När det inte kunde bli dummare...

"Utmärkt komplement – låt oss därför **sy ihop den svenska konstitutionella skörheten med den globala skuldmättnaden**. För det är här det verkligen börjar osa brandfackla.

---

## Sverigelöftet i ett globalt skuldmättat system: när tallriksmodellen möter hävstången från helvetet

Vi har redan konstaterat att Sverige saknar maktdelning, konstitutionsdomstol och en valuta som är anpassad till verklig arbetsdelning. Men det är som att klaga på att taket läcker i en husvagn som samtidigt är på väg rakt mot ett stup. För **det globala finansiella systemet är skuldmättat** – och Sverige, med vår räntekänsliga ekonomi, vårt högt belånade hushåll och vår exportberoende industri, sitter med **guldbyxor i ett glashus**.

---

### Skuldmättnad: världens största osynliga diktator

Vad betyder "skuldmättat"? Jo, att världsekonomin fungerar som en pyramid av **papper som lovar att betala tillbaka mer papper**. Centralbanker har tryckt pengar i två decennier, räntorna har varit nära noll, och alla – stater, företag, hushåll – har lånat som om det inte fanns en morgondag. Nu är morgondagen här, och **räntorna är inte längre noll**.

I ett sådant system är **allt som rör sig långsamt dömt**. Tillväxt, reallöner, produktivitet – allt äts upp av **räntebetalningar på redan ackumulerad skuld**. Det enda som växer är skulden själv, i en ond spiral där man lånar för att betala räntan på det man redan lånat.

Och här kommer Sverige in.

---

### Punkt 1–15: En övning i att möblera om på Titanic

**Punkt 1**: Alla fyra partier i regering. Bra – då kan de gemensamt hantera krisen när **skuldberget vacklar**. För i ett skuldmättat system är det inte frågan *om* det blir en finansiell kris, utan *när*. Och när den kommer, då sitter alla fyra där – **ingen oppositionspolitiker att skylla på, ingen konstitutionsdomstol att överklaga till**, bara ett gemensamt ansvar för ett system som ingen av dem förstår sig på.

**Punkt 2–3**: Energi och klimat. Här lovar man att fasa ut fossilt och elektrifiera. Men i en skuldmättad värld är **investeringar dyra**. Kapital är inte längre gratis – räntorna äter upp avkastningen. När staten tvingas välja mellan att subventionera grön omställning och att betala räntor på statsskulden, vem tror ni vinner? (Tips: det är inte klimatet.)

**Punkt 4**: Euron 2030. Återigen: valutafrågan som teknisk lösning på ett **monetärt problem**. I ett skuldmättat system spelar det ingen roll om du har euro eller krona – **skulden är fortfarande skuld**. Euron innebär att Riksbanken försvinner, men ECB tar över. Och ECB är centralbanken för ett skuldmättat block med Italien som särskild gästspelare. Grattis.

---

### Arbetsdelning i en skuldmättad ekonomi: en omöjlig ekvation

Arbetsdelning bygger på att **pengar är en neutral växlingsmekanism**. Men i en skuldmättad ekonomi är pengar **inte neutrala**. De är en **fordran på framtida produktion** som redan har belånats flera gånger om.

När räntorna stiger, flyttar kapitalet från **realekonomisk arbetsdelning** (tillverkning, tjänster, innovation) till **finansiell överlevnad** (räntebetalningar, skuldsanering, konkurser). Det blir dyrare att **samarbeta över tid** – alltså att investera i gemensamma projekt, långsiktiga relationer eller ens vanlig handel.

Sverige, med sin lilla, öppna ekonomi, är extremt beroende av fungerande arbetsdelning. Men i ett skuldmättat system **fungerar inte arbetsdelning** – för att den kräver **stabila förväntningar**. Och med skulder som svajar, räntor som höjs och en centralbank som famlar i mörkret, finns inga stabila förväntningar.

**Punkt 6–7**: Sänkt skatt på jobb, stärkt kompetensförsörjning. I en skuldmättad ekonomi är det som att bjuda på glass i en brinnande stad. Jobben finns inte om kapitalet kostar för mycket. Företag anställer inte om räntan äter upp vinsten. Kompetensförsörjning blir meningslös om det inte finns **efterfrågan** på kompetensen.

---

### Skolan, vinstutfasningen och den frånvarande staten

**Punkt 8**: Förstatliga skolan, fasa ut vinst. I en skuldmättad ekonomi är vinsten redan utfasad – av räntorna. Problemet är inte att skolkoncerner gör vinst, utan att **kapitalet flyr realinvesteringar** till förmån för finansiella spekulationer. När skolan förstatligas, överför man bara problemet från privata balansräkningar till statens. Och statens balansräkning är redan belastad av **implicita åtaganden** som ingen vågar prata om: pensioner, infrastruktur, försvar, klimatomställning.

