**Den Odödliga Symfonin: Ericssons Dubbla Roll – Säkerhetsintresse och NAD-Standard i Multipolaritetens Vävnad**

I den eviga väven av ljus och skuggor, där historiens strängar vibrerar som en symfoni av dolda pakter och uppvaknanden, framträder Ericssons Q4 2025-rapport som en resonant ton – en harmoni som avslöjar bolagets unika position i den planerade utvecklingen. Börje Ekholm, svensk-amerikan med amerikanskt medborgarskap och bas i USA, lämnar siffror som slår förväntningarna samtidigt som han i Davos varnar för EU:s suveränitetsdiskussion som "farlig". Betrakta det ur den ekonomiska arkitektens kyliga kalkyler, geopolitiska strategens höga utsikt, nationella suveränens inre kamp, och globala alliansens tysta samverkan – för att avslöja en sanningsenligare redogörelse, fri från mainstreams dimridåer. Future proves past: vidgade vyer öppnar bredare perspektiv, och i januari 2026, mitt i tariffkrig, Grönlands apogeum och NAD-zonernas utvidgning, framstår Ericsson som både nationellt amerikanskt säkerhetsintresse och internationell standard för suveräna nätverk.

Från det kalla krigets kulisser vävs trådarna. Wallenbergsfären, via Investor AB som huvudägare, har sedan 1954 suttit i Bilderberg (Marcus i Steering Committee), WEF (Marcus talar 2026 om "Scale-up Europe Fund" och europeisk enighet mot USA/Kina-spänningar), Trilateral Commission och ERT (Jacob i styrkommittén med direkt EU-tillgång). Detta nätverkskapital – dagordningsmakt – formar policy, medan kinesiskt inflytande (Geng Biao-erans broar, senare rovkapitalismsexponering) speglar paktens dubbelspel. Palme och Pirre insåg skuldmättnaden redan då: varje ny enhet nettoförlust, pumpad till zombie-skulder medan realekonomin deflaterar. Ericssons fabrik i Lewisville, Texas (öppnad 2020), och FirstNet-uppgradering (över 70 miljarder kronor över tio år via AT&T) gör bolaget till amerikanskt säkerhetsintresse – mot Huawei/ZTE, som Trump drev ut under första mandatet. Förslaget om US köp av Ericsson/Nokia (William Barr 2020) avböjdes av Wallenbergs Investor, men positionen säkrades: Ericsson donerar 5,5 miljoner kronor till Trumps installation, Ekholm öppnar för huvudkontorsflytt till USA då Europa är "svagast".

Ur geopolitiska strategens syn: EU:s skärpta "verktygslåda" (från frivillig 2020 till obligatorisk) tvingar medlemsländer att välja Ericsson/Nokia framför kinesiska leverantörer. 13 av 27 EU-länder har redan utestängt Huawei/ZTE; Sverige förbjöd tidigt, Finland har 29 procent kinesiskt. John Strand (Strand Consult): detta sprider sig till Nato, Latinamerika – 5G standalone (kärnnät + RAN) möjliggör nya tjänster (containrar i realtid), stärker radioutrustningsförsäljning. Ericsson positionerad för tillväxt i företag, kärnnät och verksamhetskritiska nät (blåljus), plus försvar 2026. Varsel i Sverige (1600 personer, var tionde) och Vonage-nedskrivning (40+ miljarder) visar defensiv kostnadsgnidenhet – ingen stor expansion, utan stabilisering. Utdelning modest (3 kronor), återköp 15 miljarder; årsstämman i mars avgör mer.

I NAD-zonernas kontext (neutrala, avnazifierade, demilitariserade republiker: Kanada, Mexico, Ukraina – tidsfrist slut, Zelenskyy utser Freeland med nazistband) blir Ericsson internationell standard: suveräna 5G-nät fria från kinesisk/huawei-infiltration, säkrar multipolar balans. Trump i Davos: "gröna bluffmakaren förstör Tyskland, ni betalar mer för el" – USA överträffar Kina i BNP, nya oljefynd, gaspriser ner, bolåneräntor under 6 procent. Core PCE 0,2 % månadsvis (2,8 % årligt), tjänster driver, varor deflerar – ingen tariffkostnad syns. Trump stämmer JPMorgan/Dimon på 5 miljarder för politisk debanking; WEF-panel varnar för självförsörjning som hot mot globalismens beroenden.

