Jaså det finns ingen egentlig prisbildningsmekanism...

Säcken sade Bill..

Energiförsörjningen mellan Polen och Sverige är tillfälligt avbruten på grund av skador på en undervattenskabel i Östersjön.

Det stämmer att förbindelsen SwePol Link mellan Sverige och Polen drabbades av ett avbrott onsdagen den 11 februari 2026.

Här är den aktuella statusen för avbrottet:

Orsak: Enligt den polska nätoperatören Polskie Sieci

Elektroenergetyczne (PSE) beror stoppet på ett tekniskt fel. Det finns i nuläget inga indikationer på att skadan skulle vara orsakad av sabotage eller avsiktliga handlingar.

Kapacitet: Kabeln har en kapacitet på 600 MW och är en viktig länk för elutbytet mellan länderna.

Prognos för återställning: Driftsättningen har försenats. Enligt senaste uppdateringar från marknadsaktörer beräknas kabeln vara i drift igen tidigast i mitten av nästa vecka, efter en fördröjning på fem dagar jämfört med den ursprungliga planen.

Systempåverkan: Trots avbrottet rapporterar PSE att det polska elsystemet förblir stabilt och att försörjningstryggheten inte är hotad.

Vill du ha information om hur detta påverkar elpriserna i de berörda elområdena?

TSO delays 600 MW Poland-Sweden cable restart by 5 days

13 Feb 2026 — TSO delays 600 MW Poland-Sweden cable restart by 5 days | Montel News - English.

Montel News

Poland-Sweden power cable outage not caused intentionally - Xinhua

12 Feb 2026 — Poland-Sweden power cable outage not caused intentionally: grid operator. ... WARSAW, Feb. 12 (Xinhua) -- The 600-megawatt Poland-

Xinhua

Polska straciła połączenie ze Szwecją. Awaria podmorskiego ...

12 Feb 2026 — Czytaj także w BUSINESS INSIDER.

Business Insider Polska

Vilket land är nettomottagare av kabelns energi

Polen är historiskt sett och i nutid den stora nettomottagaren av el via SwePol Link.

Kabeln fungerar i huvudsak som en exportkanal för svensk elproduktion till den polska marknaden. Här är några centrala fakta om energiflödet:

Exportvolymer: Under de senaste åren har flödet nästan uteslutande gått från Sverige till Polen. Till exempel exporterade Sverige under 2023 cirka 3 989 GWh till Polen, medan importen från Polen till Sverige endast uppgick till cirka 253 GWh.

Ekonomiskt värde: Polen var under 2023 den största importören av svensk el sett till värde, med inköp för över 678 miljoner dollar.

Marknadsroller: Sverige bibehåller sin position som en av Europas största nettoexportörer av el, där SwePol Link är en av de fasta kanalerna för att försörja kontinentaleuropa med nordisk vatten- och kärnkraftsel.

Även om kabeln tekniskt sett tillåter flöden i båda riktningarna för att balansera näten, innebär prisskillnaderna mellan länderna att det i praktiken är Polen som köper energi från Sverige vid de flesta tidpunkter.

Vill du se hur elpriserna i södra Sverige (SE4) påverkas när exportmöjligheten till Polen försvinner?

SwePol - Wikipedia

Annual reports. In 2016, SwePol had an available technical capacity of 87%. The technical capacity not used was 25%. Totally, 2.8 ...

Genom att SwePol Link är tillfälligt ur drift försvinner en av de största exportvägarna för el från södra Sverige till kontinenten.

Detta får följande effekter på elpriserna i elområde 4 (SE4):

Lägre spotpriser i SE4: När exporten till Polen stoppas "stängs elen in" i södra Sverige. Detta ökar det lokala utbudet, vilket normalt pressar ner spotpriserna i SE4 jämfört med om kabeln varit i drift.

Minskad prissmitta: Polen har ofta betydligt högre elpriser än Sverige på grund av sitt stora beroende av dyr kolkraft och utsläppsrätter. Utan förbindelsen slutar SE4 att "importera" dessa högre polska prisnivåer.

Ökade prisskillnader (spread): Medan priserna i södra Sverige sjunker, tenderar priserna i Polen att stiga ytterligare eftersom de förlorar tillgången till billig svensk el.

Dagens prisläge (söndag 15 februari 2026):

Trots avbrottet ligger elpriserna i södra Sverige just nu på en relativt hög nivå jämfört med tidigare månader:

SE4 (Malmö): Ca 145 öre/kWh.

SE3 (Stockholm): Ca 145 öre/kWh.

Priserna i SE4 är för tillfället nästan identiska med övriga Sverige, vilket tyder på att de begränsningar i överföringskapacitet som normalt driver upp priserna i syd har lindrats av att exporten till Polen har upphört.