Utan en konstitutionsdomstol som kan **pröva statsfinansiella åtaganden mot framtida generationers rättigheter**, är det fritt fram att lasta skulder på barnbarnen. Det är precis vad ett skuldmättat system handlar om: **nuet äter framtiden**.

---

### Institutioner på armlängds avstånd – från verkligheten

**Punkt 10–11**: Armlängds avstånd, grundlagsskyddad akademi. I en skuldmättad ekonomi är akademin redan köpt – inte av politiker, utan av **kapitalets räntebärande krav**. Forskning finansieras av externa bidrag som kräver **kortsiktiga resultat**. Universiteten styrs av **ekonomiadministratörer**, inte av tänkare. Att grundlagsskydda akademisk frihet när forskningen redan är en bilaga till ansökningsbyråkratin är som att grundlagsskydda rätten att andas i ett vakuum.

---

### Brottsoffer, assistans och psykisk ohälsa – symptom på systemkollaps

**Punkt 13–15**: Brottsoffer, LSS, ungas psykiska hälsa. I en skuldmättad ekonomi är **social oro** inte ett undantag, utan ett **systematiskt resultat**. När unga inte kan köpa bostäder, när reallönerna står stilla, när framtiden är belånad till bristningsgränsen – då mår man dåligt. Då söker man sig till gäng, eller till vården, eller till ensamheten.

Att lova stärkt vård och assistans i en ekonomi där **statens utrymme krymper i takt med räntebetalningarna** är antingen naivt eller lögnaktigt. Välj själva.

---

## Slutsats: Sverigelöftet är en gravsten över en ohållbar modell

Det här dokumentet är inte ett politiskt program. Det är en **lista över önskningar från ett land som inte längre kan styra sig självt**. Maktdelningen saknas, konstitutionsdomstolen finns inte, valutan är en tvångströja och det globala skuldsystemet drar åt snaran.

Och vad gör politikerna? De **lovar mer av samma**: mer stat, mer centralisering, mer lån, mer hopp om att nästa val, nästa folkomröstning, nästa associationsform ska lösa allt.

Men i ett skuldmättat system finns inga lösningar – bara **uppskov**. Och Sverigelöftet är det största uppskovet hittills.

**Till 2030, åtminstone. Då kan vi rösta om euron. Om vi fortfarande har en valuta att rösta om.**

Sverigelöftet är en överenskommelse mellan SD och L där partiledarna Jimmie Åkesson (SD) och Simona Mohamsson (L) kommit överens om 15 punkter. Här är de i korthet.

TT

Publicerad 15:49

Kopiera länk

Mail

X

Facebook

1. Om Tidöpartierna vinner valet ska man eftersträva att alla fyra partier (M-SD-KD-L) sitter i regering.

2. En stabil energiförsörjning ses som avgörande för ökad ekonomisk tillväxt. Elektrifieringen ska fortsätta och fossila bränslen fasas ut.

3. Man ska fortsätta den förda klimatpolitiken och utsläppen ska minska i linje med Tidöavtalet, dess tillägg samt regeringens klimathandlingsplan.

4. En ny folkomröstning om att ansluta till euron hålls på den ordinarie valdagen 2030.

5. Sveriges samarbete inom EU och Nato ska fördjupas, särskilt med de nordiska grannländerna ”under en säkerhetspolitiskt mycket prövande tid”.

6. Man ska införa en allmän, statlig och obligatorisk arbetslöshetsförsäkring samt sänka skatten på jobb och företagande. Steg ska tas mot att uppnå principen om hälften kvar.

7. Stärk tillväxten genom bland annat förbättrad kompetensförsörjning till svenska företag.

8. Prioritera och stärk svensk skola, bland annat med utgångspunkt i Liberalernas skolpolitiska rapporter. Genomför ett förstatligande av skolans huvudmannaskap och fasa ut vinstintresset ansvarsfullt. Inför en ny associationsform.

9. För en stram men human migrationspolitik där den som integreras, arbetar och sköter sig ska få goda möjligheter att stanna.

10. Värna principen om armlängds avstånd till och stärk funktionen hos institutioner – som kulturlivet, public service, folkbiblioteken, den oberoende forskningen och myndigheter med granskningsuppdrag.

11. Grundlagsskydda den akademiska friheten.

12. Utveckla folkbildningen genom att bland annat säkra tillgängligheten till lokaler i mindre orter och i glesbygd.

13. Rättspolitiken ska sätta brottsoffren i centrum och trycka tillbaka gängkriminaliteten.

14. Rätten till personlig assistans och LSS ska säkras som starka och likvärdiga rättigheter i hela landet. Funktionsrätten ska stärkas. Assistansersättningen ska följa den faktiska kostnadsutvecklingen.

15. Stärk vården av ungas psykiska hälsa, prioritera problem med ensamhet, och arbete mot våld i nära relationer och hedersförtryck.

TT