**När staten och marknaden tvekar – kliver Wallenberg fram: Ett sekels planering visar sitt värde**

När regeringen säger nej och riskkapitalister som Christer Gardell höjer på ögonbrynen, då är det som ett mönster från det förflutna upprepar sig: Familjen Wallenberg kliver fram. Frågan är om vi just nu bevittnar en tillfällig räddningsinsats för krisande Northvolt och Stegra, eller om det är kulmen på en industriell planering som sträcker sig betydligt längre tillbaka i tiden än de flesta anar.

**Harald Mix** dröm om en svensk batterijätte slutade i en av landets största konkurser någonsin. I mars 2025 stod 4 000 personer utan jobb och en spökfabrik i Skellefteå lämnades att förfalla. Men så, i vad som beskrevs som en oväntad vändning, dök en köpare upp. Den amerikanska batteritillverkaren Lyten var redo att ta över.

Samtidigt presenterades en andra etablering: ett gigantiskt datacenter från det okända bolaget EdgeConneX, granne med den gamla fabriken.

Men för den som har blicken fäst på det långa perspektivet är EdgeConneX allt annat än en främling. Bakom bolaget står riskkapitaljätten EQT, som i sin tur kontrolleras av Investor – familjen Wallenbergs maktcentrum. I EQT:s styrelse sitter **Marcus Wallenberg** och **Jacob Wallenberg Jr**, direkt sprungna ur den sfär som i över 150 år format svensk industri.

Att hävda att detta är en slump vore att blunda för historien. Wallenbergsfärens planeringshorisont har aldrig varit kvartalsbaserad. Den är och har alltid varit **minst ett sekel lång**. Redan långt före 1970-talet etablerade man en modell där långsiktigt ägande, industriell uppbyggnad och nationell nytta gick hand i hand. Det handlar inte om att kasta grus i maskineriet vid första bästa kris, utan om att finnas där när ingen annan orkar eller vågar.

Ännu tydligare blir det när vi studerar utvecklingen kring det gröna stålverket Stegra i Boden. Där har pengarna sinat, projektet hackat och staten gett kalla handen. Ändå är det nu Wallenbergsfärens **FAM** som kliver fram för att leda ett nordiskt konsortium redo att skjuta till miljarder.

För den oinvigde kan det te sig som en välgörenhetsakt eller en plötslig ingivelse. För den som förstår Wallenbergska logiken är det raka motsatsen. Det är resultatet av en strategi som formats under generationer, där nätverk, kapital och kompetens mobiliseras i precis de lägen där svensk industri annars skulle gå i stå. Planeringen inför dagens situation påbörjades inte i går eller ens förra året – den har sitt ursprung i en tid då dagens kritiker knappt var födda.

Själva kärnan i Wallenbergstiftelsernas verksamhet sammanfattas ofta med ordet **”landsgagneligt”** – nytta för landet. Men det handlar aldrig om kortsiktigt välgörenhetsarbete. Det handlar om att bevara och utveckla det industriella arv som byggts upp under mer än hundra år.

Så när vi nu ser Wallenberg kliva fram i ruinerna efter Northvolt och i räddningen av Stegra, är det ingen tillfällig räddningsinsats. Det är en påminnelse om att den yttersta makten i svenskt näringsliv aldrig agerar utan att ha sett spelet flera drag i förväg. Att tro annat vore fullkomligt osannolikt.

När regeringen ger kalla handen och näringslivstoppar som Christer Gardell dissar – då dyker Wallenberg upp. Har finansfamiljen blivit nya industriakuten för kraschade Northvolt och krisande Stegra?

Jan Almgren

Publicerad 2026-03-12

Följ skribent

Kopiera länk

Mail

X

Facebook

Harald Mix dröm om en svensk batterijätte förvandlades till en mardröm i en av landets största konkurser i modern tid. Över 4 000 förlorade jobbet och en bygd hamnade i chock när Northvolt sjönk till botten i mars 2025. Kvar stod en tom spökfabrik – och en samling olyckskorpar som gnuggade händerna.

