Sjöfartsverket köpte in sju stycken AW139-helikoptrar för sjö- och flygräddning i en kritiserad miljardaffär, där det framkommit att upphandlingen var uppgjord på förhand. Affären (ca 2011–2013) kantades av hemlighetsmakeri, saknad utrustning för brandbekämpning, samt kraftigt ökade kostnader för drift och personal.

Viktiga punkter rörande inköpet:

Modell: Sju Agusta Westland 139 (AW139) köptes in, en affär värd över en miljard kronor inklusive reservdelar.

Granskning: Uppdrag granskning avslöjade att Sjöfartsverket förhandlade med tillverkaren flera månader innan den formella upphandlingen offentliggjordes.

Brister: Helikoptrarna saknade utrustning för att släcka skogsbränder, trots att detta ansetts som en nödvändig resurs i svensk räddningstjänst.

Kostnader: Istället för förväntade besparingar, steg kostnaderna för sjö- och flygräddningen avsevärt, bland annat genom höga övertidsersättningar för personalen.

Kritik: Sjöfartsverket fick massiv kritik, bland annat från Konkurrensverket och Riksdagens konstitutionsutskott (KU) för hur upphandlingen hanterades.

Sammanfattningsvis var helikopterköpet en omfattande affär som resulterade i rättsliga utredningar och en utdragen debatt om ansvarsutkrävande samt effektivitet i den svenska räddningstjänsten.

Sjöfartsverkets nyförvärv beskrivs som ”revolutionerande”. Men myndighetens nya elektriska lotsbåt bedöms medföra allvarliga säkerhetsrisker med koppling till Ryssland, uppger experter för SvD.

GENÈVE Den 15 oktober 2024 köper svenska Sjöfartsverket en ”världsunik” elektrisk lotsbåt. I ett pressmeddelande beskrivs hur båten kommer att ”flyga fram över vattnet med noll utsläpp”. Köpet är en del av Sjöfartsverkets omställning till fossilfrihet senast 2045.

”Vi är glada över det här tillskottet. Det är revolutionerande för vår fartygsflotta och ändrar vår spelplan helt”, säger generaldirektören Erik Eklund i pressmeddelandet.

Myndigheten betalar 27 miljoner kronor för lotsbåten, varav cirka en tredjedel täckts med ett extra anslag från regeringen för projektet Fossilfri flotta.

Båten köps från företaget Artemis Technologies i Nordirland, som är enda anbudsgivare.

Ett bolag vars ägarstruktur anses vara problematisk för en svensk myndighet att göra affärer med, enligt flera bedömare som SvD talat med.

Oljebolag i blåsväder

Artemis Technologies grundades 2018 och kontrollerades även vid tiden för lotsbåtsköpet av olje- och råvarubolaget Gunvor Group och den svenske affärsmannen Torbjörn Törnqvist.

Den medieskygge Törnqvist har blivit dollarmiljardär bland annat genom affärer i Ryssland.

År 2000 bildade han Gunvor, som länge drevs av Törnqvist och den ryske oljemagnaten Gennadij Timtjenko, nära vän till Vladimir Putin.

Timtjenko sålde sin andel dagen innan han placerades på USA:s sanktionslista 2014 i samband med annekteringen av Krimhalvön.

I november 2025 pekades Gunvor ut som ”Kremls nickedocka” av det amerikanska finansdepartementet – samtidigt som bolaget nekades att köpa den ryska oljebjässen Lukoils internationella tillgångar.

På X skrev finansdepartementet att ”så länge Putin fortsätter med mördandet kommer Kremls marionett, Gunvor, aldrig att få tillstånd att bedriva verksamhet och göra vinst.”

Bolaget har även blivit indraget i flera korruptionsaffärer. Bland annat tvingades företaget betala drygt 650 miljoner dollar 2024 efter mutbrott och pengatvätt med Ecuadors statliga oljebolag, Petroecuador, samt har dömts till miljonböter för mutbrott i Kongo-Brazzaville.

”Uppenbar koppling till Kreml”

Jörgen Holmlund, säkerhetsexpert och lärare i underrättelseanalys vid institutionen för krigsvetenskap på Försvarshögskolan, kallar affären mellan Sjöfartsverket och Artemis ”ytterst olämplig”.

– Det här är bekymmersamt på många plan. Principiellt, etiskt och för Sveriges säkerhet. Svenska skattepengar ska inte användas till handel med personer som Torbjörn Törnqvist som klassas som Putins hantlangare, säger han och syftar på amerikanska finansdepartementets uttalande om Törnqvist.

