Tunnelbyggnadsstrul I Halmstad
2025-12-14
https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/W04Ong/halmstad-vill-inte-ta-ansvar-for-natos-planer-javla-tunnel
"HALMSTAD. Ett miljardprojekt som behövs för Natos försvar tvärbromsas efter ett bråk om notan.
I centrum för konflikten finns en enkel järnvägstunnel.
Den kostar 45 miljoner kronor, kommer kanske aldrig att användas – och byggs mot politikernas vilja.
Snabbversion
En järnvägstunnel i Halmstad, som kostar 45 miljoner kronor, riskerar att aldrig användas trots sina höga kostnader.
Tunneln bemöter Försvarsmaktens krav på infrastruktur för snabb militär mobilitet, vilket gör att kommunens planerade utbyggnad stannar av i väntan på en lösning om finansiering från stat och försvar.
Halmstads projekt belyser ett större problem där fler svenska kommuner kan behöva ta kostnaderna för infrastruktur, viktig för Natos försvar, men där otydlighet i ansvarsfördelning om finansieringen skapar osäkerhet.
Halmstads investering till försvaret delar staden: ”Vi ska inte satsa på försvaret”
Halmstads investering till försvaret delar staden: ”Vi ska inte satsa på försvaret”
1:22
Grävmaskinerna arbetar i snögloppet och leran. Brun jord strilar från en skopa ner över flaket på en dumper.
Stefan Pålsson, 34, kommunstyrelsens ordförande (S), kliver i de frusna spåren av maskinernas larvfötter med sina svarta, blankpolerade lågskor. Upp på en höjd med utsikt över den vidsträcka byggarbetsplatsen nedanför och pekar.
Där nere ska den gå.
Den där jävla tunneln, som han kallar den i svaga ögonblick.
Foto: Krister Hansson
Under den nya motorvägspåfarten som nu byggs vid Halmstad hamn ska den löpa, och någon gång i framtiden kanske ge tåg möjlighet att lämna hamnområdet rakt norrut.
Men i dag ger den bara en merkostnad på 45 miljoner kronor, och helst hade Stefan Pålsson sett att han inte behövde bygga den.
– Hade inte försvaret velat ha den så hade vi aldrig byggt den. Men alternativet är ju att bygga klart allt det här, bara för att kanske riva ner allt igen om 10–15 år och dra en tunnel igenom då. Folk hade ju undrat vad vi håller på med, säger han.
Så politikerna i Halmstad har bestämt sig. De bygger tunneln, fast de inte vill.
Kanske får de tillbaka pengarna någon gång. Kanske inte.
Vi som inte bor i Halmstad har andra problem att tänka på:
De järnvägsspår, kajförstärkningar och terminaler som fortfarande ligger på ritbordet och som Natos försvar av hela norra Europa behöver för att fungera – men som nu kanske inte kommer att byggas.
Foto: Krister Hansson
Att kunna vinna ett krig är viktigt, men Natos omedelbara utmaning är en annan:
Att hinna fram innan kriget är över.
Om det är något alliansen de senaste åren har försökt bevisa att den är förmögen till är det just detta, att snabbt flytta stora förband till östgränsen för att möta ett ryskt anfall.
Om man lyckats? Inte direkt.
Just nu uppskattas det ta 45 dagar för tunga förstärkningar att ta sig från hamnarna i västra Europa till slagfälten i östra.
Det ökar risken att kriget börjar.
Johan Jönsson, chef på Luftvärnsregementet (LV 6), Jörgen Sennow, avdelningschef på garnisonsenheten, och Peter Hederstedt, chef för västra militärregionen, tar emot i kanslihuset på Halmstads garnison.
Johan Jönsson, chef på Luftvärnsregementet (LV 6), Jörgen Sennow, avdelningschef på garnisonsenheten, och Peter Hederstedt, chef för västra militärregionen, tar emot i kanslihuset på Halmstads garnison.
Foto: Krister Hansson
Från en rysk risktagares horisont ser ett anfall västerut betydligt mer lockande ut om du har chansen att ockupera hela Baltikum medan USA:s pansarskyttefordon fortfarande sitter fast på Autobahn.
Därför är det knappast förvånande att ”militär mobilitet” nu snabbt klättrar uppåt på agendan i både EU och Nato.
I detta flöde från väst till öst har Sverige en nyckelroll.