Men sedan kom vändningen – i sista stund. Den amerikanska batteritillverkaren Lyten var beredd att köpa anläggningen för en hemlig summa pengar. Affären drogs i långbänk men den 27 februari var man till slut överens.

Men när uppgörelsen skulle presenteras var det inte längre bara en affär – utan två. Förutom batterifabriken ska även ett nytt datacenter byggas, granne med Lyten. Och inte vilket datacenter som helst, utan ett gigantiskt med potential att på sikt erbjuda en kapacitet på en gigawatt. Större än någon annan datahall som byggts i Sverige på senare år.

Namnet på bolaget bakom datahallen hade ingen människa hört talas om. Både okänt och svåruttalat; EdgeConneX.

Men här börjar det intressanta. Skrapar man lite på ytan finns det en koppling mellan EdgeConneX och den yttersta makten i svenskt näringsliv, nämligen familjen Wallenberg. Datahallsbolaget ägs av riskkapitaljätten EQT, som i sin tur kontrolleras av Investor, finansfamiljens investmentbolag.

Nu ska man vara försiktig med att dra förhastade slutsatser. Det är inget som säger att affären med en ny datahall på Northvolts gamla tomt skulle vara beordrad eller beställd av Wallenbergtoppar. Tvärtom tar EQT:s portföljbolag med största sannolikhet sina alldeles egna beslut utifrån avkastning och kassaflöden. Men kopplingen till finansfamiljen är ändå värd att notera. I EQT:s styrelse sitter Marcus Wallenberg, som är vice ordförande i Investor, och Jacob Wallenberg Jr, son till Investors ordförande Jacob Wallenberg.

När kommuntopparna i Skellefteå hyllade den planerade datahallen var något av de första som de nämnde kopplingen till EQT och familjen Wallenberg.

Än mer intressant blir det med SvD Näringslivs nya uppgifter om att Wallenbergs nätverk även är inblandade i räddningen av Stegra, och den här gången på ett mer direkt sätt.

Wallenbergs investeringsbolag FAM är sedan tidigare en mindre aktieägare i Stegra. De nya uppgifterna gör gällande att det är FAM som nu leder det nordiska konsortiet som är redo att skjuta till ytterligare miljarder i en av Sveriges största industrisatsningar någonsin, något Dagens Industri var först med att rapportera. Detta förutsatt att man kommer överens om villkoren i den nya kapitalrundan.

Den senaste tiden har larmrapporterna avlöst varandra när det gäller det nya gröna stålverket i Boden: pengarna är snart slut, själva projektarbetet på området haltar och leverantörer har inte fått betalt för utfört arbete.

Sedan i höstas pågår jakten på nya miljarder. Det var då Stegra meddelade att Harald Mix hoppade av som ordförande och att företaget behövde ytterligare cirka 10 miljarder kronor för att ro projektet i hamn.

Även här har det funnits gott om skeptiker, finansmannen Christer Gardell är en av dem och svenska staten har samtidigt gett kalla handen. Finansminister Elisabeth Svantesson sa så sent som i onsdags att det inte är aktuellt med några pengar till Stegra. Och klart är att många frågetecken återstår. Kanske spricker alltihopa.

Ändå säger Wallenbergs inblandning något om viljan att kliva fram när det blåser motvind.

Någon industriakut, som kastar goda pengar efter dåliga, vill familjen sannolikt inte associeras med. Fullt förståeligt.

Samtidigt är det svårt att släppa tanken på det där ursprungsordet som ofta lyfts fram som kärnan i Wallenbergstiftelsernas verksamhet. ”Landsgagneligt”. Nytta för landet – och en slant till imperiet.

Är det det vi ser exempel på efter Northvolts krasch och Stegras kris?

Jan Almgren