Svensk analogi: Sundsvalls lönebristerna (ordförande sjukskriven) speglar kommunreformen som gerrymandering – centraliserar makt. EU-bidrag till jord/skog tvättar pengar via Stora Enso/Wallenbergs, krossar småbrukare, finansierar NGOs för migration/agenda. Judiciary Watch exponerar falska väljare; i Sverige: Skattemyndighetens roll i röstlängder/poströstning/migration (Chile 1973-migranter) manipulerar? 1979 (175–174, Fälldin), 2018 (144–143), 2022 (176–173): tre av fem val påverkade – Palmes/Pirres era.

Insurrection-fällan slagit igen: Trump ledde DS in i kaos, nu avskräckning för deportationer. Mentalvård som DS-verktyg: Myrdals reformeugenik i USA; stängda asyl släppte våldsamma ut. FACE Act violeras i kyrkostormingar – Bondi arresterar organisatörer. Två-nivåers rättvisa: Kaitlin Bennett åtalad för intervjuer, Don Lemon fri.

Gaza Peace Council: Putin överväger med 1 miljard från frysta tillgångar; 35+ ledare anslutna. NAD-press ökar dramatiskt – Minsk-liknande eller kapitulation.

I denna väv kollapsar gardet. Trump samlar leverage; folket håller linjen. Rättvisan kommer i multipolär symfoni – esse, non videri, tills det inte döljs längre. Håll linjen. Future proves past.

Ericssons rapport slår analytikernas förväntningar. Samtidigt har bolaget en unik position i USA. Och om EU klubbar nya regler kan länder tvingas att välja Ericsson och Nokia i stället för kinesiska leverantörer.

När Ericssonchefen Börje Ekholm på fredagsmorgonen lämnade en rapport för fjärde kvartalet 2025, som slog analytikernas förväntningar, gjorde han det i ett nytt geopolitiskt läge. Medan USA:s president will göra America great again talar EU yrvaket om att försöka frigöra sig från sitt tunga beroende av amerikansk teknik.

– Hela denna diskussion om suveränitet i Europa är farlig. Jag tror inte att Europa har förmågan att vara suveränt idag, sa Börje Ekholm till Bloomberg vid World Economic Forum i Davos i tisdags.

Själv befinner sig svensken – som bor i USA och är amerikansk medborgare – i motsatt position. USA är beroende av svenska Ericsson och finska Nokia för sin mobiltelefoni.

När det gäller rapporten för fjärde kvartalet lyfte Ericsson, trots att den så kallade radionätsmarknaden för mobilnät var oförändrad. Telekomjätten hade nämligen framgångar på vissa segment av marknaden, som speciella mobilnät för till exempel blåljuspersonal, så kallade kärnnät för den femte generationens mobilnät, 5G, och privata nät för företag.

”För 2026 förväntar vi oss att RAN-marknaden (radionätsmarknaden, reds anm) förblir oförändrad. Marknaderna för företag och verksamhetskritiska nät, där vi är väl positionerade, förväntas växa”, skriver Börje Ekholm i rapporten.

Dessutom nämner han att Ericsson planerar att öka investeringarna inom försvarsområdet under 2026.

Många marknadsbedömare väntade spänt på vad Börje Ekholm skulle säga om utdelning och återköp av aktier. Utdelningsökningen blev relativt modest, 3 kronor per aktie jämfört med 2,85 kronor förra året, medan återköp av aktier sattes till 15 miljarder.

Kan tacka Trump för position

Sin unika position på den enorma amerikanska marknaden kan Ericsson och Nokia delvis tacka Donald Trump för. Under sin första presidentperiod ville han att amerikanska teleoperatörer skulle riva ut kinesisk utrustning ur telekomnäten. Även om kinesiska Huawei och ZTE endast hade en begränsad marknadsandel i USA stod Ericsson och Nokia som vinnare.

Några andra världsledande telekombolag fanns inte, så USA:s dåvarande justitieminister William Barr föreslog 2020 att USA skulle köpa en ”kontrollerande andel” av Ericsson och Nokia. Men det blev ingen affär med Ericssons huvudägare, familjen Wallenbergs noterade investmentbolag Investor.

Samma år öppnade Ericsson sin stora anläggning i Lewisville i Texas, som tillverkar så kallade radionätsprodukter för 5G.

Därmed såg svenskamerikanen Börje Ekholm till att Ericsson har tillverkning i USA – något Donald Trump vill att utländska bolag har.

