Myndighetschefer är i regel inte kända för att uttrycka sig drastiskt. När Riksbankschefen Erik Thedéen säger att det finns ”all anledning att vara orolig generellt” bör man ta honom på allvar.

Ekonomin kan gå fullständigt åt skogen.

Kriget i Mellanöstern har fått olje- och gaspriserna att rusa. Så gott som dagligen sker nya iranska attacker mot energianläggningar. Förra veckan slog Iran ut en femtedel av USA-allierade Qatars produktion av flytande gas, LNG.

Därtill har Iran stängt Hormuz i Persiska viken. En femtedel av världens olje- och gasexporter går genom sundet. Så gör också fem procent av världens sjöbaserade godsfrakt.

Det är ett dråpslag mot världens energimarknader. Gaspriset i Europa har ökat med 90 procent sedan kriget inleddes. Oljepriset är upp med 50 procent.

Det går inte att nog understryka hur allvarlig situationen är.

Det är stagflation som ska in på rad fyra.

Experter varnar för att världen står på randen till en ny energikris. Internationella energiorganet IEA, där Sverige ingår, har samordnat den största krigsinsatsen någonsin. 400 miljoner fat olja från medlemsländernas reserver släpptes ut på marknaden.

IEA uppmanar till krisåtgärder. Dit hör hemarbete för att spara bensin. Hastigheten på motorvägar ska sänkas. Trafiken i storstäder begränsas. Industrier ska få stöd att byta från fossilgas till andra energikällor. Allt för att få ner efterfrågan på olja och gas.

1970-talet ringer och vill ha tillbaka sin oljekris. Sverige kommer inte att vara förskonat. Som riksbankschefen sa. Det finns all anledning att ta situationen på allvar.

Statliga LKAB har redan ställt in järnmalmsleveranser för 700 miljoner kronor.

Det sämsta Sveriges politiker kan göra i det här läget är att förlita sig på 1) Sveriges starka finanser, 2) Sveriges fossilfria energimix och 3) olika former av stöd och skattelättnader för att göra det billigare att tanka.

De två första punkterna är förvisso sanna, men med modifikation. Exportberoende Sverige kommer att skadas om den gasberoende tyska ekonomin går ännu sämre än vad den redan gör. Svenska bensinpriser kommer att leda till dyrare varor när jordbruk och transportföretag får ökade kostnader.

Tillväxten kommer att ta stryk. Arbetslösheten riskerar att stiga, liksom inflationen. Det är stagflation som ska in på rad fyra.

I ett läge då IEA uppmanar till ransonering för att undvika en global oljekris finns inget utrymme att sänka bensinskatterna och därmed öka efterfrågan. När trafiken i världens viktigaste sund ligger nere är det inte läge att satsa på lyxåtgärder som avskaffad karensdag och sänkta reavinstskatter.

Förhoppningsvis tar Irankriget slut i närtid. Även då kommer det att ta tid för energimarknaderna att återgå till normalläge, men den värsta ekonomiska krisen kan undvikas.

Men om freden dröjer. Då måste Sverige vara förberett.