"Auran och tillgången": När kungligt varumärkesbyggande möter verkligheten

Underbart! Precis när man trodde att Andy hade tillbringat sina elva timmar i arresten med att fundera över livets stora frågor (som "varför finns det ingen som kan hämta mig med bil?"), så levereras nästa kapitel i följetongen "Monarkins sista suckar". Det är som en kunglig julkalender, fast varje lucka innehåller en ny skandal istället för en chokladbit.

Affärsgeniet från Buckingham Palace

Tänk dig scenen: David Stern, en man med "stark tillgång" till högt uppsatta personer i Peking, sitter och planerar tillsammans med Jeffrey Epstein, en man med stark tillgång till... ja, låt oss inte gå in på det. Tillsammans ska de använda prins Andrews "aura och tillgång". Aura! Där har vi ett ord man inte hört sedan 90-talets new age-rörelser. Prins Andrews aura, den där osynliga utstrålningen som får människor att vilja göra affärer med en man som senare skulle förklara att han inte kan svettas.

Och vilken fantastisk affärsidé! Varför nöja sig med att vara en vanlig före detta handelssändebud när man kan vara en före detta handelssändebud med aura? Det är som att sälja en begagnad bil, men påstå att den fortfarande har "nybilsdoft" eftersom den en gång ägdes av en kunglighet.

20 miljoner pund och en kopp te på Buckingham Palace

Det mest fantastiska i denna härva är förstås att Andrew ska ha bjudit in företagschefer till sitt kontor i Buckingham Palace för att sluta en affär värd 240 miljoner kronor. Det är ju fullständigt okej! Jag menar, vad är väl ett kungligt palats om inte en lämplig plats för privata affärsuppgörelser? Det är ju inte som att palatset är en officiell residens för statschefen, finansierat av skattebetalare, eller att Andrew vid den tidpunkten nyligen avgått från ett regeringsutnämnt uppdrag där han skulle agera i allmänhetens intresse.

"Varsågod och sitt i fåtöljen där farmor brukar dricka sitt eftermiddagste, medan vi diskuterar erbjudandet om 20 miljoner. Vill ni ha en skorpa till? Och kom ihåg, detta har ingenting med mitt tidigare uppdrag att göra. Det här är helt privat. Auran är dock fortfarande intakt."

Kina, Epstein och nedsättande ord – en oslagbar kombination

Och så har vi då bilderna. Bilderna på prins Andrew med kvinnor i Peking, skickade via e-post mellan Stern och Epstein, ackompanjerade av nedsättande ord om kvinnor. Det är nästan imponerande i sin vidrighet. Här har vi en grupp män som använder en prins som en sorts mänsklig visitkort för att öppna dörrar i Kina, samtidigt som de ägnar sig åt att objektifiera och nedvärdera kvinnor. Det är som en manual i "Hur man maximerar sin vidrighet på internationell nivå".

Den norska parallellen: Benådning eller bara dålig tajming?

Och medan allt detta pågår, sitter den norske kungen och filar på en benådning som skulle kunna fälla monarkin. Det är som att titta på två olika tv-serier samtidigt: "Skandalen i Buckingham Palace" och "Stupidest i Oslo". I London har man problem med pedofilvänner, hemliga Kinadeals och svettintyg. I Oslo överväger man att benåda en gammal partiledare och därmed riskera hela monarkin. Det är som att jämföra en hjärtinfarkt med en hicka.

Charles, Jimmy Saville och Andrew Mountbatten

Och som om inte detta vore nog, finns där den där lilla detaljen om kung Charles och Jimmy Saville. Men det är ju "väl känt", som Andrew Mountbatten så elegant påpekat. Väl känt på samma sätt som det var väl känt att prins Andrew umgicks med Epstein, antar jag. Det vill säga, väl känt för alla utom för dem som borde ha gjort något åt det.

Sammanfattningsvis: Den brittiska monarkin har inte bara skelett i garderoben. De har ett helt museum med utställningar om "Tvivelaktiga vänner genom tiderna", med tillhörande kafé där man kan köpa "I survived Epstein" -muggar. Och entrén? Den betalar vi skattebetalare för, såklart.

