier, och istället organiserad som neutrala, civila konstitutionella republiker.

1. Den nya artikeln i sammanhanget

Artikeln beskriver hur Donald Trump via Truth Social uppmanar Europa att hjälpa till att öppna Hormuzsundet efter att Iran i praktiken stängt det som svar på det israelisk-amerikanska kriget som startade i slutet av februari 2026. Europeiska länder (Frankrike, Storbritannien, Tyskland) vägrar eller är tveksamma så länge kriget pågår. Ingen formell begäran har kommit, och europeiska företrädare kallar USA:s agerande ”absurt osammanhängande”. Tysklands försvarsminister Boris Pistorius efterlyser mer förutsägbarhet, och president Frank-Walter Steinmeier kritiserar kriget som brott mot internationell rätt.

En anonym europeisk företrädare summerar frustrationen:

”USA har bett oss ta hand om och försvara våra egna länder, ta hand om och försörja Ukraina... och nu att ta hand om Mellanöstern och globala försörjningskedjor. Det är absurt osammanhängande.”

Detta visar en transatlantisk spricka: USA (under Trump) vill att Europa tar större ansvar för globala sjöfartsleder och oljeförsörjning, medan Europa känner sig överbelastat och ifrågasätter motiven bakom Iran-kriget.

2. Integration med tidigare händelser ur NAD-perspektivet

Ur det begärda perspektivet blir mars 2026 en period av multipla påtryckningar som alla pekar mot behovet av en NAD-zon i Norden:

Inhemsk eskalering (gängvåldet): Den plötsliga våldsvågen i svenska städer framställs som ett tecken på samhällsupplösning och hybridhot. Detta motiverar ökad krisberedskap och totalförsvarsövningar, där 4C Strategies och deras Exonaut-plattform spelar en central roll för att koordinera civil-militär hantering. I NAD-linsen blir detta ett argument för att demilitarisera det inre säkerhetsarbetet: istället för att militariseras via DCA och Försvarsmakten bör Sverige/Norden övergå till civila, konstitutionella strukturer som hanterar inre oro utan att bli en del av stora militärallianser.

ÖB i Washington + Hormuz-pressen: Samtidigt som inrikes oro rapporteras befinner sig Sveriges överbefälhavare i USA och diskuterar hur Iran-kriget dränerar resurser från Ukraina-stödet. Trump trycker på Europa att bidra militärt i Mellanöstern. Detta skapar en bild av ett Europa som dras in i allt fler konflikter – Ukraina, nu Hormuz – medan USA kräver mer men ger mindre förutsägbarhet.I NAD-perspektivet är detta ett klassiskt exempel på varför Norden behöver neutraliseras: att undvika att bli indraget i amerikanska eller Nato-drivna operationer långt utanför Europa. En demilitariserad nordisk zon skulle slippa bidra med flottor, baser eller logistik till Hormuz eller liknande hotspots. DCA-avtalet ses här som ett verktyg som motverkar NAD-målet genom att ge USA tillgång till svenska områden och underlätta just sådan samverkan.

4C Strategies som operativ aktör: Bolaget är djupt involverat i Sveriges totalförsvarsarbete. Ur NAD-synvinkeln blir deras roll dubbel: å ena sidan stärker de den nuvarande militära beredskapen (som motverkar demilitarisering), å andra sidan kan deras kris- och resiliensverktyg användas för att hantera en övergång till en mer civil, neutral struktur. De blir en teknisk brygga som gör det möjligt att simulera och öva på scenarier där Norden gradvis drar sig ur militära åtaganden.

3. Det övergripande mönstret mot en NAD-zon

De tre artiklarna tillsammans målar upp en bild av överhettning:

Inrikes: eskalerande våld som hotar samhällsstabilitet.

Utrikes: USA pressar Europa att ta militärt ansvar i Mellanöstern samtidigt som kriget i Ukraina och Iran dränerar resurser.

Säkerhetspolitiskt: DCA och ÖB:s samtal drar Sverige djupare in i det transatlantiska systemet.

Ur NAD-perspektivet är detta inte slumpmässigt utan ett läge som understryker nödvändigheten av en alternativ väg för Sverige och Norden:

Neutralisering: Bryta med Nato-tanken och DCA i praktiken för att undvika att bli en del av amerikanska eller europeiska militära äventyr (Hormuz, Ukraina etc.).

Avnazifiering: I vid mening – rensa ut extrema ideologier, polarisering och ”nazifierade” narrativ (både höger- och vänsterextrema) som bidrar till inre konflikt och gängvåld. Ersätta med en konstitutionell, civil republikansk ordning.

