Utifrån artikeln kan man identifiera flera strukturella och rättsliga skäl till varför **svensk konkurrenslagstiftning inte fungerar** i fallet med djursjukvårdsmarknaden. Nedan följer en utvecklad analys utifrån den specifika empirin i Aftonbladets granskning.

---

## 1. Lagstiftningen träffar inte *tyst samordning* eller *oligopol*

Artikeln visar att **Evidensia** och **Anicura** tillsammans dominerar den svenska veterinärmarknaden. Det rör sig inte om ett klassiskt kartellsamarbete med hemliga möten och prisöverenskommelser, utan om **parallellt beteende** i en oligopolmarknad.

**Problemet:**

Svensk konkurrenslagstiftning (och EU-rätten) bygger på att kunna bevisa **samordning** eller **missbruk av dominerande ställning**. När två stora aktörer *inte* samordnar sig uttryckligen, men båda höjer priserna i takt, hamnar det i en juridisk gråzon. Konkurrensverket har begränsade verktyg mot *medvetet parallellt beteende* om det inte finns skriftliga bevis eller direkt samverkan.

Här ser vi att **båda bolagen** under samma period:

- ökat priserna med 54 % på fem år

- lämnat hundratals miljoner i koncernbidrag till utländska moderbolag

- haft snarlika marginaler och affärsmodeller

Trots detta finns ingen formell utredning om kartell. Lagen fångar helt enkelt inte *strukturen*.

---

## 2. Otillräckligt med *effektivitetsförsvar* vid uppköp

Artikeln beskriver hur Evidensia och Anicura vuxit fram genom **en lång rad uppköp** av små, fristående kliniker. Detta har granskats av Konkurrensverket vid varje större förvärv, men ändå godkänts.

**Varför?**

Konkurrensbedömningar görs ofta utifrån en snäv **relevant marknad**. Om en kedja köper en klinik i en stad där de redan har en klinik, kan det stoppas. Men om de köper kliniker i **olika städer** och successivt bygger en nationell dominant ställning, bedöms det sällasom konkurrensbegränsande vid varje enskilt tillfälle.

Resultatet blir en **successiv monopolisering** utan att något enskilt förvärv i sig utlöser ingripande. Detta är en systembrist: lagen ser träden, inte skogen.

---

## 3. Prisreglering saknas – och konkurrensrätten ersätter inte priskontroll

Artikeln påpekar att djurvård, till skillnad från vanlig sjukvård, **saknar pristak, prisreglering eller offentlig upphandling**. Konkurrensverket kan inte gå in och säga ”ni tar för mycket betalt” så länge bolagen inte samarbetar olagligt.

**Missbruk av dominerande ställning** (10 § konkurrenslagen) kräver att man visar *oskäliga priser*. Men i praktiken är tröskeln extremt hög. Domstolarna har sällan ansett att ”höga priser” i sig räcker – det krävs att priset saknar rimligt samband med det ekonomiska värdet. När branschen konsoliderats finns det inga oberoende jämförelsepriser kvar.

Därmed blir konkurrenslagstiftningen **uddlös** mot ren *prissättningsmakt* i en oligopolmarknad.

---

## 4. Globala ägarstrukturer kringgår nationell tillsyn

Både Evidensia (Luxemburg) och Anicura (Storbritannien) har moderbolag i länder med **gynnsamma skatte- och redovisningsregler**. Koncernbidragen – 636 miljoner respektive 218 miljoner – är fullt lagliga enligt svensk bolagsrätt, men visar hur vinsten **förs ut ur landet** och inte återinvesteras i svensk verksamhet i någon större utsträckning.

**Konkurrensverket saknar mandat** att angripa ägarstrukturer eller vinstuttag. Lagen ser till *marknadsbeteende*, inte till *ägarmodellens effekter på lång sikt*. Att riskkapitalbolag bygger upp bolag för att sälja vidare till chokladjättar ligger utanför konkurrensrättens traditionella domän – trots att det uppenbart påverkar konsumentpriserna.

