Den stora avvecklingen av mentalsjukhusen i Sverige, ofta kallad avinstitutionaliseringen, skedde i etapper med kulmen under 1990-talet:

Psykiatrireformen 1995: Denna reform var den enskilt viktigaste händelsen. Den trädde i kraft den 1 januari 1995 och syftade till att integrera personer med psykiska funktionshinder i samhället. Kommunerna fick då huvudansvaret för vård och omsorg utanför sjukhusen.

Stängningen av mentalsjukhusen: Under 1995 stängdes det sista av de stora, klassiska mentalsjukhusen i Sverige, bland annat stora delar av Beckomberga sjukhus. Vissa sjukhus, som Långbro, avvecklade sin verksamhet helt fram till 1997.

Successiv minskning: Avvecklingen började dock långt tidigare. Redan under 1960-talet började antalet intagna minska, och under 1970- och 1980-talen lades flera sjukhus ned gradvis i takt med att nya medicinska behandlingar och öppenvårdsformer växte fram.

Bakomliggande faktorer: Skiftet berodde på en kombination av nya antipsykotiska läkemedel, en mer human syn på patienters rättigheter samt ekonomiska skäl.

Idag sker psykiatrisk vård främst inom öppenvård eller på mindre slutenvårdsavdelningar integrerade med den övriga somatiska sjukvården.

När skedde motsvarade reform i USA

I USA inleddes avinstitutionaliseringen (deinstitutionalization) betydligt tidigare än i Sverige, med start redan på 1950-talet och en politisk kulmen under 1960-talet.

Här är de viktigaste milstolparna i den amerikanska reformen:

Community Mental Health Act (1963): Den mest avgörande lagstiftningen signerades av president John F. Kennedy den 31 oktober 1963. Syftet var att ersätta stora, statliga mentalsjukhus med lokala psykiatriska center för att integrera patienterna i samhället.

Läkemedelsgenombrott (1954): Introduktionen av klorpromazin (Thorazine), det första effektiva antipsykotiska läkemedlet, möjliggjorde för många patienter att leva utanför sjukhusen.

Införandet av Medicaid och Medicare (1965): Dessa federala program skapade ekonomiska incitament för delstaterna att flytta patienter från stora mentalsjukhus till mindre boenden och öppenvård, eftersom staten då stod för en del av kostnaden.

Drastisk minskning av patientantalet:

År 1955 fanns det ca 558 000 patienter på offentliga psykiatriska sjukhus i USA.

År 1980 hade antalet sjunkit till ca 154 000.

År 1994 återstod endast omkring 71 600 patienter.

Lanterman-Petris-Short Act (1967): I bland annat Kalifornien infördes lagar (under dåvarande guvernör Ronald Reagan) som kraftigt begränsade möjligheten att tvångsvårda personer, vilket påskyndade utslussningen.

Skillnad mot Sverige:

Medan den svenska reformen var mer koncentrerad till 1990-talet, var den amerikanska processen utdragen över flera decennier med start ca 30–40 år tidigare. Gemensamt för båda länderna var dock kritiken mot att stödet i kommunerna (community care) ofta inte räckte till för att ersätta den försvunna sjukhusvården.

Fanns paret Myrdal med i den politiska debatten i USA?

Paret Alva och Gunnar Myrdal var i allra högsta grad närvarande i den politiska debatten i USA, men främst inom områdena medborgerliga rättigheter (civil rights) och socialpolitik, snarare än specifikt kring mentalsjukhusens avveckling.

Deras inflytande i USA kan delas in i följande huvudpunkter:

An American Dilemma (1944): Gunnar Myrdal skrev detta monumentala verk om rasmotsättningar i USA på uppdrag av Carnegie Corporation. Boken fick ett enormt genomslag och användes bland annat som bevis i det historiska rättsfallet Brown v. Board of Education (1954), som förbjöd rassegregering i amerikanska skolor. Alva Myrdal bidrog väsentligt till arbetet, även om hon inte stod som medförfattare.

Begreppet "Underclass": Under 1960-talet återvände Gunnar Myrdal till den amerikanska debatten med boken Challenge to Affluence (1962). Där introducerade han begreppet "underclass" för att beskriva de grupper som lämnats kvar i fattigdom trots landets ekonomiska tillväxt, vilket påverkade president Lyndon B. Johnsons "War on Poverty".

Social ingenjörskonst: Makarna Myrdal sågs i USA som företrädare för den svenska välfärdsmodellen. Deras idéer om hur staten kunde använda socialvetenskap för att lösa samhällsproblem (social engineering) inspirerade amerikanska liberaler och reformvänner under efterkrigstiden.

Alva Myrdals inflytande: Alva var en röst i internationella debatter om kvinnors rättigheter, barnomsorg och nedrustning, vilket gav henne en stark plattform även i USA, särskilt genom sitt arbete inom FN.

Sammanfattningsvis var de inte de drivande namnen bakom just mentalsjukvårdsreformen i USA, men deras arbete lade den ideologiska grunden för många av de medborgerliga rättigheter och sociala reformer som präglade 1960-talets USA.

Kopplingarna mellan paret Myrdal, Margaret Sanger och begreppet "the Negro problem" rör sig i ett komplext gränsland mellan social ingenjörskonst, befolkningsplanering och tidig eugenik (rashygien).

Här är de centrala punkterna i dessa kopplingar:

1. Margaret Sanger och "The Negro Project"

Margaret Sanger, grundaren av det som blev Planned Parenthood, initierade 1939 "The Negro Project".

Syfte: Att sprida preventivmedel och familjeplanering till den afroamerikanska befolkningen i den fattiga amerikanska södern.

