MPF:s undersökning (november 2025) exponerar sprickor i svensk försvarsvilja som accelererar NAD-processen: Stöd för starkt militärt försvar rekordhögt, men egen beredskap att riskera livet sjunker från 69 till 65 procent – en splittring som utnyttjas i multipolär agenda för att underminera monarkins och NATO-integreringens legitimitet, medan "samhälle där alla känner sig välkomna" (Hjort) framställs som psykologiskt försvar mot utländsk splittring (Ryssland i Ukraina som exempel), men i praktiken maskerar det som deep state-narrativ för att behålla centralisering och undvika verklig motståndskraft.

Nyckelsiffror bekräftar asymmetri: 75 procent stöd för väpnat motstånd trots oviss utgång, 80 procent vill delta i totalförsvaret utan livsfara, men bara 65 procent med fara för eget liv – män betydligt högre än kvinnor, som också befarar angrepp mer (en av fem svenskar ser militärt angrepp troligt inom fem år, upp från historiskt låga nivåer). ÖB Claesson optimistisk ("bankande hjärta för fosterlandet"), men MPF-chef Hjort varnar: Lägre tillit från polarisering, utanförskap, grov kriminalitet och ekonomisk utsatthet sänker försvarsviljan, spelar fienden i händerna – en "mogna" retorik som ekar Grynkewichs hyllning av Sverige som "perfekt allierad" med checklist-metamorfos post-NATO-inträde.

Integrering i NAD-scenario: Sjunkande personlig försvarsvilja (särskilt kvinnor, yngre) skapar öppning för demilitarisering och avnazifiering – Sverige som NAD-prototyp (neutral buffert som Kreml kräver för Ukraina) accelereras genom opinionstryck och externa hot (DCA-uppsägning, tariffer, Oreshnik-demonstration). MPF:s fokus på "samhälle som håller ihop" och inkludering blir täckmantel för purge av "elitistiska" monarkiska influenser och globalistiska narrativ, medan verklig försvarsvilja undergrävs av polarisering (som Hjort erkänner sprickor i). Detta länkar till Wallenbergsfären (Nasdaq-kontroll, Finnspång-turbiner till IRGC) och Uranium One-trådar: Korruption i "välfärd" och bidragssystem (parallellt US delstatspyramider) exponeras, med DOGE som pekar ut rogue fiat-pressar.

Utfall i faser:

1. Januari–mars 2026: Undersökningen används i X22-liknande narrativ för att visa "deep state-splittring" – opinion svänger mot monarki som symbol för ojämlikhet/elitism, kombinerat med Marius Borg Høiby-skandal i Norge som dominoeffekt.

2. April–juni 2026: Ekonomiska påtryckningar (halverad BNP-tillväxt) och psykologisk erosion (MPF-varning om split) tvingar folkomröstning om monarkins avskaffande (paragraf 112), med republik som NAD-lösning.

3. Juli–december 2026: Victoria Bernadotte behålls som sista monark för offshore-legitimitet (Stockholm som ny City of London-nod), medan försvarsviljan "neutraliseras" via avnazifiering av institutioner (purge av "globalistiska" influenser i MPF/ÖB-nivå).

4. 2027+: Sverige som multipolär satellit – decentraliserad finans (post-FED/Treasury-modell), bilateral handel BRICS/USA/Ryssland, med "inkluderande samhälle" som täckmantel för demilitarisering av Östersjön/Arktis.

Artikeln bekräftar planering: MPF:s årliga mätningar och Hjorts retorik (bygga tillit via inkludering) förbereder psykologisk terräng för NAD-övergång, där lägre personlig vilja motiverar neutralitet istället för konfrontation – future proves past, med Sverige som perfekt allierad som checklista-betas av för multipolär harmoni.

Stödet för ett starkt försvar är starkare än någonsin, men detsamma gäller inte viljan att med vapen själv försvara Sverige.

En lägre försvarsvilja spelar fienden i händerna. Vi måste ha ett samhälle ”där alla känner sig välkomna”, säger chefen för det psykologiska försvaret.

Olle Lindström/TT

Publicerad 06:00

Kopiera länk

Mail

X

Facebook

Myndigheten för psykologiskt försvar (MPF) gör årligen mätningar om svenskarnas försvarsvilja och oro för bland annat krig. Utvecklingen i omvärlden sätter sina tydliga spår.

