https://www.svd.se/a/9pO2ol/goran-eriksson-om-trumps-tal-i-davos-en-fraga-aterstar

För Europa var det centrala i Donald Trumps tal i Davos beskedet att USA inte kommer att ta Grönland med våld. Men den här frågan finns kvar: vad betyder det när Trump säger att USA ska ”komma ihåg” om de inte får köpa Grönland.

Göran Eriksson

Publicerad 17:49

Följ skribent

Kopiera länk

Mail

X

Facebook

”Jag kommer inte att göra det.”

Donald Trump skapar alltid nyheter och i Davos var det genom att säga att USA inte kommer att använda våld för att ta Grönland från Danmark.

I över ett år har Trump vägrat att stänga dörren för att använda militär för att ta över Grönland. Och i Europa har det uppfattats som att hotet har trappats upp de senaste veckorna, efter USA:s attack den 3 januari i Venezuela. Danmarks statsminister Mette Fredriksen sa några dagar efteråt att en miltär attack från USA skulle betyda slutet för Nato.

Och Trumps utlovade strafftullar på de åtta länder – däribland Sverige – som deltog i en militärövning på Grönland hade ytterligare skruvat upp spänningen mellan USA och Europa inför mötet i Davos.

Att det ledande landet i Nato lovar att inte angripa ett annat Natoland med våld skulle normalt inte vara en nyhet, men situationen i världen är allt annat än normal när Donald Trump har suttit ett år i Vita huset.

Beskedet var därför en lättnad för de många EU- och Natoländer som har reagerat mycket starkt på hotet från USA. Men det första som européerna nu tvingas ta ställning till är om de kan lita på Trump, eller om beskedet om Grönland kan ändras. Mycket av Europas förtroende för USA har raserats under Trumpadministrationen.

Beskedet i Davos kom också efter att de amerikanska börserna – oroade för att upptrappat handelskrig – hade regerat negativt på Vita husets grönlandsoffensiv. Och de steg efter talet.

Trumps argumentation för att Grönland borde tillhöra USA var också lång och kraftfullt framförd. Trump hänvisade uttryckligen till att Grönland ligger på det västra halvklotet.

”Den här enorma oskyddade ön är faktiskt en del av Nordamerika, på den norra gränsen av det västra halvklotet. Det är vårt territorium.”

I USA:s nya säkerhetspolitiska strategi slås det fast att man ska ”återupprätta och genomdriva Monroedoktrinen för att återställa amerikansk överhöghet på västra halvklotet och för att skydda vårt hemland”.

Men beskedet i Davos betyder alltså att man i fallet Grönland inte är beredda att använda militärmakt för att lägga beslag på ”sitt territorium”.

Trump sa också att USA kräver omedelbara förhandlingar om att få köpa Grönland, och tillade att om svaret blir nej: ”We will remember it.”

”Det här ska jag komma ihåg” är vanliga slutord i ett upphetsat gräl, men för Europa – och särskilt för Danmark – innebär det att man måste fundera på vad det betyder att världens mäktigaste man lovar att minnas en oförrätt.

Ett exempel på Trumps minneskapacitet är att han i talet hänvisade till att USA hade räddat Grönland under andra världskriget, men att danskarna är väldigt otacksamma.

Trump stod i fokus under onsdagen i Davos.

Trump stod i fokus under onsdagen i Davos. Foto: Markus Schreiber /AP/TT

Trumps tal var också späckat med exempel på hur USA har blivit orättvist behandlat av omvärlden. Han har tidigare uppmanat andra Natoländer att backa upp USA:s anspråk på Grönland. Att Trump lägger ner det väpnade hotet innebär inte han saknar möjligheter att sätta press på en omvärld som anses behandla USA illa.

Tullvapnet är intakt, om inte Högsta domstolen tar det ifrån honom, och USA:s engagemang i Natos försvar av Europa är ett annat möjligt påtryckningsmedel.

Men framför allt spelar USA fortfarande en central roll för de europeiska ansträngningarna att stödja Ukraina i kriget mot Ryssland.

Det finns alltså fortfarande många verktyg som Trump kan använda för att sätta press på européerna – eller för att straffa dem som inte böjer sig för hans vilja.