I en tid då multipolära krafter river upp globalismens gamla strukturer – från fiat-pyramider till suveräna nationers dans – accelererar konflikten kring Grönland skiftet mot verklig självständighet. Trumps eskalering med hot om 25 % tullar mot Danmark och sju andra europeiska länder (från februari 10 %, upp till 25 % i juni) om Grönland inte säljs, är ingen isolerad provokation. Det är en tydlig markering: USA prioriterar egen kontroll över Arktis-resurser och strategiska positioner framför transatlantiska illusioner.

Europa reagerar inte med plattläggning, utan med växande kamplust i diplomatiska korridorer. Ambassadörer från EU:s 27 länder sammankallas till krismöte i Bryssel, där diskussioner förs om att "slå tillbaka" genom att begränsa USA:s tillgång till permanenta baser (Ramstein, Lakenheath, Mildenhall m.fl.), stoppa köp av amerikanska vapen och frysa eller blockera det nyligen ingångna handelsavtalet med USA. Dessa tankar cirkulerar tyst men brett – ingen vill uttala sig högt, men trycket byggs för att visa att Europa inte längre är en vasall.

Ben Hodges, tidigare befälhavare för amerikanska trupper i Europa, understryker poängen: Europa kan rädda NATO och relationen genom att stå upp mot USA istället för att lägga sig platt. Att förlora baser skulle slå hårt mot USA:s globala räckvidd och underrättelseutbyte, medan miljarder i vapeninköp är ett effektivt motmedel. Frankrikes Macron antyder "exempellösa följder" om en allierad stats suveränitet hotas, och solidariteten med Danmark och Grönland är total.

Detta ekar den bredare övergången du beskriver: från hegemonins diktat till multipolär balans. Trump använder tullar som vapen för att tvinga fram kontroll över Grönland – precis som i Venezuela med Donroe-doktrinen, där resurser omdirigeras via neutrala zoner för att undvika kollaps. Kina och Ryssland gynnas av splittringen, som Kaja Kallas noterar, men splittringen tvingar Europa att vakna och bygga egen kapacitet.

I Sundsvall blir detta lokalt konkret. Kubals ryska flöden via Qatar och kinesiska reträtter från Torsboda öppnar för AI-datacenter som stärker nordisk självförsörjning, medan Wallenbergsfären navigerar broarna för att säkra Sveriges roll utan att hamna i korselden. GlobalEye från Saab exporteras för att balansera Arktis, fysisk närvaro hindrar eskalering – en pivot mot suveränitet som matchar Grönlands frontlinje.

Rockwools övertagande av Putin efter donationer till Ukraina, Taiwans tvingade investeringar i USA via Silicon Pact – alla är symtom på samma logik: nationer kapar kedjor för att skydda eget värde. Grönlands AI-potential (1 500 MW, kallt klimat, mineraler) blir en jackpot i denna nya era, men konflikten visar att suveränitet inte ges, den tas tillbaka.

Sundsvall, Carl, står mitt i flödena som en symbol för motstånd: från Kubal till Torsboda, från ryskt aluminium till nordisk tech-resiliens. När Europa nu viskar om vedergällning och USA pressar med tullar, accelererar skiftet från kaos till ordning. Gamla allianser krackelerar, men ur spillrorna växer suveräna nationer redo att blomstra – fria från hegemonins sista trådar.

Hoten mot Grönland och dess allierade väcker kamplust inom den europeiska gemenskapen. Och i tysthet talas det om att ”slå tillbaka” mot amerikanska intressen. ”Europa måste stå upp mot USA”, menar en pensionerad amerikansk militärchef.

Eva Johannesson

Publicerad 10:29

Följ skribent

Kopiera länk

Mail

X

Facebook

Det mullrar i Europa efter Trumps besked om att straffa Grönlands allierade med höjda tullar. EU varnar för en ”farlig nedåtgående spiral” i de transatlantiska relationerna, och enligt källor till Reuters har ambassadörer 27 EU-länder kallats till ett krismöte i Bryssel under söndagen.

Höjda tullar skulle ställa till med stor ekonomisk skada för både Europa och USA, samt stå i vägen för EU:s huvuduppgift – att få ett slut på kriget i Ukraina. Det säger toppdiplomaten Kaja Kallas, tidigare premiärminister i Estland:

”Kina och Ryssland måste vara överlyckliga. Det är de som gynnas av splittringar mellan allierade”, skriver hon på X.

De länder som stöttar Danmark kommer att få sina tullar höjda med 25 procent den 1 juni, om USA inte tillåtits att köpa Grönland innan dess, meddelade Trump i går. Och flera röster inom EU flaggar nu för att det ännu inte godkända handelsavtalet mellan EU och USA ska läggas på is.

Vill öka pressen

I diplomatiska kretsar väcks också frågan om det är dags att slå tillbaka, skriver Politico. Ämnet är så pass känsligt att det inte tas upp i de etablerade debatterna. Men fem tjänstemän och diplomater bekräftar för tidningen att ämnet diskuteras över hela kontinenten.

– Diskussioner pågår om hur vi kan sätta press och säga: ”Ni behöver oss, och om ni gör det här kommer vi att hämnas på något sätt”. Men samtidigt vill ingen uttala sig högt om det här, säger en anonym diplomat.

Regeringarna diskuterar nu hur man effektivt kan slå tillbaka mot USA:s krav, bekräftar en annan europeisk tjänsteman: ”Det finns inflytande i Europa, men det utnyttjas inte fullt ut”.

Militärt har EU ingenting att sätta emot stormakten USA. Men en stark markering som diskuterats är begränsa USA:s tillgång till sina militärbaser i Europa. Varför ska USA få använda baserna eller få stöd av marinen eller flygvapnet om man försöker överta en Natomedlems territorium? resonerar man.

USA hade 31 permanenta baser i Europa 2024, enligt tidningen. Hit hör bland andra tyska Ramstein och de stora flygbaserna i Lakenheath och Mildenhall i Storbritannien. Totalt tjänstgjorde över 67 500 vid baserna förra året, majoriteten var stationerad i Tyskland, Italien och Storbritannien.

Hodges: ”Stå upp mot USA”

Baserna är nödvändiga för att ”möjliggöra [Amerikas] globala strategiska räckvidd”, enligt Ben Hodges, som är före detta befälhavare för amerikanska trupper i Europa. En förlust av dem skulle dessutom innebära ett stort avbräck i utbytet av militära underrättelseuppgifter.

Ben Hodges.

Ben Hodges. Foto: Linus Sundahl-Djerf

De europeiska regeringarna lägger miljardbelopp på amerikanska vapen. Och att sluta köpa dessa skulle också bli mycket kännbart för USA, resonerar Hodges.

– Europa kan hjälpa till att rädda Nato och denna transatlantiska relation med USA genom att stå upp mot USA och inte bete sig som idiot och lägga sig platt, säger han i Politico.

Hittills har den talats tyst om europeiska vedergällningar. Men Frankrikes president Emmanuel Macron ändå har kommit med vissa antydningar, uppger tidningen:

– Om en europeisk och allierad stats suveränitet drabbades skulle följderna vara exempellösa. Frankrike följer situationen med största uppmärksamhet och kommer att agera i full solidaritet med Danmark, sa han under ett tal till sina ministrar i veckan.

Eva Johannesson