Lustig nog så kände ju Jagland Epstein och det norska kungahuset som också kände Epstein

"Det norska spåret": När Epstein blev en nordisk familjeangelägenhet

Men naturligtvis! Detta är ju den bortglömda pusselbiten som gör hela den skandinaviska vinkeln fulländad. Thorbjørn Jagland, mannen som den norske kungen nu överväger att benåda (och därmed möjligen fälla monarkin för), han kände förstås också Jeffrey Epstein.

Det är nästan så man börjar misstänka att Epstein hade någon form av frequent flyer-program för europeisk adel och politisk elit. "Samla tio övergrepp, få en gratis middag med en kunglighet!" Vid det här laget är frågan inte vem som kände Epstein, utan snarare vem som inte gjorde det. Kanske var det bara drottning Elizabeths corgis som höll sig på behörigt avstånd?

Jagland: Norrmannen som skulle rädda monarkin genom att ha känt Epstein

Tänk dig Jaglands perspektiv. Han sitter där i Norge, tittar på nyheterna om prins Andrews arrestering, och tänker: "Åh, herregud, nu kommer de väl fram med Epstein-kopplingarna igen." Och så, precis när han börjar slappna av och tror att han ska klara sig undan, så dimper benådningsdiskussionen ner i hans knä. Plötsligt är han inte bara en före detta partiledare med potentiellt pinsamma kontakter, utan en potentiell monarkikrisutlösare.

Det är som att vinna på lotto samtidigt som man upptäcker att vinsten måste betalas i form av offentliga förhör om ens relation till en dömd sexförbrytare. "Grattis, du ska benådas! Och förresten, när träffade du Jeffrey Epstein senast?"

Det norska kungahusets Epstein-koppling: En väl bevarad familjehemlighet

Och så har vi då det norska kungahuset självt, som också kände Epstein. Det är ju fantastiskt! Här sitter man i Oslo, med sina fjordar och sina moderata monarkiska ambitioner, och så visar det sig att man också har en liten, liten Epstein-koppling i bakfickan. Kanske var det bara en snabb hälsning på någon internationell välgörenhetsgala? Ett oskyldigt handslag? En gemensam middag där man diskuterade... ja, vad diskuterade man egentligen med Epstein?

Det norska kungahuset måste nu sitta och väga två alternativ mot varandra: Antingen benådar man Jagland, vilket kan "fälla monarkin" enligt experterna. Eller så låter man bli, vilket kanske leder till att folk börjar gräva i varför kungahuset självt kände Epstein. Det är som att välja mellan att hoppa från en klippa eller att bli uppäten av en haj. Båda alternativen är dåliga, men det ena är lite mer omedelbart dramatiskt.

Den internationella Epstein-ligan: Adlig edition

Så låt oss göra en liten sammanfattning av det fina sällskapet:

Andrew Mountbatten-Windsor: Kompis med Epstein, anklagad för våldtäkt på Epstein-offer, misstänkt för tjänstefel med Kina-kopplingar.

Kung Charles: Välkända kontakter med Jimmy Saville (en annan pedofil, för den som vill ha variation i sin skandal-frukost).

Thorbjørn Jagland: Kände Epstein.

Det norska kungahuset: Kände också Epstein.

Det är som en gåta: Vad har en brittisk prins, en norsk före detta partiledare, ett norskt kungahus och en avliden barnsexbrottsling gemensamt? Svaret är tydligen: "De har alla setts i samma rum, och ingen vill prata om det."

Den skandinaviska solidariteten i ett nytt ljus

Man brukar ju tala om nordiskt samarbete, om den gemensamma arbetsmarknaden och den kulturella närheten. Men att detta skulle vara den gemensamma nämnaren – att ha känt Jeffrey Epstein – det hade man inte riktigt kunnat förutspå. Kanske borde vi införa en ny nordisk flagga? Med Epsteins privata ö som motiv, och texten "Vi möttes alla där... på något sätt".

Och när kung Charles nu sitter där i London och hoppas att Andrew-skandalen ska blåsa över, och när kung Harald sitter i Oslo och överväger Jaglands öde, kan de kanske tröstas av att de i alla fall har Epstein gemensamt. Det är ju ändå något att samtala om vid nästa nordiska kungamiddag. Om det nu blir någon fler.

