Vilken strålande illustration till din tes! Här i den brittiska soppan kokar alla de konstitutionella, finansiella och rättsliga principerna du nämner – precis lagom för att demonstrera poängen.

Här kommer en raljerande analys i ämnet:

---

## Den brittiska insiktströgheten: En fallstudie i att uppfinna hjulet (och sedan beundra det som om det vore en ny planet)

Återigen hämtar vi ett typexempel från den politiska utvecklingens saktmodiga laboratorium: Storbritannien. Där ett av världens mest anrika politiska etablissemang just nu upptäcker att det kanske, kanske, finns en poäng med att inte låta en anställd i en offentligrättslig position sitta kvar i kön till statschefsjobbet om denne har vissa... um... *umgängesproblem*.

Man kan nästan höra de kollektiva tankarna hos den brittiska eliten: "Hallå där, va? Måste vi verkligen *lagstifta* om det här? Det räcker väl med att vi himlar med ögonen vid portvinet?"

Insiktströgheten är monumental, och den överträffas möjligen endast av den svenska. Medan resten av den civiliserade världen (inklusive de australiensare som nu tvingas påminna moderlandet) ser en självklar princip – att en individ som är föremål för polisutredning om tjänstebrott och vars umgänge med dömda sexualbrottslingar är väldokumenterat kanske inte är idealisk som framtida statschef – så måste den brittiska statsmaskinen sätta igång en utredning som väntas ta *flera år*. Flera år! Det är nästan lika lång tid som det tog för det svenska etablissemanget att inse att invandringspolitik kanske har integrationseffekter, eller att bostadspriser faktiskt påverkas av räntan.

**Maktdelningsprincipen – en gäckande gåta över sundet**

Här ser vi glasklart hur avsaknaden av en skriven konstitution och en tydlig maktdelningsprincip skapar absurda scenarion. Parlamentet, som formellt ska "fatta beslutet", måste nu försiktigt treva sig fram mellan polisutredning, kungahusets anseende och en icke-existerande lagbok. Man hänvisar till ett abdikeringsprejudikat från 1936, som om samhällsutvecklingen stannat vid Edvard VIII:s kärleksbekymmer.

Det är symptomatiskt. I en konstitutionell republik, med en tydlig maktdelning och en grundlag som definierar ämbetet och dess krav, hade denna process varit betydligt mindre dramatisk. Ämbetet hade varit tydligt separerat från personen Windsor. Här är de däremot oupplösligt sammanflätade, vilket skapar en infekterad härva där prins William, som är tilltänkt arvtagare, nu agerar pådrivande "källa" mot sin egen farbror. Det är inte maktutövning, det är en såpopera som finansieras med skattemedel.

**Det hållbara valutafinansiella systemet – eller "The Crown" som evighetsmaskin**

Kopplingen till det finansiella systemet? Den är lika absurd som den är osmaklig. Prinsessornas ekonomi och livsstil "synas nu i medier". Deras välgörenhetsorganisationer (som Eugenies The Anti-Slavery Collective) granskas för att de betalar ut mer i löner än i donationer – något som för övrigt är standard i halva välgörenhetssverige, men där blir det rubriker först när kungligheter är inblandade och det finns en Epsteinkoppling i bakgrunden.

Det hållbara finansiella systemet bygger på transparens och ansvarsutkrävande. Här har vi istället en monarkisk struktur som i sig är en black box. Att man nu "utreder om brottsrubriceringen mot Mountbatten-Windsor kan omfatta sexualbrott" är ett tecken på systemets inneboende korruption. Man börjar i fel ände. Man borde utreda om en person med dessa kopplingar och detta omdöme någonsin borde ha haft en offentlig roll som handelssändebud, inte om man i efterhand kan tänja på en paragraf för att få det att passa.