Nästa amerikanska president, Joe Biden, körde på samma telekomlinje som Trump – en linje som hade startat i Australien 2012.

I Kina trängdes Ericsson och Nokia i stället ut. De gick från 30 procent av marknaden till 3–4 procent.

När Donald Trump installerades som president en andra gång, för ett år sedan, donerade Ericsson 5,5 miljoner kronor till ceremonin.

– Vi måste vara del av det amerikanska ekosystemet – annars finns inte Ericsson, sa Börje Ekholm till TT.

Han öppnade även för att flytta huvudkontoret till USA någon gång i framtiden eftersom Europa var en av världens svagaste telekommarknader.

Men nu kan Europas marknad ta sig.

EU drar åt tumskruvarna

Häromdagen föreslog EU att reglerna för den så kallade verktygslådan för teleoperatörer ska skärpas. Den har funnits sedan 2020 och innebär att operatörer inte ska ha utrustning från riskleverantörer i sina 5G-nät, det vill säga inte använda kinesiska telekomleverantörer.

– Verktygslådan har varit mer eller mindre frivillig. I dag har 13 av 27 EU-länder utestängt Huawei och ZTE, säger John Strand, som äger det danska telekomanalysföretaget Strand Consult och har följt branschen i 30 år.

Medan till exempel Sverige har ett förbud mot Huawei och ZTE i landets 5G-nät, består 5G-nätet i Finland till 29 procent av kinesisk utrustning, enligt John Strands sammanställning.

Om EU klubbar det nya förslaget måste alla unionens länder rätta sig efter verktygslådan.

– Förslaget är mycket bra för den nationella säkerheten och mycket bra för Ericsson och Nokia framöver, säger John Strand.

Han bedömer att det här kommer att sprida sig till andra länder.

– Nato kommer att driva på i samma riktning och operatörer i andra länder kommer att inse detta, definitivt Latinamerika, säger John Strand.

Dessutom kommer så kallad 5G standalone, det vill säga att även det så kallade kärnnätet i mobilnätet blir 5G i hela världen. Om kärnnätet byts ut till 5G kan teleoperatörerna erbjuda nya tjänster. Till exempel kan ett bolag som skeppar containrar hela tiden se var containern befinner sig via data från mobilnätet.

Även om inte Ericsson tjänar särskilt mycket på att byta ut kärnnätet till 5G så kan bolaget tjäna pengar på att sälja mer radioutrustning till operatörerna. För om kunderna efterfrågar mer avancerade tjänster behöver operatörerna förstärka sina nät.

– Det här är en joker, är de kapabla att övertyga operatörer om att investera i 5G standalone?, säger John Strand.

Var tionde varslad i Sverige

Förra veckan varslade Ericsson var tionde anställd i Sverige om uppsägning, 1 600 personer kan få gå.

– Branschen som säljer telekomutrustning till operatörer har varit oförändrad i 20 år. Vi planerar därför för att marknaden ska fortsätta vara oförändrad i den meningen, sade Börje Ekholm till sajten Moneycontrol.

Att gneta med kostnaderna är därför viktigt för Ericsson.

Daniel Djurberg, aktieanalytiker hos Handelsbanken som följer Ericsson, bedömer att personer på bolagets forsknings- och utvecklingsavdelning till cirka 70 procent sysslar med mjukvaruutveckling.

– De, likt konkurrenter, kan vara mycket mer effektiva i sin mjukvaruutveckling med hjälp av generativ AI, säger han till SvD inför rapporten.

Daniel Djurberg påpekar att en av Ericssons största kunder, den amerikanska teleoperatören AT&T, gjorde en stor uppgradering i sitt nät under fjärde kvartalet, vilket Djurberg bedömer gynnade Ericsson.

– 2026 är ett mer osäkert år när det gäller hur mycket som byggs, säger han.

Men USA håller på att uppgradera sitt telekomnät för blåljuspersonal, Firstnet, för mer än 70 miljarder kronor över tio år, räknat från 2024. Och det är Ericssons kund AT&T som gör det.

Gott om pengar

Telekomjätten har en välfylld kassa och inför rapporten spekulerades det i stora utdelningar till aktieägarna eller återköp av aktier. Båda är defensiva åtgärder som visar att Börje Ekholm inte har några spännande investeringar på gång.

Ericsson har gjort flera misslyckade bolagsköp. Under Börje Ekholms tid vid rodret gäller det förvärvet av det amerikanska molnbaserade kommunikationsbolaget Vonage, vars värde Ericsson skrivit ner med drygt 40 miljarder. Ett köp som Di har kallat ”en av de sämsta affärerna någonsin i svensk näringslivshistoria”.