Enligt Anders Åslund, Rysslandskännare och professor i internationell ekonomi samt adjungerad professor vid Georgetown University, är Torbjörn Törnqvists koppling till Kreml tydlig.

– Det är uppenbart för USA att Torbjörn Törnqvist har kopplingar till Kreml via sin vän Gennadij Timtjenko som står Vladimir Putin mycket nära. Hans bud på ryska oljebolaget Lukoil översteg vida vad Gunvor hade kunnat betala, säger Anders Åslund till SvD.

I oktober bjöd Gunvor Group 22 miljarder dollar för Lukoils internationella tillgångar, trots att Gunvor endast värderas till 6 miljarder dollar.

Enligt Anders Åslund hade Gunvor inte kunnat betala så mycket för Lukoil utan att finansieringen fått draghjälp från Kreml.

– USA såg Timtjenko som en bulvan, säger Anders Åslund.

Bakgrunden till den planerade affären var de amerikanska sanktioner som gör det svårt för Lukoil att verka utanför Rysslands gränser och därför ville de sälja sina internationella tillgångar.

I början av december 2025, kort efter att USA stoppat affären, meddelande Torbjörn Törnqvist att han slutar som vd för Gunvor och tänker sälja sin majoritetspost i bolaget. Gunvors verksamhet skulle dock fortsätta som vanligt.

Törnqvists chefsroll i Artemis

Gunvor Group har under Törnqvists ledning via dotterbolaget Nyera direkt investerat utvecklingspengar i Artemis, enligt ett pressmeddelade från Gunvor Group. Gunvor har även kontroll över det Cypernregistrerade Nyera II Limited, som i sin tur äger omkring 25 procent av Artemis Technologies, enligt det brittiska bolagsverket Companies House. Direktören för Nyera II Limited är även chef för Gunvors transaktionsflöden, redovisning och kontroll. Ytterligare runt 25 procent ägs av Artemis Racing som grundats av Torbjörn Törnqvist.

Torbjörn Törnqvist har en central roll i Artemis Technologies. Han är registrerad som ”Director” samt ”Person with Significant Control” (PSC) i styrelsen med fyra medlemmar där hans son Fredrik Gustaf ingår.

Jörgen Holmlund vid Försvarshögskolan pekar på flera risker med att köpa lotsbåten från Artemis.

– En lotsbåt rör sig i skyddsvärda hamnar och farleder där även militära fartyg kan behöva lots. I exempelvis Göteborg rör den sig kring undervattenskablar och energianläggningar.

Liknande miljöer finns i Helsingborg, Stockholm och Skellefteå, enligt Jörgen Holmlund.

– Där finns kritisk infrastruktur som inte bör visas för främmande makter, särskilt inte Ryssland.

En lotsbåt kan möjligen även användas för underrättelseverksamhet, säger Jörgen Holmlund.

– Flertalet båtar är utrustade med ekolod, elektroniska sjökort och radiosystem som kan vara kopplade till ryska intressen. Sådant måste kontrolleras om det finns främmande makter i ägarstrukturen.

Han nämner rapporten ”Ryska intressen” av forskningscentret Acta Publica och Försvarshögskolan som pekar på hur ryskkontrollerade bolag används för att komma över information samt kringgå sanktioner.

– Det är bekanta angreppssätt och därför ögonbrynshöjande att kunskapen inte finns och används hos svenska myndigheter.

Ingen säkerhetsanalys

Sjöfartsverket har inte heller gjort någon säkerhetsskyddsanalys inför köpet av lotsbåten, visar det sig. En sådan måste göras vid offentliga upphandlingar om verksamheten har betydelse för Sveriges säkerhet, enligt säkerhetsskyddslagen.

Jörgen Holmlund är förvånad över att ingen analys gjorts.

– En båt från ett företag med ryskkopplad ägarstruktur kan innebära säkerhetsrisker. En säkerhetsskyddsanalys för en sådan upphandling är motiverad, jag skulle säga obligatorisk.

Han efterlyser ökad geopolitisk kunskap och analys från styrelser och svenska myndigheter – och får medhåll från Torbjörn Becker, chef för Östekonomiska institutet vid Handelshögskolan i Stockholm.

– Det är viktigt att myndigheter och företag kontrollerar vem man gör affärer med, och att de inte finns med på sanktionslistor eller utgör säkerhetsrisker.

