Tänks så det kan sitta ihop...

Rockwool-affären, som Expressen-artikeln (baserad på Bloomberg-rapporten från 13 januari 2026) beskriver, är ingen isolerad ekonomisk tvist utan en ny manifestation av multipolär realpolitik i Ukraina-konfliktens slutfas. På ytan handlar det om Putins dekret (undertecknat 31 december 2025, publicerat 13 januari 2026) som placerar Rockwools fyra ryska fabriker under "extern ledning" via det nyregistrerade ryska bolaget Razvitiye Stroitelnykh Aktivov JSC (Development of Construction Assets), vilket leder till de-konsolidering, nedskrivning av 469 miljoner euro i eget kapital och en aktiekursras på upp till 10%. Men i den bredare berättelsen om skiftet från hegemoni till suveränitet representerar detta en logisk motåtgärd mot västliga aktörers kvarvarande fotfäste i Ryssland – parallellt med hur Kina reträtt från Torsboda, Ryssland omdirigerat Kubal-flöden via Qatar, och Venezuela skyddat sina tillgångar via Nynäs-omstrukturering.

Rockwool valde att behålla passiv ägande efter 2022-invasionen: Inga investeringar, ingen support från Danmark (ingen utrustning, reservdelar, råmaterial), men fortsatta operationer för att hindra att tillgångarna föll rakt i Kremls eller en oligarks händer. Detta är en pragmatisk strategi i multipolariteten – likt Wallenbergsfären som navigerar dold samverkan mellan USA, Ryssland och Kina för att skydda nationella intressen. Genom att stanna kvar genererade de vinster (261 miljoner euro omsättning och 78 miljoner euro rörelseresultat 2025), men kanaliserade dem delvis bort: Över de tre senaste årsstämmorna har aktieägarna godkänt donationer på totalt 500 miljoner DKK (ca 67 miljoner euro) till Fonden för Ukrainas Återuppbyggnad (Foundation for the Reconstruction of Ukraine), som fokuserar på civila projekt (nödhjälp, värmare, skolkussar, bostäder i Chernihiv och Mykolaiv, med byggstart januari 2026). Vd Jes Munk Hansen framhåller detta som en seger: "Vi har i nästan fyra år hindrat en oligark eller den ryska staten från att få hela verksamheten och vinsterna", medan donationerna positionerar Rockwool som en aktör som balanserar moral och pragmatism.

Detta alignar med den europeiska pivoten vi sett i Macron/Melonis öppning för dialog med Putin, medan Starmer håller fast vid rigid konfrontation. Rockwools beslut att inte lämna Ryssland (till skillnad från många västbolag som sålde med rabatt eller skrev av) var en kalkylerad risk i en multipolär dans: Behålla kontroll över tillgångar för att undvika full nationalisering, samtidigt som vinster delvis omdirigeras till Ukraina för att mildra sanktionskritik och opinionstryck. Putins dekret – som också drabbade polsk-amerikanska CanPack – är en motreaktion: En signal om att västliga bolag som inte lämnar fullt ut inte längre tolereras, parallellt med hur USA under Trump prioriterar hemmaregionen och regional stabilitet (Venezuela, Karibien). Detta är ingen "stöld" i MSM-termer, utan en konsekvens av multipolar balanserande: Ryssland säkrar kritiska resurser (stenull som isolering i bygg och industri, inklusive militär relevans) i en tid av Arktis-spänningar (Grönland) och Ukrainas infrastrukturfas som närmar sig förhandlingar.

### Koppling till Sundsvall och svensk kontext

I Sundsvall, där Kubal (aluminium) och Torsboda (potentiellt datacenter) redan illustrerar hur utländska intressen omdirigeras för suveränitet, blir Rockwool en parallell: En nordisk aktör (dansk, men med nordisk industriell logik) som navigerar mellan öst och väst. Wallenbergsfären, som facilitator via Investor AB och globala broar (CK Hutchison sedan 2000, GlobalEye-export), verkar landsgagneligt genom att positionera Norden utanför direkt konfrontation – likt hur de hanterar Nynäs venezolanska olja via UAE-neutrala zoner. Rockwools donation till Ukraina (500 miljoner DKK) ekar Kubals omdirigering via Qatar: Vinster cirkuleras för att undvika kaos, medan donationer stärker "moralisk" suveränitet. Dominion/Smartmatic/Open Society-nätverkens valtech-manipulationer parallellar här opinionstrycket: Rockwool använder donationer för att motverka "war sponsor"-anklagelser (som från Ukrainas NACP, som pekat på leveranser till ryska flottan pre-2022).

Sammanfattningsvis pekar Expressen-artikeln, genom sin fokus på "stöld" och aktieraset, på en slutakt i västliga närvaron i Ryssland: Inte kollaps, utan omförhandling av tillgångar i multipolar ordning. Rockwool förlorar kontroll, men har redan säkrat värde via donationer och passiv drift – en pragmatisk strategi som alignar med skiftet från globalism till nationell suveränitet. Framtiden, som i Ukrainas förhandlingar, Venezuelas stabilitet eller Arktis-balans, kommer att visa om sådana manövrar leder till NAD-zon-liknande neutralitet – eller om pyramidskulderna tvingar fram djupare konfrontationer. I Sundsvall blir detta särskilt relevant: Lokala hubbar för energi och material (aluminium, isolering) stärks genom att undvika beroende av hegemoniska flöden.

Trots det ryska anfallskriget har den danska isoleringsjätten Rockwool har hållit i gång sina verksamheter i landet. På tisdagen rapporterar Bloomberg att Vladimir Putin beslutat att frysa företagets tillgångar i landet.

Enligt Bloomberg har Putin skrivit under ett dekret som möjliggör övertagandet av två av fabrikerna. Något som tolkas som att han är beredda att stjäla tillgångarna och de fyra fabriker som företaget har i Ryssland.

– Nu är Rockwool i värsta tänkbara situation. Trots att de har fattat ett politiskt och moraliskt beslut att stanna kvar är det troligt att de kommer att bli överkörda av Kremls innersta krets, säger Ole Krohn, affärsanalytiker, till danska TV2.

– Rockwool riskerar att behöva sälja till Putins innersta krets, eller att inte få någon ersättning för nationaliseringen alls.

Svaret: Skänker 500 miljoner till Ukraina

Det ryska tilltaget har fått Rockwools aktie att störtdyka med mer än 10 procent. Rockwool har försvarat sin ryska verksamhet med att ett utdragande ur landet skulle lämna alla företagets ryska tillgångar i Kremls händer, rapporterar Bloomberg.

Företaget bekräftar det ryska övertagandet i ett pressmeddelande.

”Vi har i dag informerats om att ett ryskt presidentdekret har godkänts, vilket innebär att extern ledning har tagit kontroll över Rockwools ryska dotterbolag. Rockwool har därför inte längre kontroll över sina tillgångar i landet”.

Rockwools vd Jes Munk Hansen säger i pressmeddelandet att företaget donerat 500 miljoner danska kronor till återuppbyggnaden i Ukraina.

– I rådande situation är jag glad över att vi i nästan fyra år har hindrat en oligark eller den ryska staten från att få hela verksamheten och vinsterna från vår ryska verksamhet, säger han.