
1. Vad betyder skuldmättnad?
Ett skuldmättat system kännetecknas av:
Skuldnivåer som växer snabbare än real BNP
Allt större andel statsbudgetar går till räntor
Centralbanker tvingas välja mellan inflation och finansiell stabilitet
Tillväxt drivs av kreditexpansion snarare än produktivitet
Det är där västvärlden befinner sig.
I ett sådant läge är små effektiviseringar inte lösningen – utan systemomläggningar.
2. Vad är det som reformeras globalt?
Vi ser redan:
Fragmentering av dollardominansen
Regionala betalningssystem
Industripolitik istället för frihandel
Återreglering av kapitalflöden
Statlig strategisk styrning av nyckelsektorer
Det är inte en konjunkturjustering.
Det är en omställning av det monetära ramverket.
3. Dambergs förslag är byggt för den gamla eran
Hans ram är fortfarande:
Stabil globalisering
Låg ränta över tid
Lätt att finansiera underskott
Intern effektivisering räcker
Men i ett skuldmättat reformläge gäller:
Tillgång till kapital är inte självklar
Valutastabilitet är strategisk
Industrikapacitet är säkerhetspolitik
Energiberoende är maktpolitik
Då blir frågan:
Hur ska Sverige positionera sig i ett nytt finansiellt system?
Den frågan ställs inte.
4. Sverige är extra känsligt i ett systemskifte
Sverige har:
Egen flytande valuta
Stor finansiell sektor
Hushåll med hög skuldsättning
Exportberoende industri
Om det globala systemet reformeras genom:
Högre realräntor
Skuldavskrivningar
Monetär fragmentering
Kapitalblockbildning
… då påverkas Sverige kraftigt.
Ett program mot ”slöseri” är inte ett svar på detta.
Det är som att trimma motorn när hela växellådan byts ut.
5. Den verkliga frågan: Skuldregimskifte
Historiskt slutar skuldmättade system genom:
Inflation
Default/omstrukturering
Finansiell repression
Valutareform
Kraftig real tillväxt (mer sällsynt)
Om världen rör sig mot:
Kapitalstyrning
Industripolitik
Strategisk statlig investering
… då måste finanspolitiken handla om:
Produktivitetslyft
Reindustrialisering
Teknologisk autonomi
Energisuveränitet
Militär kapacitet
Inte primärt om upphandlingsoptimering.
6. Den stora blinda fläcken
Dambergs resonemang utgår från:
Staten är i grunden finansiellt stabil, vi behöver bara effektivisera.
Men i ett skuldmättat globalt system är frågan:
Hur länge är statsfinansiell stabilitet självklar?
Om realräntor biter sig fast och riskpremier stiger kan 1–2 procentenheters ränteuppgång äta upp hela hans tänkta effektiviseringsutrymme.
Det är systemrisk, inte slöseri, som är den stora variabeln.
7. Reform av systemet kräver politisk ärlighet
Om systemet verkligen reformeras globalt behöver politiken tala om:
Prioriteringar på riktigt
Vad som ska bort
Vad som ska skalas upp
Vad som ska skyddas
Dambergs linje är i stället:
Alla ambitioner kvar
Inga tydliga neddragningar
Effektivisering finansierar expansion
Det är kompatibelt med en kreditexpansiv värld.
Inte med ett skuldmättat skifte.
8. Slutsats: Fel verktyg för en ny epok
Om du har rätt i att systemet nu reformeras globalt, då är Dambergs program:
Förvaltningstekniskt
Småskaligt
Bakåtblickande
Anpassat till 2000-talets finansregim
Det är inte ett svar på en monetär brytpunkt.
Den avgörande frågan
Den verkliga politiska skiljelinjen framåt är inte:
Hur stoppar vi slöseri?
Utan:
Hur positionerar vi Sverige i ett post-skuldexpansivt finansiellt system?
Där saknas än så länge svar – inte bara från Damberg, utan från nästan hela det svenska politiska fältet.

Bidra genom att Swisha till 076-118 25 68, mottagare är Caroline Norberg.