Den största skillnaden mellan den norska och svenska kungens benådningsrätt är att den norska kungen formellt fortfarande innehar denna makt, medan den svenska kungens rätt till nåd avskaffades helt i och med 1974 års regeringsform.

Här är en jämförelse av hur det fungerar i de båda länderna:

Norge: Kungen i statsråd

I Norge är benådningsrätten fortfarande en kunglig befogenhet enligt grundlagen, även om den i praktiken utövas i samråd med regeringen.

Lagstöd: Enligt § 20 i den norska grundlagen har kungen rätt att benåda förbrytare efter att dom har fallit.

Utövande: Beslutet fattas formellt av "Kongen i statsråd" (kungen tillsammans med regeringen).

Praktik: Det är Justitie- och beredskapsdepartementet som förbereder ärendena. Kungen kan bevilja nåd genom att efterge straffet helt eller omvandla det till en villkorlig dom. Ett känt modernt exempel är när kung Harald benådade konstnären Odd Nerdrum år 2017.

Det stämmer att en eventuell benådning av Thorbjørn Jagland skulle vara extremt kontroversiell i Norge, särskilt givet det nuvarande opinionsläget. Även om kungen formellt har benådningsrätt, fattas sådana beslut i praktiken av regeringen ("Kongen i statsråd"), vilket innebär att ett sådant steg skulle kräva ett brett politiskt stöd som för närvarande saknas.

Här är de faktorer som gör frågan om benådning och monarkins framtid så laddad just nu (februari 2026):

Folkopinionen och Epstein-skandalen

Starkt motstånd: Avslöjandena i "Epstein-filerna" har skakat det norska samhället, som sätter stort värde på sina ämbetsmäns integritet. Att Jagland misstänks ha tagit emot förmåner som resor och lån från en dömd sexförbrytare har väckt stor vrede.

Koppling till kungahuset: Situationen försvåras av att även kronprinsessan Mette-Marit förekommer i dokumenten, vilket redan har utlöst en debatt om hennes framtida roll som drottning. En benådning av Jagland i detta läge skulle av många ses som att eliten skyddar varandra, vilket skulle kunna skada monarkins förtroende ytterligare.

Den rättsliga processen

Formella anklagelser: Økokrim har formellt delgivit Jagland misstanke om grov korruption (aggravated corruption).

Ingen immunitet: Europarådet hävde hans diplomatiska immunitet den 11 februari 2026 för att möjliggöra utredningen, vilket visar på allvaret i anklagelserna.

Utredningsstatus: Polisen har genomfört husrannskan i hans bostäder i Oslo, Risør och Rauland och beslagtagit material.

Monarkins framtid

Att avskaffa monarkin i Norge är en komplicerad process som kräver grundlagsändring över två mandatperioder med två tredjedelars majoritet i Stortinget. Även om republikanska röster har stärkts i och med skandalen, röstade Stortinget så sent som i början av februari 2026 ner ett förslag om att avskaffa monarkin.

Sammanfattningsvis skulle en benådning i det här skedet – innan en eventuell dom ens fallit – ses som ett historiskt politiskt och konstitutionellt risktagande som saknar motstycke i modern norsk historia.