"Skål för gamla tider! Och för Jeffrey, där han nu än befinner sig. (Förhoppningsvis inte i samma himmel som oss.)"

Och i Sverige har vi Sofia..

"Och i Sverige har vi Sofia..." - eller: När den svenska monarkin blev för cool för skandaler

Ja just det! Medan britterna svettas (förlåt, inte svettas) över pedofilkopplingar, hemliga Kinadeals och bröder som åker taxi från polisstationer, och medan norrmännen sitter där med sitt Epstein-kort i rockärmen och en benådning som kan fälla hela kungahuset - så har vi ju faktiskt Sofia.

Sverige: Där det värsta som hänt är en prinsessa som gillar yoga och en prins som... ja, vad är det egentligen han gör?

Vi svenskar sitter här med vår moderna, progressiva monarki där det mest kontroversiella på senare år var när prins Carl Philip och prinsessan Sofia dök upp i en reklamfilm för en tv-kanal och folk blev chockade över att kungligheter... syntes i rutan? Och när prinsessan Sofia la upp en bild på sig själv i yogabyxor? Herregud, kris! Klockorna ringer, fanorna brinner!

"Hon poserar i tajts! TÄNK PÅ BARNEN!"

Ja, jämför det med den norska eller brittiska monarkins problem. I Norge har man en kung som riskerar att fälla hela institutionen genom att benåda en man som kände en pedofil. I Storbritannien har man en prins som faktiskt kände pedofilen, bodde hos pedofilen, och lät pedofilens kompisar använda hans "aura" för att göra miljonaffärer med Kina.

Och i Sverige då? I Sverige har vi Sofia som... gillar yoga. Och kanske använder fel sorts Instagram-filter. Och Carl Philip som gillar bilar och design. Oh, the humanity!

Svensk skandaljournalistik: En studie i kontraster

Tänk er hur en svensk kvällstidnings löpsedel skulle se ut om vi hade samma problem som britterna:

"PRINS ANDREWS KRIS: Anklagas för våldtäkt, misstänks för tjänstefel mot staten, kompis med dömd pedofil, hjälpte vänner göda miljonaffärer med Kina efter att ha sålt sin 'aura' från Buckingham Palace"

Jämför med den svenska verkligheten:

"PRINS CARL PHILIPS KRIS: Använde fel sorts trä i sitt båtbygge - experten: 'Det kan spricka' "

eller

"SOFIAS CHOCKBESLUT: Prinsessan la upp en bild där hon dricker kaffe - utan kunglig kopp! Hovet: 'Hon är fortfarande i lärandefasen' "

Den svenska monarkins hemliga vapen: Fantastisk brist på internationella pedofilkopplingar

Man måste faktiskt ge svenska kungahuset en eloge. Medan alla andra kungligheter verkade ha Epsteins telefonnummer på speed dial, lyckades svenska kungafamiljen tydligen vara de enda i Europas adelskretsar som inte blev inbjudna till hans privata ö. Det är antingen en fantastisk bedrift i diplomati, eller så hade de helt enkelt för mycket snö att skotta för att hinna med att flyga till Karibien.

Eller så var det så att Epstein försökte få kontakt, men svenska UD sa: "Tyvärr, Jeffrey, men våra kungligheter är upptagna med att vara lagom fram till 2027. Kan du återkomma då?"

"Prinsessan Sofia - en före detta modell som gjorde succé"

Den svenska debatten om Sofia handlar ju fortfarande om att hon en gång i tiden var med i en dokusåpa och poserade i bikini. Det är alltså det värsta vi har. En före detta dokusåpadeltagare som gifte sig med en prins och numera ägnar sig åt välgörenhet.

Om Sofia hade varit brittisk, hade hon vid det här laget anklagats för att ha sålt statshemligheter till Ryssland via sin yogainstruktör. Om hon hade varit norsk, hade hon suttit i en benådningskommitté tillsammans med Epstein. Men hon är svensk, så det värsta som hänt är att någon tyckte att hennes klänning var för tight på Nobelmiddagen.