Hit till vårt land räknar Försvarsmakten med att förstärkningar från väst kan anlända. Här kan de forma sina förband och skickas vidare österut.
– Om man tittar på militärgeografin så är Sverige en ö.
Johan Jönsson, chef på Luftvärnsregementet, lutar sig tillbaka i sin fåtölj på officersmässen i Halmstad.
– Den enda landförbindelsen är ju Öresundsbron egentligen. Det gäller även Finland. Så mycket av transporterna handlar om sjötransporter. De måste ju komma till Sverige någonstans.
Jörgen Sennow, avdelningschef på garnisonsenheten, Johan Jönsson, chef på Luftvärnsregementet (LV 6) och Peter Hederstedt, chef för västra militärregionen, tar emot i kanslihuset på Halmstads garnison.
Jörgen Sennow, avdelningschef på garnisonsenheten, Johan Jönsson, chef på Luftvärnsregementet (LV 6) och Peter Hederstedt, chef för västra militärregionen, tar emot i kanslihuset på Halmstads garnison.
Foto: Krister Hansson
I fred handlar det främst om två rutter:
Via Göteborgs enorma hamn och vidare över land.
Via danska sunden in i Östersjön.
Men i krig är båda vägarna svåranvända för stora mängder militär materiel.
– Det är ingen hemlighet att Göteborg är Nordens viktigaste hamn, säger Jörgen Sennow, som arbetar med att förbereda värdlandsstöd på Halmstad garnison.
– Importen och exporten är minst lika viktig i krig som nu i fred. Den måste fungera. Då vill vi inte blanda in militära resurser i Göteborgs hamn.
Peter Hederstedt, chef för västra militärregionen, fyller i:
– Öresund är ju Öresund. Det är inte osannolikt att de större fartygen inte kommer in där. Det finns en risk för påverkan, och då måste de andra vägarna kunna fungera, säger han.
– Skulle man inte kunna köra in med fartyg i Östersjön, då skulle ju givetvis belastningen öka på västkusten.
Foto: Krister Hansson
Det är här Halmstad kommer in i bilden.
Inte minst dess hamn, och den där jävla tunneln som snart kommer att leda därifrån.
Här går det att segla rakt in från öppna havet och hamn, flygplats, järnvägar och större vägar finns på samma ställe.
Natos exakta planer är naturligtvis hemliga, men att Halmstad kan bli ett svenskt transportnav är knappast en vild gissning.
Amerikanerna har varit här och tittat. Försvarsmakten och de regionala myndigheterna har övat. Halmstad garnison omfattas av DCA-avtalet med USA och områdets strategiska vikt betonas av försvarsberedningen.
Här kan de behöva rulla iland: Tusentals soldater, stridsvagnar, pansarskyttefordon, bandhaubitsar, tankbilar, tungtransportfordon, lastbilar och lastpallar, lastpallar, lastpallar. Tonvis och åter tonvis med materiel.
Det kan nog gå. Men sedan ska allt vidare. Det är då det blir kärvt. Till det räcker inte infrastrukturen, som den ser ut i dag.
Totalförsvaret övar i Halmstad 2024.
Totalförsvaret övar i Halmstad 2024.
Foto: Alexander Gustavsson/Försvarsmakten
Halmstad kommun har visserligen planerat för att bygga ut i hamnområdet i många år. 1,4 miljarder kronor väntas notan bli.
Ny vågbrytare. Nya järnvägsspår. Kajförstärkningar. Utgrävning för en oceanhamn. Ny kombiterminal för omlastning av gods.
Men den högkonjunktur som planerna gjordes upp i har avtagit.
– Vi har inget behov av att bygga den här infrastrukturen i närtid. Det är inte så att näringslivet står och stampar och vill få det på plats. Det är ett ganska svagt ekonomiskt case egentligen, säger Stefan Pålsson.
– Men vi vet att Försvarsmakten har ett behov av den här infrastrukturen. Och den ska dimensioneras efter vissa förhållanden som vi inte hade gjort om vi inte skulle ta höjd för Försvarsmaktens verksamhet.
Det handlar till exempel om kapacitet och bärighet – fler spår, för tyngre fordon – där Försvarsmaktens behov i krig är större än en kommuns i fred.
Kommunen klarar sig under överskådlig tid med en sydlig järnvägsutfart.