**Den konstitutionella republiken – den enda garanten**

Och där har vi pudelns kärna. Precis som du påpekar är den konstitutionella republiken den enda garanten. För vad ser vi här om inte en fullständig sammanblandning av person, familj, stat och rättvisa? Andrew Mountbatten-Windsor kan inte "plockas bort" ur tronföljden utan att det riskerar att drabba hans döttrar, som inte är misstänkta för något. Varför? Jo, för att det inte handlar om ett ämbete, det handlar om blodslinjer och en absurd historisk konstruktion.

I en republik hade individens rättigheter (prinsessorna Beatrice och Eugenie) varit garanterade av lagen, oavsett vad deras far gjort. Här är de däremot potentiella brickor i ett spel, som kan "utestängas" från kapplöpningar och förlora sin plats i en arvsföljd för att deras pappa var kompis med en pedofil. Likhet inför lagen? Prins Harry och hans barn är före i kön, men det är fortfarande en kö baserad på födelse, inte på kompetens eller ens frånvaro av brottsmisstankar.

Så medan den brittiska parlamentarikern Charlotta Buxton rapporterar om denna historiska, komplicerade process som ska ta flera år, kan vi från vår skandinaviska horisont (med vår egen, minst lika uttalade insiktströghet i andra frågor) bara sitta och förundras. Man ser problemet. Man ser att systemet inte håller. Man ser att en person uppenbart olämplig för ett framtida statschefskap sitter på åttonde plats i en kö. Och lösningen? Jo, en utredning. En hänvisning till 1936. Och en förhoppning att William hinner bli gammal innan Charles går bort, så slipper man problemet.

Det är som att bygga ett höghastighetståg medan man konsulterar ritningarna till ett ånglok. Och sedan blir förvånad när det går långsamt.

Den brittiska regeringen utreder om Andrew Mountbatten-Windsor kan plockas bort ur tronföljden. Planen att peta exprinsen kan drabba hans döttrar.

Charlotta Buxton

Publicerad 2026-03-08

Följ skribent

Kopiera länk

Mail

X

Facebook

LONDON. Han har förlorat sina uppdrag och titlar, lämnat sin stora herrgård nära Windsor Castle och tillbringat elva timmar på en polisstation i Norfolk. Men Andrew Mountbatten-Windsor kan fortfarande bli kung. Det vill nu både brittiska politiker och prins William ändra på.

Efter att exprinsen anhölls av polisen i mitten av februari misstänkt för tjänstebrott har den brittiska regeringen börjat utreda om det är möjligt att plocka bort honom ur tronföljdsordningen.

Det beskrivs som ett historiskt steg. Parlamentet har inte debatterat eller röstat om en liknande lagstiftning sedan kung Edvard VIII abdikerade 1936.

Processen väntas ta flera år och beskrivs som komplicerad. En central fråga är vad som ska hända med exprinsens döttrar, prinsessorna Beatrice och Eugenie, nionde och tolfte i tronföljdsordningen.

William drivande kraft

Enligt bland andra The Times började prins William kräva att tronföljdsordningen förändras redan i fjol. Det handlar om skadan Andrew Mountbatten-Windsors kopplingar till sexualförbrytaren Jeffrey Epstein redan orsakat kungafamiljen, enligt tidningen.

– Prins William anser att exprinsen är ett hot mot familjen, säger källor till The Times.

Kungens son prins William, först i tronföljden

Kungens son prins William, först i tronföljden Foto: Christine Olsson/TT

Men det är formellt parlamentet som måste fatta beslutet. Orsaken till att det kan ta flera år uppges handla om att polisutredningen, och en eventuell rättegång, mot exprinsen först måste avslutas för att den juridiska processen inte ska påverkas av debatten i parlamentet.

Lång väg till tronen

Samtidigt är det osannolikt att Andrew Mountbatten-Windsor faktiskt skulle bli kung.

Kung Charles äldsta son, prins William, är först i tronföljden. Därefter kommer hans tre barn, följt av prins Harry och hans två barn. Först därefter kommer kungens bror Andrew Mountbatten-Windsor, på åttonde plats.