Affären mellan Sjöfartsverket och Artemis är även etiskt problematisk, menar Parul Sharma, generalsekreterare på Institutet mot Mutor. Det är inte bra att svenska myndigheter gör affärer med företag som kopplas till korruption. Hon anser att korruptionskopplingar har ignorerats i denna affär.

– En svensk myndighet har ansvar att göra en samlad riskbedömning av leverantörens ägar- och inflytandestruktur. I det här fallet är det särskilt relevant mot bakgrund av Sveriges och EU:s uttalade ambition att minska sårbarhet kopplad till Ryssland.

SvD har försökt få till en intervju med Sjöfartsverket, som bara vill svara via mejl.

Hur har Sjöfartsverket resonerat kring affären med lotsbåten? Kände ni till ägarstrukturen?

”Vi undersöker alla våra leverantörer i enlighet med lagen om offentlig upphandling, LOU. Det är inte Gunvor Group som har lämnat anbud i vår upphandling”, skriver Sjöfartsverkets ställföreträdande kommunikationsdirektör Jonas Franzén i ett mejlsvar till SvD.

Enligt lagen om offentlig upphandling är det dock obligatoriskt för en myndighet att kontrollera leverantörens ägare och kräva full ägartransparens om upphandlingen rör säkerhetsskydd, om det finns risk för oegentligheter, sanktioner eller korruption, eller om verklig huvudman är oklar genom indirekt ägande.

”Inte funnit några lagliga skäl”

På frågan om det är etiskt eller säkerhetsmässigt lämpligt att köpa lotsbåten från ett företag som tjänat pengar via närhet till Vladimir Putin, klassas som ”Kremls nickedocka” och dömts för korruption skriver Jonas Franzén:

”Vi har tittat på eventuella kopplingar till Ryssland och inte funnit några lagliga skäl till att utesluta det nordirländska företaget Artemis Technologies. Vår process med upphandling är styrt enligt LOU, och vi följer de lagar och regler som är ålagda oss”.

Att ingen säkerhetsskyddsanalys gjordes ser inte Sjöfartsverket som något problem.

”Vi har gjort de analyser vi ansett nödvändiga för att genomföra upphandlingen.”

Säpo har tillsynsansvar för Sjöfartsverket. På SvD:s fråga om en säkerhetsskyddsanalys borde ha gjorts av lotsbåten med tanke på att Artemis indirekt kontrolleras av Gunvor Group och Torbjörn Törnqvist med kopplingar till ryska oligarker, svarar Säpos pressekretare Jonathan Svensson så här:

”Vad gäller säkerhetsskyddsanalys ska alla verksamhetsutövare som till någon del bedriver säkerhetskänslig verksamhet göra en sådan. Vid en analys bedöms bland annat skyddsvärden, hot, sårbarheter och den andra aktörens lämplighet.”

Säpo har möjlighet att utdöma vite eller sanktioner om det finns brister i säkerhetsskyddsarbete. Det har bland annat skett mot Stockholms tingsrätt, Sorsele kommun och Swedbank.

Planerna ligger fast

Jörgen Holmlund, lärare i underrättelseanalys vid Försvarshögskolan, är förvånad över hur Sjöfartsverket resonerar om affären med Artemis.

– Både om bristande säkerhetsskyddsanalys och kontroll av bakomliggande ägarstrukturer finns anledning att reagera. När det gäller Torbjörn Törnqvist och hans kopplingar till sanktionerade Timtjenko är det anmärkningsvärt att man inte insett känsligheten i att göra affärer med bolaget.

SvD har sökt Artemis Technologies sedan december 2025 utan att få svar. När Gunvor Group kontaktas svarar företaget så här via mejl:

”Gunvor har inga ägarandelar i Artemis Technologies. Vi har därför inga kommentarer om dess verksamhet.” De skriver också att bolaget inte handlar med ryska produkter och att den som påstår något annat är felinformerad.

Planerna för lotsbåten ligger fast. Den kommer att tas i drift under våren 2026, och då transportera lotsar till och från fartyg i svenska vatten genom att lyfta från vattenytan och liksom flyga fram. ”Befälhavaren behöver bara trycka på en knapp för att lyfta”, enligt Sjöfartsverket.

– Vi planerar för att upphandla en större serie lotsbåtar, men vi kan inte i nuläget säga om det kommer att bli fler båtar liknande denna, säger myndighetens presschef Sara Eriksson.