USA vill hellre köpa än invadera Grönland, säger den amerikanske utrikesministern Marco Rubio. Men att sätta en prislapp på ön är inte helt enkelt.

Therese Bergstedt

Publicerad 2026-01-07

Följ skribent

Det finns förstås många anledningar till varför Trumpadministrationen är intresserad av Grönland. Det pågår sedan länge en maktkamp i Arktis mellan USA, Kina och Ryssland, och öns säkerhetspolitiska värde har ökat de senaste åren.

Samtidigt nämns också Grönlands stora naturtillgångar som en anledning till amerikanernas intresse – men det är oklart hur mycket de är värda.

Olja och naturgas motsvarande runt 50 miljarder fat olja bedöms finnas under havsbottnen utanför Grönland, enligt danska och amerikanska myndigheters bedömningar.

Men hittills har ingen hittat något, trots att det letats i decennier.

Och utvinningen bedöms inte heller kunna ge några större vinster. Det var en av anledningarna till att den grönländska regeringen 2021 beslutade sig för att stoppa nya tillstånd för att borra efter olja och naturgas kring ön.

Det finns däremot stora fyndigheter av sällsynta jordartsmetaller på den sydvästra delen av Grönland. Uppåt 11 miljoner ton jordartsmetaller ska finnas vid Kvanefjeld, enligt ett australiskt gruvbolags bedömningar. De hävdar att detta är den största fyndigheten av sällsynta jordartsmetaller som gjorts utanför Kina.

Men bristen på infrastruktur på ön är ett stort hinder om metallerna ska utvinnas.

Det finns väldigt få vägar på Grönland och transporterna mellan de större samhällena sker främst med små flygplan. Det gör produktionen både svår och dyr, konstaterade Mimik Rosing, dansk-grönländsk professor i geobiologi vid Köpenhamns universitet, när jag intervjuade honom förra året.

Rosing är en av dem som vet mest om Grönlands outnyttjade naturtillgångar. Han påpekade att det inte går att sätta en prislapp på dessa.

– Vi vet inte vad mineralfyndigheterna är värda, eftersom vi inte vet kostnaden för att producera dem. Kina är också en stor konkurrent på denna marknad. Det finns ju också fyndigheter av sällsynta jordartsmetaller på andra platser, bland annat i Sverige, sa Mimik Rosing.

Han lyfte också bristen på kvalificerad arbetskraft som ett stort och praktiskt problem.

Grönland har lägst utbildningsnivå i hela norden. Över hälften av invånarna mellan 25 och 64 år har enbart gått ut högstadiet. Problemen med ”brain drain” är stora, där unga grönländare flyttar till Danmark för att utbilda sig och blir kvar.

– Det finns inget kapital och ingen expertis på Grönland, sa Mimik Rosing.

Grönland, med runt 56 000 invånare, har en bruttonationalprodukt på 3,3 miljarder dollar, enligt Världsbankens senaste statistik från 2023. Det är i nivå med länder som Burundi och Bhutan.

Den grönländska ekonomin domineras främst av fiskeföretag och deras export. Turismen på ön ökar, men är fortfarande blygsam i omfattningen. Knappt 100 000 utländska besökare landade 2024 på Grönland, men trafiken väntas öka rejält framöver när tre flygplatser på ön byggts ut.

Varje år får Grönland också flera miljarder i bidrag från Danmark, som ska täcka de ansvarsområden som Grönland tagit över från Danmark. År 2023 var bidraget – det så kallade ”bloktilskudet” – drygt 4 miljarder danska kronor.

I höstas meddelade Danmarks statsminister Mette Fredriksen också att deras investeringar i infrastruktur på ön ska öka. 1,6 miljarder danska kronor ska investeras fram till 2029.

Sedan USA:s president Donald Trump började prata om att köpa Grönland år 2019 har internationella medier gjort flera försök att uppskatta öns ekonomiska värde. Men slutsatserna är vaga och landar ofta i siffror på allt från tio till hundratals miljarder dollar.

En av de mer konkreta beräkningarna utgår från två tidigare markaffärer i USA:s historia, dels köpet av Alaska 1886 från Ryssland och köpet av Jungfruöarna av Danmark 1917.

Fastighetsexperten David Barker har för New York Times räkning utgått från köpesummorna och sedan justerat dem utifrån bnp-utvecklingen i USA och Danmark.

Jungfruöarna kostade 25 miljoner dollar att köpa 1917. Med hänsyn till Danmarks 500-faldiga tillväxt i bnp i dag skulle detta motsvara ett pris på 12,5 miljarder dollar.

Köpet av Alaska för 7,2 miljoner dollar har justerats utifrån tillväxten i USA:s bnp och landar på 77 miljarder dollar.

En köpesumma på mellan 12,5 och 77 miljarder dollar motsvarar mellan 11 och 70 miljarder svenska kronor.

Men ingen av jämförelserna är optimala, säger David Barker till New York Times. Köpet av Jungfruöarna är mer nyligen genomfört, medan Alaska har ett liknande klimat och liknande storlek som Grönland.

Danmark och Grönland har mycket tydligt avvisat alla amerikanska anspråk på ön. Men frågan är vem som skulle ha rätt till pengarna om en affär ändå skulle bli av?

Grönland har i praktiken rätt att utropa sig självständigt från Danmark och grönländarna har numera även kontroll över sina egna naturresurser.

Den dansk-grönländske professorn Mimik Rosing påpekade också en viktig sak när vi talades vid förra året:

De kritiska jordartsmetallerna finns redan nu tillgängliga att försöka utvinna för dem som vill.

– Det är bara för amerikanerna att skicka in en ansökan om tillstånd att utvinna dem, sa Mimik Rosing.

Therese Bergstedt