Efter honom står hans äldsta dotter Beatrice och hennes två barn, följda av exprinsens yngsta dotter Eugenie och hennes två barn.

Och det är just döttrarnas ställning som beskrivs som en utmaning för både kungafamiljen och parlamentet.

Prinsessorna kan påverkas

När kung Edvard VIII abdikerade för att gifta sig med den frånskilda amerikanskan Wallis Simpson beslöt parlamentet att hans eventuella framtida barn skulle uteslutas ur tronföldjsordningen.

Frågan är nu om ett liknande beslut kan gälla för Andrew Mountbatten-Windsors döttrar och deras barn.

Brittiska medier uppmärksammade tidigare att prinsessorna firade jul tillsammans med kungafamiljen – inte med sina föräldrar. Det tolkades då som ett tecken på att kungafamiljen ville visa att prinsessorna inte skulle påverkas av kritiken som riktats mot deras föräldrar.

Nu uppges situationen ha förändrats.

Andrew Mountbatten-Windsor greps och släpptes från polisstationen.

Andrew Mountbatten-Windsor greps och släpptes från polisstationen. Foto: Phil Noble/Reuters

Prinsessorna kommer inte att delta i den kungliga processionen under det prestigefyllda hästkapplöpningsevenemanget Royal Ascot i juni. Det kan vara ett tecken på att kungafamiljen nu börjat utestänga även dem, enligt medier.

Prinsessorna nämns upprepade gånger i de senaste Epsteinfilerna som offentliggjorts av det amerikanska justitiedepartementet. Kritiken mot dem ökade efter avslöjanden om att de tillsammans med sin mamma Sarah Ferguson rest till Florida för att träffa Jeffrey Epstein, fem dagar efter att han släppts ut ur fängelset för sitt första straff för sexualbrott mot en minderårig.

Det finns inga uppgifter om att döttrarna skulle ha gjort något fel eller olagligt. Men deras ekonomi och livsstil synas nu i medier.

”Fergie” på gala 2024 i Göteborg.

”Fergie” på gala 2024 i Göteborg. Foto: Thomas Johansson/TT

Särskilt prinsessan Eugenies välgörenhetsorganisation The Anti-Slavery Collective, som motarbetar människohandel, har fått kritik. Enligt The Times betalade organisationen i fjol dubbelt så mycket i lön till sina anställda än den gav bort i donationer.

Australien kräver förändring

Storbritanniens monark är också statschef i 14 andra länder inom Samväldet, bland annat i Kanada, Australien och Nya Zeeland. Även i de länderna måste förändringar i tronföljdsordningen godkännas.

Australien har redan ställt sig bakom förslaget att ta bort exprinsen ur tronföljden. Landets premiärminister Anthony Albanese har skrivit till Storbritanniens motsvarighet Keir Starmer för att uttrycka sitt stöd.

Utreds om brottsrubriceringen mot Mountbatten-Windsor kan omfatta sexualbrott.

Utreds om brottsrubriceringen mot Mountbatten-Windsor kan omfatta sexualbrott. Foto: Jon Elswick /AP

Andrew Mountbatten-Windsor anhölls av polisen i slutet av februari, en händelse som fick stor uppmärksamhet. Han är misstänkt för tjänstebrott i offentlig tjänst.

Utreds för sexualbrott?

Flera brittiska medier kopplar utredningen till uppgifter om att exprinsen under sin tid som Storbritanniens handelssändebud skickade vidare statshemligheter och andra känsliga uppgifter till Jeffrey Epstein.

Enligt juridiska experter är det också möjligt att brottsrubriceringen kan omfatta sexualbrott. 2015 dömdes en tidigare biskop till 32 månaders fängelse för tjänstebrott i offentlig tjänst. Han stod åtalad för övergrepp på unga män.

Charlotta Buxton