---

## 5. Konkurrensverkets resurser och verktyg är otillräckliga

Artikeln nämner att regeringen **först 2024** gav Konkurrensverket i uppdrag att kartlägga *pristransparensen* på veterinärmarknaden. Det är alltså inte ens en utredning om konkurrensbegränsning, utan en kartläggning av prissättningens synlighet.

Detta illustrerar två saker:

1. **Konkurrensverket är reaktivt**, inte proaktivt. De väntar på klagomål eller regeringsuppdrag.

2. Verktygen är **administrativa och utredande**, inte strukturella. De kan inte utan lagändring införa pristak, tvinga fram fungerande prissökmotorer eller dela upp dominerande kedjor.

---

## 6. Politisk ovilja att reglera marknader

Slutligen visar fallet på en **ideologisk brist** i själva konkurrenspolitiken. Sedan 1990-talet har utgångspunkten varit att *konkurrens i sig* leder till lägre priser och bättre utbud. Men när en marknad konsoliderats till två jättar upphör den mekanismen att fungera.

Ändå har ingen regering – vare sig röd eller blå – infört:

- ett pristak för veterinärvård

- krav på att alla kliniker ska redovisa priser digitalt

- en *omvänd bevisbörda* vid misstänkt överprissättning i koncentrerade marknader

Konkurrenslagstiftningen är alltså **inte tekniskt trasig** – den är **politiskt tandlös**. Den är utformad för en annan tid och en annan marknadsstruktur, och har inte anpassats till riskkapitalets expansionslogik.

---

## Slutsats

Svensk konkurrenslagstiftning fungerar inte på veterinärmarknaden eftersom:

- Den missar **successiv monopolisering** via många små förvärv.

- Den saknar verktyg mot **oligopol** och **parallell prissättning**.

- Den kan inte angripa **globala ägarstrukturer** eller **vinstuttag**.

- **Prisreglering** och **strukturella ingrepp** betraktas som främmande.

- Den bygger på en **anmälningsbaserad**, reaktiv modell som inte hinner med när marknader konsolideras snabbt.

För att komma till rätta med rovdrift på djurägare krävs **ny lagstiftning**, inte bara bättre tillämpning av den nuvarande.

Evidensia drivs inte av tjäna pengar, påstår en av bolagets chefer.

Inget kunde vara mer fel.

Evidensia är en av riskkapitalbolaget EQT:s bästa investeringar någonsin med en värdeökning på nästan 120 miljarder.

Även Anicura har blivit ett miljardklipp för sina ägare.

När riskkapitalbolag tar kontrollen över en bransch är det inte sällan en varningssignal för konsumenterna.

De senaste åren har det uppmärksammats hur priset på studentmössor rusat sedan ett och samma finansbolag lagt beslag på hela marknaden.

Motsvarande har skett inom djursjukvården.

Mellan december 2020 och samma månad 2025 ökade priserna på veterinärtjänster med 54 procent, enligt statistik från SCB.

Det är nästan dubbelt så mycket som uppgången för konsumentprisindex KPI under samma period.

Både Evidensia och Anicura har byggts upp av riskkapitalbolag och är helt dominerande på den svenska marknaden. Det är en förklaring till de stigande priserna enligt Agneta Egenvall, veterinär och forskare vid Sveriges Lantbruksuniversitet SLU som studerat frågan.

Samma sak har skett i en lång rad länder runtom i världen.

Sett med riskkapitalisternas ögon är djurvård en perfekt bransch att sätta tänderna i .

Den har traditionellt varit dominerad av små kliniker som kan köpas upp och till skillnad från mänsklig sjukvård lyser regleringarna med sin frånvaro, inte minst när det gäller prissättningen.

Marlene Areskog, medicinsk chef för Evidensia i Sverige, uppger för 200 sekunder att bolagets mål inte är att tjäna så mycket pengar som möjligt.

– Nej, det är inte vårt syfte, säger hon.

Evidensia – en mycket lyckad investering för riskkapitalbolaget.

Det kommer nog som en överraskning för Evidensias ägare, riskkapitalbolaget EQT.

Företagets hela affärsidé är att maximera avkastningen till de som investerar i bolagets fonder och till sig själva. I fjol gjorde EQT en vinst på nära tio miljoner per anställd och minst 15 av bolagets partners har blivit miljardärer.

