En förklaring Till Födselminskning..
2025-12-10
8 december 2025 11:20
De senaste tio åren har barnafödandet i Sverige tvärnitat. Tillsammans med Finland har vi den brantaste nedgången i Europa. En förklaring: Unga väljer andra saker att göra i sina liv – och prioriterar bort barn.
Det skedde i Japan, det skedde i Kina, det skedde i Italien, Spanien och Grekland. I de nordiska länderna fanns däremot uppfattningen att vi hade vaccinerat oss mot en av världens stora megatrender: det minskade barnafödandet.
Sen kom 2016.
– Då började vi förstå att det har var något nytt. Inte bara ett hack i kurvan utan en helt ny trend. Och att vi behövde titta närmare på de underliggande strukturerna, säger Gunnar Andersson, professor i demografi vid Stockholms universitet.
Hans kollega Martin Kolk talar om en global kulturförändring, där födelsetal sjunker i nästan hela världen: Indonesien, Indien, Sydamerika och nu även i Sverige.
– Man ser på barnafödande och familjeliv på ett annat sätt än tidigare. Man prioriterar det lägre och andra delar av livet högre, säger Martin Kolk.
Topp 10: Därför säger unga ”barn, nej tack”
Den finska demografen Anna Rotkirch har utrett nedgången i barnafödande åt den finska regeringen. Hon sammanställde då också en lista med de tio vanligaste anledningarna till att unga inte vill bli föräldrar.
1. Jag har ingen lämplig partner
2. Jag skulle behöva ge upp min nuvarande livsstil
3. Jag eller min partner har inte studerat färdigt
4. Jag oroar mig för barnets framtid på grund av klimatförändringar
5. Vår nuvarande bostad är för liten
6. Barn är inte relevant i mitt förhållande
7. Min eller familjens ekonomiska situation är ett hinder
8. Jag vill göra andra saker som intresserar mig
9. Min eller min partners hälsa är ett hinder
10. Jag vill inte avbryta mitt arbete för att ta föräldraledigt just nu
Det vanligaste måttet på barnafödande kallas summerad fruktsamhet. Det är ett sätt att slå samman siffrorna för olika åldersklasser av kvinnor och få ett tal som anger hur många barn kvinnor förväntas få under en livstid.
För att en befolkning ska vara konstant, behövs en summerad fruktsamhet på drygt 2,0. I Sverige har siffran sjunkit konstant sedan 2010 och ligger nu på 1,4 – en av de brantaste nedgångarna i Europa.
Martin Kolk är docent i demografi vid Stockholms universitet. Foto: Privat
Sveriges utveckling är anmärkningsvärd av flera skäl. Länge var uppfattningen att vår välfärdsstat, jämställdhet och trygghet skulle garantera fortsatt höga födelsetal. Det fanns också en etablerad sanning som sade att barnafödandet följer ekonomiska konjunkturer.
Men den svenska nedgången sedan 2010 har alltså skett i både goda och dåliga tider, och utan att vår välfärd eller jämställdhet förändrats på något dramatiskt sätt.
Nygifta Suryadi och Laili Nofiana visar upp sina bröllopsbevis efter en vigsel i Jakarta den 3 december. I världens fjärde folkrikaste land ligger nu födelsetalen på 2,19 barn per kvinna.
Samma sak gäller i Finland. Fast där har utvecklingen gått ännu längre än i Sverige, berättar den finska demografen Anna Rotkirch. Finland har nu födelsetal i nivå med till exempel Italien, runt 1,2.
– I synnerhet i öster och norr har vi både avfolkning, en åldrande befolkning och otroligt låg fruktsamhet, alltså under 1,0. Vi har kommuner där det bara föds ett eller två barn om året, säger hon.
Precis som i Sverige har man kunnat konstatera att den nordiska välfärdsstaten inte är någon garant för höga födelsetal.
– Det fanns en dröm om att ökad jämställdhet skulle leda till fler barn, en dröm som jag också delat. Men det visar sig inte stämma, säger Anna Rotkirch.
Utvecklingen har tvingat forskarna att leta nya förklaringar.
• Känner unga idag en sådan oro för framtiden, att de tvekar inför att bli föräldrar?
• Gör den tuffa bostadsmarknaden det svårt att sätta bo som har plats för en familj?
• Gör det växande gapet i utbildning och politiska sympatier att män och kvinnor matchar allt sämre med varann – och tvekar inför ett åtagande som barn?
• Är dagens föräldraroll så krävande, att åtagandet verkar alldeles för omfattande och avskräckande?
• Har det på något sätt med vår nya digitala verklighet att vara – att drömmen om ett gott liv förändrats?
Den sistnämnda punkten framförs av en annan forskare, Martin Kolk vid Stockholms universitet. Om samma sak händer samtidigt över hela världen, borde det gå att hitta en gemensam förklaring.
– Det tyder väl på att förklaringen är något som vi hittar över hela världen, som vår nya digitala kultur."
Visa ditt stöd till det informationsarbete Carl genomför
Patreon
Swish
Scanna QR eller skicka till 076-118 25 68. Mottagare är Caroline Norberg.