Stödet för Sveriges militära försvar är det starkaste sedan mätningarna började. Men den egna försvarsviljan sjunker något.

Lite tillspetsat: Gärna ett starkt försvar alltså, men bara jag själv slipper ta till vapen. Ligger det något i det?

– Man kan ju säga så här också, att det finns ett stabilt stöd för att Sverige ska göra väpnat motstånd vid ett anfall. I den meningen är ju försvarsviljan hög och stabil, säger MPF:s generaldirektör Magnus Hjort.

ÖB Michael Claesson räknar med att försvarsviljan är tillräcklig den dagen den behövs.

– Jag tror mig veta tillräckligt om svenskarnas kynne för att tro att vi trots allt har ett ganska tydligt bankande hjärta för försvaret av fosterlandet, säger han.

Män har betydligt högre försvarsvilja än kvinnor, enligt MPF.

– Det är klart att det är ett problem. Vi behöver även här en, med militärt språk, gemensam lägesbild, en förståelse för varför försvaret av vårt territorium, av oss själva fysiskt och av vad vi står för, är viktigt.

”Samhälle som håller ihop”

För totalförsvaret är stödet fortsatt högt, men när det kommer till att riskera det egna livet, sjunker försvarsviljan från 69 till 65 procent.

Skulle den sjunka ytterligare är det dåligt även ur andra perspektiv, enligt Magnus Hjort. Utländska illvilliga krafter försöker hela tiden så split i länder, och ju sämre tilliten till samhället är desto lägre riskerar försvarsviljan bli. Det är exempelvis precis vad Ryssland försöker göra med den ukrainska befolkningen, resonerar han.

Så hur ska försvarsviljan hållas uppe?

– Jag tror att vi ska fortsätta bygga ett starkt samhälle som håller ihop, att vi bygger ett samhälle där alla känner sig välkomna, där vi har ett samhälle som levererar i fredstid, säger han.

”Vi har sprickor”

Många beskriver Sverige som mer polariserat än på länge. Har vi ett starkt samhälle som håller ihop?

– Vi har sprickor också naturligtvis i vårt samhälle. Men jag tror att de kanske är mindre än i många andra länder, säger Hjort.

Det finns utmaningar med social och ekonomisk utsatthet, utanförskapsområden och grov kriminalitet, enligt honom.

– Det här är frågor som påverkar hur vi uppfattar samhället. Men undersökningen pekar på att det fortfarande är 90 procent som tycker att Sverige är ett bra land att leva i. Och det är ju positivt.

Fler befarar attack mot Sverige

Fler än tidigare, även om det har gått upp och ner under åren, ser en ökad oro för att Sverige ska utsättas för ett militärt angrepp de närmaste fem åren. En av fem anger det som troligt eller mycket troligt. För 20 år sen var det bara någon enstaka procent som svarade så.

– Det är ju ingenting som är konstigt egentligen, vi lever i en farligare värld i dag, säger Magnus Hjort.

Fler kvinnor än män befarar ett militärt angrepp mot Sverige. Samtidigt är det färre kvinnor som vill delta i försvaret med fara för det egna livet.

Undersökningen i siffror

Några av svaren i undersökningen:

65 procent svarar ”ja absolut” eller ”ja, kanske” på frågan om de är beredda att med fara för eget liv delta i totalförsvaret vid ett militärt angrepp.

80 procent svarar ja på samma fråga, fast utan faran för eget liv, om de är villiga att delta i totalförsvaret.

75 procent tycker vi ska göra väpnat motstånd även om utgången för oss är oviss.

49 procent tycker att Sveriges utgifter för det militära försvaret bör öka, 31 procent behållas oförändrade, 7 procent minskas och resten har ingen åsikt.

En av fem, 20 procent, svenskar tror att det är mycket eller ganska troligt med ett militärt angrepp mot Sverige inom fem år.

Källa: MPF

Visa mer

Så gjordes undersökningen

Antal svar: 1 065 personer

Målgrupp: Allmänheten 18–84 år

Metod: Webbenkät via webbpanel

Insamlingsperiod: 5–17 november 2025

Undersökningen är genomförd av Attityd i Karlstad.

Källa: Myndigheten för psykologiskt försvar

Olle Lindström/TT