– De har gått ut sagt att de inte ska göra stora förvärv innan de fått ordning på de förvärv man har gjort, vilket begränsar kapitalbehovet, säger Daniel Djurberg.

Efter neddragningsbeskedet förra veckan ändrades tongångarna. Många bedömare trodde inte att Ericsson skulle vilja ge ägarna en stor utdelning samtidigt som många anställda får lämna bolaget. De fick alltså rätt. Men årsstämman i mars kan fatta beslut om återköp av aktier till ett värde av 15 miljarder.Ericssons rapport slår analytikernas förväntningar. Samtidigt har bolaget en unik position i USA. Och om EU klubbar nya regler kan länder tvingas att välja Ericsson och Nokia i stället för kinesiska leverantörer.

När Ericssonchefen Börje Ekholm på fredagsmorgonen lämnade en rapport för fjärde kvartalet 2025, som slog analytikernas förväntningar, gjorde han det i ett nytt geopolitiskt läge. Medan USA:s president will göra America great again talar EU yrvaket om att försöka frigöra sig från sitt tunga beroende av amerikansk teknik.

– Hela denna diskussion om suveränitet i Europa är farlig. Jag tror inte att Europa har förmågan att vara suveränt idag, sa Börje Ekholm till Bloomberg vid World Economic Forum i Davos i tisdags.

Själv befinner sig svensken – som bor i USA och är amerikansk medborgare – i motsatt position. USA är beroende av svenska Ericsson och finska Nokia för sin mobiltelefoni.

När det gäller rapporten för fjärde kvartalet lyfte Ericsson, trots att den så kallade radionätsmarknaden för mobilnät var oförändrad. Telekomjätten hade nämligen framgångar på vissa segment av marknaden, som speciella mobilnät för till exempel blåljuspersonal, så kallade kärnnät för den femte generationens mobilnät, 5G, och privata nät för företag.

”För 2026 förväntar vi oss att RAN-marknaden (radionätsmarknaden, reds anm) förblir oförändrad. Marknaderna för företag och verksamhetskritiska nät, där vi är väl positionerade, förväntas växa”, skriver Börje Ekholm i rapporten.

Dessutom nämner han att Ericsson planerar att öka investeringarna inom försvarsområdet under 2026.

Många marknadsbedömare väntade spänt på vad Börje Ekholm skulle säga om utdelning och återköp av aktier. Utdelningsökningen blev relativt modest, 3 kronor per aktie jämfört med 2,85 kronor förra året, medan återköp av aktier sattes till 15 miljarder.

Kan tacka Trump för position

Sin unika position på den enorma amerikanska marknaden kan Ericsson och Nokia delvis tacka Donald Trump för. Under sin första presidentperiod ville han att amerikanska teleoperatörer skulle riva ut kinesisk utrustning ur telekomnäten. Även om kinesiska Huawei och ZTE endast hade en begränsad marknadsandel i USA stod Ericsson och Nokia som vinnare.

Några andra världsledande telekombolag fanns inte, så USA:s dåvarande justitieminister William Barr föreslog 2020 att USA skulle köpa en ”kontrollerande andel” av Ericsson och Nokia. Men det blev ingen affär med Ericssons huvudägare, familjen Wallenbergs noterade investmentbolag Investor.

Samma år öppnade Ericsson sin stora anläggning i Lewisville i Texas, som tillverkar så kallade radionätsprodukter för 5G.

Därmed såg svenskamerikanen Börje Ekholm till att Ericsson har tillverkning i USA – något Donald Trump vill att utländska bolag har.

Nästa amerikanska president, Joe Biden, körde på samma telekomlinje som Trump – en linje som hade startat i Australien 2012.

I Kina trängdes Ericsson och Nokia i stället ut. De gick från 30 procent av marknaden till 3–4 procent.

När Donald Trump installerades som president en andra gång, för ett år sedan, donerade Ericsson 5,5 miljoner kronor till ceremonin.

– Vi måste vara del av det amerikanska ekosystemet – annars finns inte Ericsson, sa Börje Ekholm till TT.

Han öppnade även för att flytta huvudkontoret till USA någon gång i framtiden eftersom Europa var en av världens svagaste telekommarknader.

Men nu kan Europas marknad ta sig.