Utifrån sagan om Lyrien–Arken ( https://carlnorberg.se/2026/02/13/statsskick/ ) blir prisbildningsmekanismen (marginalprissättning) än mer orimlig när man adderar faktumet att vindkraften är olönsam. Det blottar en fundamental systemsvikt som sagan varnar för:

1. Den aritmetiska paradoxen (Kannibalisering)

Domaren Selene varnade för system som är "aritmetiskt instabila". Vindkraften skapar en sådan instabilitet: när det blåser mycket pressas priset mot noll (marginalkostnaden), vilket gör att vindkraften raderar ut sin egen lönsamhet. Men enligt dagens modell tvingas resten av systemet ändå prissättas efter vindens nyckfullhet. Att bygga ett energisystem på en resurs som förstör marknadens ekonomiska logik är precis den typ av "ohållbara fundament" som sagan menar leder till kollaps.

2. Dolda skulder och "Teknisk dimma"

I sagan skapades pengar som skuld, vilket dolde den verkliga kostnaden för tillväxt. På samma sätt döljer dagens prissättning vindkraftens verkliga systemkostnad (behov av reservkraft, nätutbyggnad och balansering). Att vindkraften är "extremt olönsam" trots höga elpriser visar att prisbildningsmekanismen är en ekonomisk fiktion. Den förespeglade marknaden är inte en fri marknad, utan en teknokratisk konstruktion som kräver ständiga dolda subventioner – precis som Lyrien-Arkens skuldpengar.

3. Vägen till nödbefogenheter och centralisering

Mira insåg att ett svagt ekonomiskt fundament leder till att staten tar mer makt. Eftersom vindkraften inte bär sina egna kostnader, tvingas staten gå in med "extraordinära åtgärder" (subventioner, kapacitetsmarknader och prisstöd). Prisbildningsmekanismen blir därmed ett verktyg för att framtvinga statlig kontroll. Enligt sagan är detta orimligt eftersom det raserar maktdelningen; när marknaden inte kan bära sig själv, blir politikerna de enda som kan "rädda" systemet, vilket leder till det tyranni som konstitutionen skulle förhindra.

4. Brist på "Energetisk hållbarhet"

Sagan betonar att ett system inte får kräva oändlig expansion för att överleva. Ett energisystem som kräver att vi bygger mer och mer av något som blir mindre och mindre lönsamt (vindkraft) är den energetiska motsvarigheten till Lyrien-Arkens räntefälla. Det är ett system som kräver "evig expansion" av fysiska resurser utan att skapa verkligt ekonomiskt mervärde.

Sammanfattningsvis: Prisbildningsmekanismen är orimlig eftersom den agerar som en fasad. Den försöker dölja att man har ersatt en stabil ekonomisk grund med en resurs som kräver politiska stödhjul för att inte välta, vilket enligt sagan är det säkraste sättet att förlora både den ekonomiska och politiska friheten.

I dalen mellan bergen låg landet Lyrien–Arken, ett rike som genom generationer hade sökt tre saker: ordning, välstånd och frihet.

De hade prövat nästan allt.

Först styrdes de av en ensam härskare som lovade stabilitet. Sedan av ett råd som lovade jämlikhet. Sedan av en effektiv ledare som samlade makten för att “snabba upp besluten”. Varje gång började det väl. Varje gång slutade det med att makten växte bortom kontroll.

Det var då de införde en konstitutionell republik. Inspirerade av tankar från Montesquieu om maktdelning och av idéer som formulerats av James Madison i USA, delade de upp makten i tre delar: lagstiftande, verkställande och dömande. Ingen fick ensam styra. Lagen stod över ledarna.

Och något förändrades. Friheten blev inte perfekt, men den blev möjlig. Ingen kunde längre tysta en kritiker med ett enda dekret. Ingen kunde ändra spelreglerna över en natt.

Men samtidigt växte något annat fram – tystare, mer tekniskt, mindre dramatiskt.

Rikets ekonomi byggdes upp kring skuldpengar. Varje ny mynt skapades genom lån. För att någon skulle ha pengar i handen måste någon annan – eller staten själv – skuldsätta sig. Pengar föddes med ränta.

I början verkade det genialt. Fler lån gav fler pengar i omlopp. Fler pengar gav fler affärer. Fler affärer gav tillväxt.

Men den gamle domaren Selene började räkna.

“Om alla pengar skapas som skuld,” sade hon en kväll i biblioteket, “och varje skuld kräver återbetalning med ränta – varifrån ska räntan komma?”

Tystnad.

“För att betala räntan måste nya lån tas. För att betala dessa krävs ännu fler lån. Systemet kräver ständig expansion. Det är aritmetiskt instabilt.”

Journalisten Lio skrev:

“Vi har byggt ett system där stabilitet kräver evig tillväxt. Men naturen växer inte för evigt. Inte befolkningen. Inte resurserna.”

Problemet var inte bara ekonomiskt. Det blev politiskt.

När tillväxten saktade in ökade trycket. Staten, bunden av löften och utgifter, lånade mer. Medborgare, pressade av räntor, krävde lättnader. Banker, rädda för kollaps, bad om räddningspaket.

Och plötsligt satt de folkvalda representanterna inför ett dilemma:

Skulle de tillåta konkurser och smärtsam anpassning?

Eller skulle de centralisera mer makt för att “rädda systemet”?

En ny ledare steg fram och sade:

“Ge mig tillfälliga nödbefogenheter. Jag ska stabilisera ekonomin.”

Orden var bekanta.