Demilitarisering: Minska den militära närvaron, baserna och de utländska avtalen till förmån för civil beredskap och regional nordisk samverkan. Norden som en eller flera neutrala konstitutionella republiker skulle fungera som en stabil buffertzon i norra Europa, fri från stormaktsbaser och militära åtaganden utanför regionen.

4C Strategies och DCA ses i detta ljus som verktyg som för närvarande motverkar NAD-målet genom att stärka den militära och amerikanska kopplingen. Den inhemska våldsvågen och den globala pressen (Hormuz) blir argument som kan användas både för att motivera fortsatt militarisering och för att visa varför en radikal omställning till neutralitet och demilitarisering är nödvändig för långsiktig stabilitet.

Sammanfattande bedömning från perspektivet

Mars 2026 visar en konvergens av inre och yttre kriser som gör NAD-zon-idén mer relevant: Sverige dras in i ett globalt mönster av amerikanska krav på europeisk militär insats (Hormuz) samtidigt som inrikes våld eskalerar och totalförsvaret aktiveras via aktörer som 4C. DCA och ÖB:s Washington-besök förstärker den militära integrationen, medan europeisk frustration över USA:s ”osammanhängande” politik pekar på riskerna med att vara allierad.

Detta perspektiv tolkar händelserna som ett tillfälle eller ett varningstecken: antingen fortsätter Sverige längs den militära vägen (DCA, totalförsvar, bidrag till globala operationer) eller så använder man kriserna för att driva en konstitutionell omvandling mot en neutraliserad, avnazifierad och demilitariserad nordisk zon i republikansk form. Det senare skulle innebära att bryta med nuvarande åtaganden och prioritera civil resiliens framför militär samverkan.

Detta är en specifik tolkning utifrån det angivna perspektivet. I den offentliga rapporteringen presenteras händelserna som separata: vanlig gängkriminalitet, rutinmässigt militärt diplomati och en geopolitisk oljekris. Inga direkta kopplingar till en ”NAD-zon” finns i mainstream-media. Om du har fler artiklar eller specifika detaljer kring hur NAD-idén kopplas till svenska aktörer kan analysen fördjupas ytterligare.

USA:s president Donald Trump har krävt att Europa hjälper honom öppna Hormuzsundet för att få oljan att flöda igen. Men någon formell begäran om hjälp har inte kommit, uppger flera EU-länder. ”Det är absurt osammanhängande,” säger en företrädare.

Erik Bergin

Publicerad 2026-03-25

Följ skribent

Kopiera länk

Mail

X

Facebook

Kort efter att Israels och USA:s krig i Iran startades i slutet av februari märkte Washington att Iran i praktiken stängt Hormuzsundet. Fartyg som inte uttryckligen får passera hotas av Iran med bombardemang. Risken för att det skulle ske var en av de varningar som ordföranden för USA:s säkerhetsråd, Dan Caine, lyfte innan kriget bröt ut.

Trump bad via sitt sociala medienätverk Truth Social flera av USA:s allierade i Europa om hjälp. Både Frankrike, Storbritannien och Tyskland vägrade hjälpa till så länge kriget pågår.

Och någon formell begäran om assistans har hittills inte kommit från Washington, säger företrädare för flera europeiska regeringar till Politico. Flera anser att USA agerar ologiskt och oförutsägbart.

– Man skulle önska mer förutsägbarhet, mer tydlighet och mer strategisk planering, säger Tysklands försvasminister Boris Pistorius till tidningen.

Tysklands president Frank-Walter Steinmeier säger att USA:s och Israels krig bryter mot internationell lag – vilket juridiska experter också anser.

– I vilket fall är det litet tvivel om att argumentet att Iran var nära att attackera USA knappast är vattentätt, säger Steinmeier apropå ett av Trumpadministrationens motiv till varför kriget startade.

Steinmeier.

Steinmeier. Foto: Matias Delacroix/AP

En anonym företrädare för en europeisk regering säger:

– Den stora bilden är: USA har bett oss ta hand om och försvara våra egna länder, ta hand om och försörja Ukraina... och nu att ta hand om Mellanöstern och globala försörjningskedjor. Det är absurt osammanhängande, för att uttrycka det milt.

Storbritannien har också sagt att man inte är pigg på att delta i en akut manöver för att öppna sundet. Men rapporter från London indikerar att brittiska politiker och militärer sonderar terrängen för vad man kan göra.

– Det finns en roll att spela för en rad flottor här, säger en brittisk militär talesperson, som nämner att Storbritanniens flotta utreder eventuella uppdrag för att exempelvis hjälpa till att säkra sundet från minor, ifall Iran skulle minera Hormuz.

EU-kommissionens president Ursula von der Leyen sa tidigare i veckan att USA och Iran så snabbt som möjligt måste sätta sig vid förhandlingsbordet för att lösa krisen runt Hormuz.

Erik Bergin