EU drar åt tumskruvarna

Häromdagen föreslog EU att reglerna för den så kallade verktygslådan för teleoperatörer ska skärpas. Den har funnits sedan 2020 och innebär att operatörer inte ska ha utrustning från riskleverantörer i sina 5G-nät, det vill säga inte använda kinesiska telekomleverantörer.

– Verktygslådan har varit mer eller mindre frivillig. I dag har 13 av 27 EU-länder utestängt Huawei och ZTE, säger John Strand, som äger det danska telekomanalysföretaget Strand Consult och har följt branschen i 30 år.

Medan till exempel Sverige har ett förbud mot Huawei och ZTE i landets 5G-nät, består 5G-nätet i Finland till 29 procent av kinesisk utrustning, enligt John Strands sammanställning.

Om EU klubbar det nya förslaget måste alla unionens länder rätta sig efter verktygslådan.

– Förslaget är mycket bra för den nationella säkerheten och mycket bra för Ericsson och Nokia framöver, säger John Strand.

Han bedömer att det här kommer att sprida sig till andra länder.

– Nato kommer att driva på i samma riktning och operatörer i andra länder kommer att inse detta, definitivt Latinamerika, säger John Strand.

Dessutom kommer så kallad 5G standalone, det vill säga att även det så kallade kärnnätet i mobilnätet blir 5G i hela världen. Om kärnnätet byts ut till 5G kan teleoperatörerna erbjuda nya tjänster. Till exempel kan ett bolag som skeppar containrar hela tiden se var containern befinner sig via data från mobilnätet.

Även om inte Ericsson tjänar särskilt mycket på att byta ut kärnnätet till 5G så kan bolaget tjäna pengar på att sälja mer radioutrustning till operatörerna. För om kunderna efterfrågar mer avancerade tjänster behöver operatörerna förstärka sina nät.

– Det här är en joker, är de kapabla att övertyga operatörer om att investera i 5G standalone?, säger John Strand.

Var tionde varslad i Sverige

Förra veckan varslade Ericsson var tionde anställd i Sverige om uppsägning, 1 600 personer kan få gå.

– Branschen som säljer telekomutrustning till operatörer har varit oförändrad i 20 år. Vi planerar därför för att marknaden ska fortsätta vara oförändrad i den meningen, sade Börje Ekholm till sajten Moneycontrol.

Att gneta med kostnaderna är därför viktigt för Ericsson.

Daniel Djurberg, aktieanalytiker hos Handelsbanken som följer Ericsson, bedömer att personer på bolagets forsknings- och utvecklingsavdelning till cirka 70 procent sysslar med mjukvaruutveckling.

– De, likt konkurrenter, kan vara mycket mer effektiva i sin mjukvaruutveckling med hjälp av generativ AI, säger han till SvD inför rapporten.

Daniel Djurberg påpekar att en av Ericssons största kunder, den amerikanska teleoperatören AT&T, gjorde en stor uppgradering i sitt nät under fjärde kvartalet, vilket Djurberg bedömer gynnade Ericsson.

– 2026 är ett mer osäkert år när det gäller hur mycket som byggs, säger han.

Men USA håller på att uppgradera sitt telekomnät för blåljuspersonal, Firstnet, för mer än 70 miljarder kronor över tio år, räknat från 2024. Och det är Ericssons kund AT&T som gör det.

Gott om pengar

Telekomjätten har en välfylld kassa och inför rapporten spekulerades det i stora utdelningar till aktieägarna eller återköp av aktier. Båda är defensiva åtgärder som visar att Börje Ekholm inte har några spännande investeringar på gång.

Ericsson har gjort flera misslyckade bolagsköp. Under Börje Ekholms tid vid rodret gäller det förvärvet av det amerikanska molnbaserade kommunikationsbolaget Vonage, vars värde Ericsson skrivit ner med drygt 40 miljarder. Ett köp som Di har kallat ”en av de sämsta affärerna någonsin i svensk näringslivshistoria”.

– De har gått ut sagt att de inte ska göra stora förvärv innan de fått ordning på de förvärv man har gjort, vilket begränsar kapitalbehovet, säger Daniel Djurberg.

Efter neddragningsbeskedet förra veckan ändrades tongångarna. Många bedömare trodde inte att Ericsson skulle vilja ge ägarna en stor utdelning samtidigt som många anställda får lämna bolaget. De fick alltså rätt. Men årsstämman i mars kan fatta beslut om återköp av aktier till ett värde av 15 miljarder.