Ideologi: Sanger drevs av både feministisk övertygelse om kvinnans rätt till sin kropp och av dåtidens eugeniska idéer om att minska barnafödandet bland grupper som ansågs "olämpliga" eller levde i extrem fattigdom.

Kritik: Projektet har i efterhand kritiserats för att ha haft en rasbiologisk underton, även om Sanger själv hävdade att målet var att lyfta gruppen ur fattigdom genom färre oönskade graviditeter.

2. Gunnar Myrdal och "An American Dilemma"

Gunnar Myrdal fick i uppdrag av Carnegie Corporation att studera det som då kallades "the Negro problem" (det afroamerikanska problemet), vilket resulterade i storverket An American Dilemma (1944).

Omdefinition av problemet: Myrdals banbrytande slutsats var att "problemet" inte låg hos den svarta befolkningen, utan hos den vita befolkningens fördomar och den moraliska konflikten mellan amerikanska ideal (frihet/jämlikhet) och den faktiska rasdiskrimineringen.

Inverkan: Boken blev ett ideologiskt vapen för medborgarrättsrörelsen och citerades senare av Högsta domstolen i USA.

3. Den gemensamma nämnaren: Reformeugenik

Kopplingen mellan paret Myrdal och rörelser som Sangers handlar främst om "reformeugenik" (social ingenjörskonst).

Miljö framför arv: Till skillnad från nazistisk rasbiologi trodde både paret Myrdal och Sanger (i sina senare skeden) att människors brister berodde på dålig social miljö snarare än medfödd genetik.

Befolkningskontroll: I boken Kris i befolkningsfrågan (1934) argumenterade paret Myrdal för att staten skulle uppmuntra "friska" familjer att skaffa fler barn, men samtidigt erbjuda frivillig sterilisering och preventivmedel för att begränsa spridningen av vad de kallade "icke önskvärda" egenskaper hos de allra fattigaste.

Internationellt utbyte: Den "svenska modellen" av reformeugenik, som betonade sociala reformer (bostäder, vård) kombinerat med preventivmedel, fungerade som en inspirationskälla för liberala reformvänner i USA som Margaret Sanger.

Sammanfattningsvis var Myrdals och Sangers vägar förenade i tron på att samhället kunde förbättras genom vetenskaplig planering av befolkningen, där preventivmedel sågs som ett verktyg för att bekämpa fattigdom och stärka "folkhälsan".

Du har fått höra i årtionden av de människor som "vinner" val i det här landet att:

1. De kan inte stoppa våldsbrottsligheten, de kan – i bästa fall – bromsa den eller försöka "innesluta" den.

2. De måste fortsätta att gång på gång släppa ut farliga våldsbrottslingar – av vilka många är psykiskt sjuka – i samhället igen. Det måste göras. Ingenting kan stoppa det.

3. Våldtäktsmän och våldsamma mördare måste släppas lösa tillbaka till samhället efter att ha avtjänat ett straff i fängelse, även OM det är tydligt att de fortfarande utgör en fara för samhället. Deras händer är bundna. Det finns ingenting de kan göra. Det är bara så det är.

4. Mentalsjukhus och asyl måste stängas ner eftersom det var "grymt" att hålla våldsamma och störda människor på en institution mot sin vilja. Så vi tillbringade de senaste 50 jävla åren med dessa människor hemlösa medan de var en fara för både sig själva och andra. Lyssna noga på mig. Inget av detta är sant. De människor som har sagt dessa fyra saker till dig ljög för dig. Folk kastar runt diverse teorier för att förklara VARFÖR dessa människor som har "vunnit" val för att styra våra viktigaste stater och städer under de senaste 50+ åren har gjort detta mot oss andra, eftersom de avsiktligt undergräver och saboterar den allmänna säkerheten. Men ATT de avsiktligt har släppt lös kriminella och galna gång på gång tillbaka till samhällena, tror jag inte att någon vill försöka argumentera för att detta inte egentligen har hänt. Vi ser just nu hur guvernören i Minnesota och borgmästaren i Minneapolis tvingas in i den YTTERST och ALLT ALLT obekväma positionen att ädelt och tappert - enbart baserat på principer, observera! - kämpa med näbbar och klor för att hålla kvar så många illegala invandrare som möjligt våldtäktsmän, mördare, tjuvar och sexuella förövare med aktiva utvisningsbeslut och frihetsberövade som strövar omkring på Minnesotas motorvägar och småvägar.

Dessa människor är dumma. De kan inte hjälpa sig själva. De är fångade. När deras Dolda Värld kollapsar runt omkring dem, kommer du att få se en del fantastiska saker dyka upp som går långt bortom att manipulera dagis-/hemsjukvårdssystemet, eller hitta sätt att anställa flera hundra tusen illegala invandrare med falska CDL:er för att köra lastbilar på våra motorvägar. Och när tillräckligt många av den amerikanska allmänheten gör kontakten, och bäckarna korsar, kommer det inte att finnas någon återvändo för vissa maffiabossar.

Miljontals amerikaner dog under de senaste 50 åren på grund av vad dessa vidriga onda människor gjorde mot oss. Från de drognätverk de startade och profiterade på till den våldsbrottslighet de tillät på sina stadsgator för att hjälpa till att dölja sin Dolda Värld, har de dödat långt över 2 miljoner amerikaner under de senaste 50 åren. Krigshandlingar av förrädare mitt ibland oss ​​som för krig mot sina landsmän på uppdrag av fientliga utländska enheter kommer att straffas med största stränghet.

Vi hänger pirater.