Men om det läggs räls i den nya tunneln kan tågen lämna hamnområdet åt både norr och söder – bra för försvaret och Nato.
Om.
Lokalt fungerar samarbetet bra.
Kommunen har en god bild av Försvarsmaktens behov.
Men när det kommer till vem som ska betala – där har har det tagit stopp.
I april skrev kommunen ett brev till Försvarsmaktens högkvarter, och efterlyste en dialog om pengarna.
Ett svar kom först i oktober, och gjorde inte saken tydligare.
”Gränsytan mellan Försvarsmaktens ekonomiska ramar och övriga totalförsvarsaktörer är under beredning och vi kan i skrivande stund inte föregripa detta arbete”, skrev generalmajor Stefan Sandborg, chef för försvarsstabens stödenhet.
Så nu lägger politikerna i Halmstad i bromsen.
Den 16 december väntas kommunstyrelsen ta beslut om att stoppa infrastruktursatsningar värda många hundratals miljoner kronor, tills frågan om pengarna är utredd.
FAKTA
Ärendet
I slutet av oktober höll de styrande partierna och oppositionen i Halmstad en gemensam pressträff, där de efterlyste en dialog med staten om investeringarna i hamnen.
Nästan alla partier i fullmäktige – S, M, KD, SD, C – stod bakom ett initiativärende som syftade till att undersöka vilka investeringar i hamnen som kunde stoppas eller skjutas på framtiden.
Den 16 december väntas kommunstyrelsen fatta beslut i ärendet, och skicka frågan vidare till fullmäktige.
Det som skaver mest för Stefan Pålsson är att regeringen och Försvarsmakten hela tiden betonar hur bråttom det är.
Sitt inte och vänta. Kör på. Gå före. Så har han uppfattat budskapet.
Det är precis vad han tycker att de gjort i Halmstad. Ändå kan det bli hans skattebetalare som blir sittande med notan för att Natos försvarsplaner ska gå att genomföra.
Det går att söka pengar från EU eller Nato i efterhand, kanske, men det lär i vilket fall inte täcka hela kommunens kostnader.
– Staten behöver knappt göra någonting vad gäller det här. Vi projekterar, vi bygger, vi detaljplanerar, vi finansierar investeringen, vi löser rubbet. Om de åtar sig att skriva på ett nyttjanderättsavtal. Så då kan man ju verkligen säga att det är vi som tar ansvaret. Men de kan inte ens leverera ett sådant avtal, säger Stefan Pålsson.
”Det kanske till och med är så att vi ska inte ha samfinansiering av det här. Det kanske är kommunen som ska ta hela investeringarna. Men då måste man åtminstone ha ett nyttjanderättsavtal på plats som gör att vi kan vara trygga med att ta dem,” säger kommunstyrelsens ordförande Stefan Pålsson (S).
”Det kanske till och med är så att vi ska inte ha samfinansiering av det här. Det kanske är kommunen som ska ta hela investeringarna. Men då måste man åtminstone ha ett nyttjanderättsavtal på plats som gör att vi kan vara trygga med att ta dem,” säger kommunstyrelsens ordförande Stefan Pålsson (S).
Foto: Krister Hansson
Vinden från havet viner över byggarbetsplatsen.
Stefan Pålsson torkar näsan som börjat rinna i kylan.
Han vet att vissa kommer se Halmstad-politikerna som opportunister. Att de bara försöker ta chansen att pungslå staten på investeringar som ändå främst kommer kommunen till nytta.
Men att kommunen trots allt bygger tunneln visar på motsatsen, menar han.
Fler svenska kommuner kommer att få samma problem, eller har det redan.
Halmstad är bara först ut att lyfta dem.
– Vi visar ju att vi vill och vi kan och vi gör redan. I tunnelprojektet nu tar vi både risken, vi är bank och får vi inga pengar så är vi även garant. Men är det verkligen rimligt att vi ska stå för hela notan?
En dumper rullar iväg med ännu ett lass jord.
Tunneln, den som tar form där nere, ska byggas, men någon räls kommer den inte att få.
Den ska bommas igen så fort den är färdig."
Visa ditt stöd till det informationsarbete Carl genomför
Patreon
Swish
Scanna QR eller skicka till 076-118 25 68. Mottagare är Caroline Norberg.