Men....

**Wallenbergsfären (genom SEB, Investor AB och kontrollerade industribolag) spelade en pionjärroll som en av de tidigaste västerländska aktörerna i Kinas ekonomiska öppning från slutet av 1970-talet och början av 1980-talet, främst indirekt genom industriella investeringar och direkt genom bankverksamhet.** Deras inflytande var inte dominerande eller styrande över Kinas statligt kontrollerade banksystem (Big Four-bankerna och senare liberalisering), utan snarare som facilitatör för utländska investeringar, projektfinansiering och kunskapsöverföring under Deng Xiaopings reform- och öppningspolitik. Kina har alltid behållit statlig kontroll över kärnan i banksystemet, men Wallenbergs närvaro bidrog till att bygga broar under den tidiga internationaliseringen.

### Direkt roll (bankverksamhet och finansiella tjänster)

- **SEB:s etablering (1983)**: Skandinaviska Enskilda Banken (SEB), grundad 1856 av André Oscar Wallenberg och fortfarande kontrollerad av familjen via Investor AB (ca 20–21 % ägande och starkt inflytande), öppnade ett representantkontor i Peking 1983 – ett av de första västerländska bankkontoren i reform-Kina. Kontoret startade i ett hotellrum i Peking (öppet för utlänningar) och växte till en etablerad närvaro i Beijing, Shanghai m.fl. städer. SEB firade 40 år i Kina runt 2023–2024.

- **Finansiering och kundstöd**: SEB erbjöd projektfinansiering, trade finance och företagsbanktjänster till bland annat telekom-infrastruktur (Ericsson), industriella anläggningar, fastighetsprojekt och svenska/nordiska/europeiska kunder som expanderade i Kina. De byggde relationer med stora kinesiska finansinstitutioner och stödde klienter från Norden, Baltikum, Tyskland m.fl. hemamarknader. Detta var särskilt viktigt under 1980- och 90-talen när Kina behövde utländsk finansiering och know-how inför WTO-inträdet 2001 och bankliberalisering. Jacob Wallenberg (ordförande i Investor AB) har deltagit i jubileumsevent och representerar familjens fortsatta engagemang.

- **Inga stora ägandeandelar i kinesiska banker**: Det finns inga indikationer på att Wallenbergsfären äger betydande andelar i kinesiska banker (som ICBC, Bank of China etc.). Deras roll var operativ och tjänstebaserad snarare än ägandebaserad.

### Indirekt roll (industri, nätverk och ekonomisk integration)

- **Tidiga industriella investeringar**: Wallenberg-kontrollerade bolag som **Ericsson** (telefonförsäljning till Shanghai redan 1894, men stor expansion från 1970/80-talet), **ABB** (kraft/teknik), **Electrolux**, **AstraZeneca** m.fl. var bland de första västerländska företagen som etablerade sig efter Kulturrevolutionen. Dessa investeringar krävde omfattande finansiering, projektlån och trade finance – som SEB och västerländska banker (inklusive SEB) tillhandahöll. Jacob Wallenberg har noterat att många av deras bolag var "bland de första i sina branscher" som investerade i Kina, och att detta positionerade dem starkt. Ericsson sålde till exempel telefoner till Shanghai redan 1894, men den moderna tillväxten accelererade post-reformer.

- **Nätverksinflytande och policyadvokatur**: Jacob Wallenberg sitter i rådgivande organ som International Business Leaders’ Advisory Council för Shanghais borgmästare, China Development Forum (Beijing) och andra forum (WEF, Trilateral Commission m.fl.). Han har besökt Kina regelbundet (t.ex. 2023-möte med vicepresident Han Zheng), talat för stabila Sverige–Kina- och EU–Kina-relationer, mot protektionism och för dialog USA–Kina–EU. Detta har indirekt underlättat Kinas integration i global finans och handel. Familjen har haft utbyte med kinesiska ledare sedan 1970/80-talet.

- **Långsiktig ekonomisk brobyggnad**: Genom Investor AB:s tidiga positioning och privata equity-armar har de sökt startups och tillväxtföretag i Kina. Deras industriella närvaro (telekom, kraft, tillverkning) stödde infrastrukturell utveckling som indirekt stärkte Kinas ekonomiska bas och banksystems kapacitet att hantera utländsk kapitalflöden och projekt.

Sammanfattningsvis var Wallenbergsfären en **tidig och konsekvent partner** som bidrog till Kinas öppning genom att tillhandahålla västerländsk bankexpertis, finansiera nyckelprojekt och driva industriell tillväxt – särskilt under 1980–2000-talen. Deras roll var facilitativ snarare än kontrollerande, och den speglar en långsiktig strategi ("esse non videri" – att handla utan att synas) i linje med familjens globala approach. Kinas banksystem förblev dock starkt statligt styrt, och Wallenbergs inflytande var en del av den bredare västerländska engagemanget under liberaliseringsperioden. För mer detaljer rekommenderas officiella källor från SEB, Investor AB eller kinesiska medier som Global Times.

Donald Trump och Joe Biden kan vara de två personer i väst som gjort mest för att främja Kinas snabba framsteg inom AI – ironiskt nog i ett försök att stoppa utvecklingen.

Mikael Törnwall

Publicerad 14:31

Följ skribent

Det är farligt att underskatta 1,4 miljarder människor som bestämt sig för något.