Och att satsa på djursjukvård har visat sig vara en finansiell succé.

Evidensia bildades 2012 när riskkapitalbolaget Valedo tillsammans med en entreprenör och några stiftelser slog ihop flera veterinärkliniker och började köpa fler.

2014 klev EQT in som huvudägare och började expandera även utanför Sverige. Prislappen på Evidensia var då 2 miljarder.

2017 slogs Evidensia ihop med den internationella kedjan IVC, i sin tur resultatet av flera sammanslagna bolag och där EQT också var ägare.

2019 togs livsmedelsjätten Nestlé in som delägare och 2021 sålde EQT delar av sitt innehav, bland annat till en av sina egna fonder. Då hade värderingen stigit till hela 12,3 miljarder euro, drygt 130 miljarder kronor.

”Det är den största värdeökningen vi sett i någon av EQT:s investeringar sedan vi startade”, sade Per Franzén, som var EQT:s ansvarige partner för affären till Dagens Industri.

Eftersom delägarna i EQT får upp till 20 procent av vinsten när bolaget säljer företag handlar det om enorma belopp som enbart Evidensia genererat.

Per Franzén, som numera är vd för hela EQT, är god för närmare 11 miljarder kronor, enligt tidningen Forbes.

Idag har IVC Evidensia 2 500 kliniker i 20 länder.

En granskning av årsredovisningarna för Evidensias svenska verksamhet visar på en snabb tillväxt. Sedan 2017 har omsättningen ökat med 256 procent till 2,6 miljarder under det senaste tillgängliga bokslutet till och med september 2024. Vinsten efter finansnetto har stigit med 275 procent.

De två senaste räkenskapsåren har Evidensia Sverige AB lämnat sammanlagt 636 miljoner i koncernbidrag till ägarbolaget. Moderbolaget är ett företag med säte i Luxemburg.

Även Anicura har varit en bra affär för sina ägare. Bolaget bildades 2011 när Fidelio Capital, ägt av Katarina Martinson, dotter till miljardären Fredrik Lundberg, köpte och slog ihop tre djursjukhus.

2014 blev riskkapitalbolaget Nordic Capital ny huvudägare och Anicura inledde en internationell expansion.

2018, efter bara fyra år, såldes bolaget för runt 20 miljarder kronor. Enligt Nordic Capital var det en av bolagets bästa investeringar någonsin, vilket innebär att affären gav minst fem gånger pengarna.

Även Nordic Capitals delägare har blivit mycket förmögna på sina affärer. Nordic Capitals vd Kristoffer Melinder har sedan 2020 redovisat vinster på 1,8 miljarder kronor i sitt privata bolag.

Köpare av Anicura var amerikanska Mars, mest känd för sin choklad, som via Mars Petcare är världens största koncern för djurmat och även äger 3 000 veterinärkliniker världen över.

Bolaget ägs av familjen Mars som räknas som en av världens rikaste med en sammanlagd förmögenhet på över 1 200 miljarder kronor, enligt Bloomberg.

Anicura Sweden omsatte 1,4 miljarder kronor 2024 och gjorde en vinst efter finansnetto på 106 miljoner. Under 2023 och 2024 lämnades 218 miljoner i koncernbidrag. Moderbolaget ligger i Storbritannien.

När stora företag utnyttjar en dominerande ställning för att mjölka konsumenterna via höjda priser är det upp till staten att sätta stopp.

Förra året fick Konkurrensverket i uppdrag av regeringen att ”kartlägga pristransparensen på veterinärmarknaden”.

Det var inte en dag för tidigt. Och analysen behöver nog följas upp med åtgärder.

Som det är nu pågår en rovdrift på Sveriges djurägare.

Hundstallet slår larm om att hundar dör i onödan.

Antalet avlivningar ökar dramatiskt.

– De djurkliniker som har ett vinstdrivande syfte måste fundera på vad som är rimligt. Hundägare måste ha råd att betala för vården, säger Johnny Kroneld, på Hundstallet.

Följ ämnen

200 sekunder

Priserna på veterinärvård ökar, och det är djuren som kommer i kläm. Veterinärer som Aftonbladets 200 sekunder pratat med vittnar om djurägare som väntar in i det sista med att ge sina djur vård. Ofta på grund av att de inte har råd.

