Under åren efter eurokrisens kaos framstod Frankrike länge som ett undantag i Europa, med en president som drev en tydlig reformagenda och stöttades av en solid parlamentarisk majoritet. Den tiden är nu definitivt över. Efter fem premiärministrar på mindre än två år präglas nationell politik nu av blockeringar, polariserade debatter och ett parlament där tre ungefär lika stora grupper gör varandra handlingsförlamade, skriver Bloomberg. Många har fått det sämre Det djupare skälet till krisen pekas ut som en kombination av väljarflykt från traditionella partier, växande stöd för ytterkanter och en ökande frustration över ekonomiska skillnader. Trots ett omfattande välfärdssystem har ojämlikheten ökat, och den sociala rörligheten ligger lågt jämfört med andra avancerade ekonomier. Hushåll belastades av stigande priser efter pandemin och energichocken, och 2023 nådde fattigdomen sin högsta nivå på decennier, skriver Euronews. Missnöjet har blivit en grogrund för både politisk splittring och protester. Försöker minska underskottet Samtidigt pressas staten av ett växande budgetunderskott. Frankrike är nu, tillsammans med Italien, den som behöver låna mest till underskottet. Försök att minska underskottet genom skattehöjningar eller nedskärningar förlamas av ett parlament där extrempartier på båda sidor blockerat kompromisser. Situationen har tvingat president Emmanuel Macron att överge flera tidigare principer, bland annat acceptera högre skatter och pausa delar av sin pensionsagenda för att undvika ytterligare politiskt sammanbrott. Tros dämpa tillväxten Trots det politiska dramat har ekonomin hittills hållit emot. Tillväxten ligger runt 0,8 procent och väntas stärkas nästa år när räntorna faller. Arbetslösheten är relativt låg och investeringarna förblir robusta. Men utdragen osäkerhet börjar märkas: företag skjuter upp beslut och hushåll sparar mer, vilket dämpar konsumtionen. Enligt ekonomiska bedömningar kan turbulensen kapa en kvart procentenhet av BNP nästa år, enligt Bloombergs beräkningar. Kan bli ohållbart i längden Risken för en akut skuldkris bedöms samtidigt som låg. Frankrike har en diversifierad ekonomi, en bred investerarbas och ett finanspolitiskt ramverk som utvecklats sedan eurokrisens dagar. Men utan en trovärdig plan för att minska underskotten kan skulden glida in på en ohållbar bana, särskilt när räntekostnaderna gradvis stiger.