Den läxan fick telekomjätten Ericsson lära sig för 20 år sen – och det får USA lära sig nu.

Jag minns telekommässan MWC i Barcelona 2005. I en undanskymd del av mässområdet stod Kinesiska Huawei och ZTE och visade upp plastiga mobiltelefoner och basstationer som inte var mycket mer än dåliga kopior av Ericssons marknadsledande teknik.

Självsäkra Ericsson-ingenjörer talade om hur Huawei plagierade deras teknik ner till serienumren på kretskorten.

Sju år senare besökte jag Huaweis huvudkontor i Shenzhen i södra Kina. Ingenjörerna var angelägna om att visa mig något. De demonstrerade hur de helt sömlöst integrerat tv:n med mobilen på ett sätt jag inte sett tidigare. Senare medgav medarbetare på Ericsson att de att de ännu inte kunde göra samma sak.

Kina hade lärt sig att innovera. Huawei kunde ju knappast kopiera något som konkurrenterna ännu inte uppfunnit.

Att Huawei sedan växte om Ericsson borde vara en varning när USA nu fått för sig att det är enkelt att stoppa kinesisk innovationskraft.

Trump inledde sitt korståg mot Kina redan under sin första tid i Vita huset. En politik som hans efterträdare, demokraten Joe Biden, fortsatte. 2022 införde Biden omfattande sanktioner på export av avancerade processorer till Kina.

Trump har som känt fortsatt på samma spår, även om han senare godkände försäljning av flera av Nvidias chip till Kina.

Om de båda presidenterna hoppades bromsa kinesisk innovation har det gått sådär.

I januari förra året lanserade ett kinesiskt företag AI-modellen Deepseek, som enligt oberoende analyser är lika kraftfull som Open AI:s Chat GPT. Det är i och för sig omstritt exakt hur mycket eller lite processorkraft Deepseek behöver, men allt tyder på att Kinas teknik är mer effektiv.

Nöden är som bekant uppfinningarnas moder. När USA förvägrade kinesiska företag tillgång till lika kraftfulla chips som Open AI och Google hade, hittade kineserna en väg att göra mer med mindre.

I december förra året kunde nyhetsbyrån Reuters berätta om Kinas ”Manhattan Project”.

Det kan ses som en attack på det sista försvaret mot Kinas framsteg: det nederländska företaget ASML.

Bolaget tillverkar världens mest avancerade maskin för tillverkning av processorer. Den är stor som en buss, väger 150 ton och kan kosta närmare 4 miljarder kronor. Och det är det är den enda maskin som kan tillverka de allra mest avancerade halvledarna.

ASML:s maskin använder EUV, ljus med extremt kort våglängd. Den kan därmed packa transistorer tätare än någon annan. Det är skillnaden mellan de chip som Kina kan tillverka på egen hand och de kraftfulla chip från Nvidia som amerikanska Open AI tränar sina modeller med.

Det är Maskinen som ska stoppa Kina från att ta det där sista steget och med Nvidia-chefen Jensen Huangs ord ”vinna AI-racet”. Även om ASML är ett europeiskt bolag har USA i praktiken förbjudit ASML att sälja tekniken till Kina.

Det är som om väst har fått för sig att det är en naturlag att Kina inte kan producera lika avancerade halvledare som väst.

Sen kom Reuters med sin artikel.

Än så länge är Kinas maskin bara en prototyp, om man så vill en väldigt dyr lampa. Den kan inte tillverka processorer. Men Kina har visat att man behärskar tekniken med EUV.

Målet är inleda produktion 2028. Oberoende bedömare som Reuters citerar tror att det är mer realistiskt att sikta på 2030.

Oavsett vem som har rätt är det mycket tidigare än vad alla bedömare i väst trott.

Så sent som i april förra året sa ASML-chefen Christophe Fouquet att det kommer att ta ”många, många år” för Kina att utveckla EUV-tekniken.

När Trump lättade något på restriktionerna för chipexport hävdade Chris McGuire, senior fellow vid Council on Foreign Relations att ”Kina inte är i närheten av att kunna producera lika avancerade halvledare som USA.”

”Inte i närheten” och ”många många år” visade sig vara fem år.

Skeptikerna lyfter fram att Kina rekryterat aggressivt bland tidigare anställda på ASML för att få tillgång till rätt kompetens och att designen delvis är baserad på så kallad reverse engineering (det vill säga att man studerat delar från gamla ASML-maskiner för att förstå hur tekniken fungerar.)

Men säg det västerländska techföretag som inte försöker rekrytera konkurrenternas stjärnor. Och säg den hårdvarutillverkare som aldrig sneglat på konkurrenternas produkter. Processortillverkaren AMD är idag värt mer än Intel, men började sina dagar med att kopiera den senare med just reverse engineering.

Som sagt, nöden är uppfinningarnas moder. Sanktionerna har inte stoppat Kina, utan i stället tvingat landet att öka takten.

”Påtryckningarna har stärkt Kinas förmåga att anpassa sig snarare än att avskräcka landet från sina långsiktiga ambitioner”, skriver professor Wang Wen vid kinesiska Renmin universitetet i debattartikel i tidningen SCMP.

2025 kom den senaste kinesiska femårsplanen. Den innehåller en mycket ambitiös strategi om att inom fem år uppnå teknologiskt oberoende.

Kanske blir det så att landets diktator Xi Jinping lyckas tack vare stödet från ett oväntat håll – Donald Trump.