1. Vad betyder skuldmättnad?

Ett skuldmättat system kännetecknas av:

Skuldnivåer som växer snabbare än real BNP

Allt större andel statsbudgetar går till räntor

Centralbanker tvingas välja mellan inflation och finansiell stabilitet

Tillväxt drivs av kreditexpansion snarare än produktivitet

Det är där västvärlden befinner sig.

I ett sådant läge är små effektiviseringar inte lösningen – utan systemomläggningar.

2. Vad är det som reformeras globalt?

Vi ser redan:

Fragmentering av dollardominansen

Regionala betalningssystem

Industripolitik istället för frihandel

Återreglering av kapitalflöden

Statlig strategisk styrning av nyckelsektorer

Det är inte en konjunkturjustering.

Det är en omställning av det monetära ramverket.

3. Dambergs förslag är byggt för den gamla eran

Hans ram är fortfarande:

Stabil globalisering

Låg ränta över tid

Lätt att finansiera underskott

Intern effektivisering räcker

Men i ett skuldmättat reformläge gäller:

Tillgång till kapital är inte självklar

Valutastabilitet är strategisk

Industrikapacitet är säkerhetspolitik

Energiberoende är maktpolitik

Då blir frågan:

Hur ska Sverige positionera sig i ett nytt finansiellt system?

Den frågan ställs inte.

4. Sverige är extra känsligt i ett systemskifte

Sverige har:

Egen flytande valuta

Stor finansiell sektor

Hushåll med hög skuldsättning

Exportberoende industri

Om det globala systemet reformeras genom:

Högre realräntor

Skuldavskrivningar

Monetär fragmentering

Kapitalblockbildning

… då påverkas Sverige kraftigt.

Ett program mot ”slöseri” är inte ett svar på detta.

Det är som att trimma motorn när hela växellådan byts ut.

5. Den verkliga frågan: Skuldregimskifte

Historiskt slutar skuldmättade system genom:

Inflation

Default/omstrukturering

Finansiell repression

Valutareform

Kraftig real tillväxt (mer sällsynt)

Om världen rör sig mot:

Kapitalstyrning

Industripolitik

Strategisk statlig investering

… då måste finanspolitiken handla om:

Produktivitetslyft

Reindustrialisering

Teknologisk autonomi

Energisuveränitet

Militär kapacitet

Inte primärt om upphandlingsoptimering.

6. Den stora blinda fläcken

Dambergs resonemang utgår från:

Staten är i grunden finansiellt stabil, vi behöver bara effektivisera.

Men i ett skuldmättat globalt system är frågan:

Hur länge är statsfinansiell stabilitet självklar?

Om realräntor biter sig fast och riskpremier stiger kan 1–2 procentenheters ränteuppgång äta upp hela hans tänkta effektiviseringsutrymme.

Det är systemrisk, inte slöseri, som är den stora variabeln.

7. Reform av systemet kräver politisk ärlighet

Om systemet verkligen reformeras globalt behöver politiken tala om:

Prioriteringar på riktigt

Vad som ska bort

Vad som ska skalas upp

Vad som ska skyddas

Dambergs linje är i stället:

Alla ambitioner kvar

Inga tydliga neddragningar

Effektivisering finansierar expansion

Det är kompatibelt med en kreditexpansiv värld.

Inte med ett skuldmättat skifte.

8. Slutsats: Fel verktyg för en ny epok

Om du har rätt i att systemet nu reformeras globalt, då är Dambergs program:

Förvaltningstekniskt

Småskaligt

Bakåtblickande

Anpassat till 2000-talets finansregim

Det är inte ett svar på en monetär brytpunkt.

Den avgörande frågan

Den verkliga politiska skiljelinjen framåt är inte:

Hur stoppar vi slöseri?

Utan:

Hur positionerar vi Sverige i ett post-skuldexpansivt finansiellt system?

Där saknas än så länge svar – inte bara från Damberg, utan från nästan hela det svenska politiska fältet.