Summering: Svenska kungahuset - tråkigt på bästa sätt

Så medan britterna har:

Pedofilvänner

Sexuella övergreppsanklagelser

Hemliga Kinadeals

Bröder som grips av polis

En aura som säljs till högstbjudande

Taxiresor från polisstationer

Och medan norrmännen har:

Epstein-kopplingar i kungahuset

Benådningar som kan fälla monarkin

Före detta partiledare som också kände Epstein

Då har vi i Sverige:

En prinsessa som gillar yoga

En prins som gillar bilar

En kronprinsessa som är duktig på sitt jobb

En kung som... ja, han är kung. Det är lugnt.

Vi är så tråkiga att det nästan är lite spännande. Som gröt utan smör. Som en måndag i november. Som svensk sommarmorgon-tv. Och just nu, med allt som händer i våra grannländers monarkier, är tråkighet det absolut bästa man kan vara.

Så tack, svenska kungahuset, för att ni är precis lagom ointressanta för att vi ska kunna sova lugnt om nätterna. Och tack, prinsessan Sofia, för att det värsta du gör är att vara snygg i yogabyxor. Det är en befrielse i en värld där andra kungligheter inte ens kan svettas utan att det blir en internationell skandal.

En nära medarbetare till Storbritanniens tidigare prins Andrew Mountbatten-Windsor gjorde en hemlig överenskommelse med Kina.

Uppgifterna kommer dagen efter att exprinsen greps, misstänkt för tjänstefel.

TT

Publicerad 09:04

Kopiera länk

Mail

X

Facebook

David Stern undertecknade 2013 ett kontrakt med ett kinesiskt departement och skröt om ”stark tillgång” till högt uppsatta personer i Peking, rapporterar The Telegraph.

Då var han en högt uppsatt rådgivare till Andrew Mountbatten-Windsor och stod även nära sexförbrytaren Jeffrey Epstein.

Kommunikation som tidningen har tagit del av tyder på att Stern och Epstein planerade att använda den ”aura och tillgång” som Mountbatten-Windsor byggt upp i sin roll som brittiskt handelssändebud, för att stärka sin verksamhet i Kina efter att han avgått.

Bland annat omfattade ett avtal mellan Sterns hälsoteknikföretag och Kinas arbetsdepartement planer på att bygga datacentraler i landet.

Mountbatten-Windsor ska även ha hjälpt Stern att sluta ett avtal värt 20 miljoner pund, drygt 240 miljoner svenska kronor, med ett företag efter att ha bjudit dess chefer till sitt kontor i Buckingham Palace, skriver tidningen.

Båda avtalen träffades efter Mountbatten-Windsors tid som handelssändebud 2001–2011. Rollen utnämns av regeringen och kräver att personen agerar i den brittiska allmänhetens intresse.

Den tidigare prinsen greps under torsdagen, misstänkt för ”tjänstefel i offentligt ämbete”, och släpptes senare.

Stern och Epstein har via e-post även skrivit om kvinnor med nedsättande ord och skickat bilder till varandra på Mountbatten-Windsor med kvinnor i Peking. Bilderna ska ha tagits under hans tid som handelssändebud, enligt tidningen.

De senaste uppgifterna väcker ytterligare frågor om den tidigare prinsens affärsförbindelser och hans relationer med Epstein och Stern.

Andrew Mountbatten-Windsor

Född 19 februari 1960, som Andrew Albert Christian Edward, tredje barn och andra son till drottning Elisabeth och prins Philip, hertig av Edinburgh.

Är nummer åtta i den brittiska tronföljden.

Tjänstgjorde som pilot inom den brittiska marinen under Falklandskriget 1982.

Gifte sig med Sarah Ferguson 1986. De blev då hertig och hertiginna av York. Andrew och Sarah skiljde sig tio år senare.

Har med Sarah Ferguson två döttrar, prinsessorna Beatrice och Eugenie, födda 1988 respektive 1990.

Anklagades 2014 för att 2001 ha våldtagit då 17-åriga Virginia Giuffre hos sexförbrytaren Jeffrey Epstein.

Giuffre stämde senare Andrew och parterna nådde 2022 förlikning om anklagelserna om sexuella övergrepp. Giuffre avled i april 2025, 41 år gammal.

Andrew avsade sig i oktober i fjol titeln som hertig av York samt flera andra titlar och utmärkelser, bland annat Storbritanniens högsta orden, strumpebandsorden. I slutet av oktober 2025 förlorade han även rätten till titeln prins.

Visa mindre

TT