Samtidigt som veterinärpriserna stiger möter den ideella organisationen Hundstallet allt fler hundar i sämre skick.

291 hundar avlivades på Hundstallet under förra året.

291 hundar avlivades på Hundstallet under förra året.

Foto: Magnus Sandberg

Under 2025 avlivades 291 hundar på Hundstallet, till stor del på grund av utebliven vård.

– Det kan handla om till exempel dålig munhygien, skador eller allergier som inte behandlats. Det är otroligt tufft att stå inför situationen att låta en hund somna in på grund av ekonomiska skäl, säger Johnny Kroneld, kommunikationsansvarig på Hundstallet.

”Hundägare måste ha råd att betala för vården”, säger Johnny Kroneld.

”Hundägare måste ha råd att betala för vården”, säger Johnny Kroneld.

Studie bekräftar trenden

Priserna rusar i högre takt än inflationen. På fem år har veterinärpriserna ökat med 54 procent, enligt Statistiska centralbyrån, SCB.

En studie gjord av Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, visar att priserna mellan 2023 och 2024 ökade mest hos de stora jättarna Anicura och Evidensia.

– De oberoende som hade generellt lägre priser ökade sina priser med 6 procent, Anicura med 8 procent och Evidensia med 15 procent, säger Agneta Egenvall, veterinär och SLU-forskare.

Hur påverkas våra husdjur av de stigande veterinärpriserna?

– Det finns exempel på att djur avlivas, i stället för att behandlas, vid även relativt lättbehandlade åkommor, säger Agneta Egenvall.

Johnny Kroneld på Hundstallet har ett tydligt besked: Köp inte hund om du inte har råd.

Johnny Kroneld på Hundstallet har ett tydligt besked: Köp inte hund om du inte har råd.

Foto: Carolina Byrmo

Kostnaderna granskas

Konkurrensverket utreder just nu prisökningarna och den bristande pristransparensen när det gäller djursjukvård för sällskapsdjur. Utredningen görs på uppdrag av regeringen och ska vara inlämnad senast 1 mars 2026.

För att priserna ska bli lägre på sikt krävs att djursjukhus och kliniker blir mer transparenta med sina priser för både skade- och sjukdomsbehandling, enligt Leif Nordqvist, en av utredarna.

– Om pristransparensen ökar tvingar det aktörerna att ge betydligt smalare prisintervall till djurägarna. Då kan de jämföra priser i högre grad mellan kliniker. Konkurrensen kommer då att öka, vilket gynnar djurägarna, säger han.

Kan veterinärklinikerna bli bättre på att vara transparenta med priser?

– Ja, det kan de. Distriktsveterinärerna har gjort den resan. De redovisar paketpriser på sin webbplats, säger Leif Nordqvist.

Konkurrensverket utreder just nu prisökningarna för djursjukvård. Bilden är en genrebild.

Konkurrensverket utreder just nu prisökningarna för djursjukvård. Bilden är en genrebild.

Foto: Stina Stjernkvist/TT

”Orimliga prishöjningar”

På Hundstallet välkomnar man utredningen och hoppas på en rekommenderad prissättning för veterinärvård.

– De kliniker som har ett vinstdrivande syfte måste fundera på vad som är rimligt. Hundägare måste ha råd att betala för vården. En veterinär ska absolut ha en rimlig lön och det är bra att veterinärvården utvecklas, men det ursäktar inte de orimliga prishöjningarna, säger Johnny Kroneld.

Han, med organisationen i ryggen, är tydlig: Köp inte hund om du inte har råd.

– Det låter hårt, men det handlar om hundens bästa. Risken är alldeles för stor att du tvingas till veterinären och inte har råd att betala för vården, säger Johnny Kroneld.

Kommer avlivningarna att fortsätta i samma takt som nu?

– Tyvärr. Det är fruktansvärt, men allt tyder på att avlivningarna kommer att fortsätta i den takt de gör i dag. Vi möter fortsatt hundar som kommer in i väldigt dåligt skick, säger Johnny Kroneld på Hundstallet.