Maktdelningen sattes under press. Domstolar uppmanades att “inte hindra nödvändiga åtgärder”. Parlamentet röstade igenom extraordinära åtgärder i panik. Den verkställande makten växte – inte av ondska, utan av rädsla för ekonomiskt sammanbrott.

Mira, nu äldre, såg mönstret.

“Vi trodde att frihet bara handlade om politisk makt,” sade hon. “Men om det ekonomiska systemet tvingar fram ständig expansion av skuld, då kommer det förr eller senare att kräva mer politisk makt för att upprätthållas.”

Domaren Selene svarade:

“Maktdelning skyddar oss från tyranni. Men om det ekonomiska fundamentet är aritmetiskt ohållbart, kommer varje kris att bli ett argument för att kringgå den.”

Folket började förstå sambandet:

* Utan konstitution – ingen spärr mot maktmissbruk.

* Utan maktdelning – inga institutioner som kan säga nej i kris.

* Utan ett hållbart penningsystem – återkommande kriser som frestar systemet till undantagstillstånd.

Till slut skrev de in ytterligare principer i sin grundlag:

Transparens i penning­skapandet. Begränsningar av statlig skuldsättning. Oberoende granskning av finanssystemet. Tydliga regler som inte kunde ändras i panik.

Det löste inte alla problem. Men det förändrade incitamenten.

De insåg att frihet vilar på tre pelare:

1. **Konstitutionell republik** – lagen står över makten.

2. **Maktdelning** – makt begränsar makt.

3. **Ekonomisk hållbarhet** – systemet får inte kräva oändlig skuldexpansion för att överleva.

En kväll satt Mira ensam på torget där allt hade börjat.

Hon tänkte på hur lätt det är att förlora frihet – inte genom en ond plan, utan genom goda intentioner i kris. Hon tänkte på hur makt alltid söker koncentration, och hur skuld alltid söker expansion.

Och hon förstod något som tog ett helt sekel att lära:

Frihet är inte bara frånvaron av tyranni.

Det är när både politisk och ekonomisk makt är inneslutna i strukturer som erkänner en enkel sanning:

Människan är inte ofelbar.

Tillväxt är inte oändlig.

Och makt – i alla former – måste delas, begränsas och hållas ansvarig.

Annars börjar historien om igen.

====================================================================================================================================================================
Utifrån sagan om Lyrien–Arken blir prisbildningsmekanismen (marginalprissättning) än mer orimlig när man adderar faktumet att vindkraften är olönsam. Det blottar en fundamental systemsvikt som sagan varnar för:

1. Den aritmetiska paradoxen (Kannibalisering)

Domaren Selene varnade för system som är "aritmetiskt instabila". Vindkraften skapar en sådan instabilitet: när det blåser mycket pressas priset mot noll (marginalkostnaden), vilket gör att vindkraften raderar ut sin egen lönsamhet. Men enligt dagens modell tvingas resten av systemet ändå prissättas efter vindens nyckfullhet. Att bygga ett energisystem på en resurs som förstör marknadens ekonomiska logik är precis den typ av "ohållbara fundament" som sagan menar leder till kollaps.

2. Dolda skulder och "Teknisk dimma"

I sagan skapades pengar som skuld, vilket dolde den verkliga kostnaden för tillväxt. På samma sätt döljer dagens prissättning vindkraftens verkliga systemkostnad (behov av reservkraft, nätutbyggnad och balansering). Att vindkraften är "extremt olönsam" trots höga elpriser visar att prisbildningsmekanismen är en ekonomisk fiktion. Den förespeglade marknaden är inte en fri marknad, utan en teknokratisk konstruktion som kräver ständiga dolda subventioner – precis som Lyrien-Arkens skuldpengar.

3. Vägen till nödbefogenheter och centralisering

Mira insåg att ett svagt ekonomiskt fundament leder till att staten tar mer makt. Eftersom vindkraften inte bär sina egna kostnader, tvingas staten gå in med "extraordinära åtgärder" (subventioner, kapacitetsmarknader och prisstöd). Prisbildningsmekanismen blir därmed ett verktyg för att framtvinga statlig kontroll. Enligt sagan är detta orimligt eftersom det raserar maktdelningen; när marknaden inte kan bära sig själv, blir politikerna de enda som kan "rädda" systemet, vilket leder till det tyranni som konstitutionen skulle förhindra.

4. Brist på "Energetisk hållbarhet"

Sagan betonar att ett system inte får kräva oändlig expansion för att överleva. Ett energisystem som kräver att vi bygger mer och mer av något som blir mindre och mindre lönsamt (vindkraft) är den energetiska motsvarigheten till Lyrien-Arkens räntefälla. Det är ett system som kräver "evig expansion" av fysiska resurser utan att skapa verkligt ekonomiskt mervärde.

Sammanfattningsvis: Prisbildningsmekanismen är orimlig eftersom den agerar som en fasad. Den försöker dölja att man har ersatt en stabil ekonomisk grund med en resurs som kräver politiska stödhjul för att inte välta, vilket enligt sagan är det säkraste sättet att förlora både den ekonomiska och politiska friheten.