Testosteron Inte Svaret SvD
2025-11-17
"Vi människor strävar efter att förstå världen omkring oss men ibland stöter vi på komplexa problem där det inte finns en enkel lösning. Det gäller i synnerhet mänskligt beteende som fordrar ett holistiskt angreppssätt där biokemi är en viktig del av svaret men som också kräver förståelse för vårt inre själsliv och hur vi agerar med det omgivande samhället.
Trots denna uppenbara komplexitet publiceras studier som försöker knyta mänskliga karaktärsdrag till enskilda kemiska ämnen. Ett exempel är könshormonet testosteron, som använts som förklaring till egenskaper som av samhället setts som typiskt manliga, såsom våld och risktagande. Ursprunget till denna förenklade, och som det visat sig felaktiga, bild har kanske sitt ursprung i en föreläsning som Charles-Édouard Brown-Séquard höll den förste juni 1889 för Société de Biologie i Paris.
Dagens sanningar
Mindre skärmtid till barnen! Mer tid på gymmet! AI är ett existentiellt hot! Män har slutat läsa! Många är de uppfattningar som vi alla tycks rörande överens om. I en serie understreckare synas några av de föreställningar som har ett särskilt hårt grepp om samtiden.
Dagens sanningar kan bli morgondagens lögner.
Dagens sanningar kan bli morgondagens lögner.
Brown-Séquard föddes 1817 på Mauritius och utbildade sig till läkare i Paris. Han var en orolig själ och under ett par decennier flyttade han fram och tillbaka över Atlanten. Först 1878 slog han sig till ro som professor i experimentell medicin vid Collège de France i Paris. Brown-Séquard var en enastående forskare som under sin långa karriär gjorde flera stora upptäckter och lade grunden till det som vi i dag kallar endokrinologi – läran om hormoner. Hormoner är kemiska ämnen som utsöndras av speciella celler och fungerar som budbärare till andra celler antingen i närheten eller i någon helt annan del av kroppen. Brown-Séquard visade detta genom att operera bort binjurarna – som vi i dag vet producerar de livsviktiga hormonerna adrenalin och kortisol – från försöksdjur, som oftast dog inom ett halvt dygn.
Brown-Séquard var 72 år gammal när han höll sin beryktade föreläsning och han började med att beskriva hur han tappat orken, både fysiskt och mentalt. Hans hypotes var att testiklarna, på samma sätt som binjurarna, producerar ett ämne som ger virilitet och ork och att de, när vi åldras, producerar allt mindre av detta ämne. Brown-Séquard var experimentalist och för att testa sin teori krossade han hundtestiklar som han sedan injicerade i sin vänsterarm. Redan efter den första injektionen kände han sig betydligt piggare och trots att det uppenbarligen gjorde rejält ont upprepade han proceduren ett tiotal gånger under några dagar i maj. Många forskare var, med all rätt, skeptiska till Brown-Séquards påståenden medan andra antydde att han hittat ungdomens källa.
Charles-Édouard Brown-Séquard (1817–1894).
Charles-Édouard Brown-Séquard (1817–1894).
Brown-Séquards hypotes var onekligen intressant och det fanns all anledning att fortsätta undersöka kemiska ämnen från testiklarna. För sådan forskning krävs dock enorma mängder slakteriavfall, vilket passade bra för den amerikanske kemisten Fred Koch som arbetade i Chicago, centrum för den amerikanska köttindustrin. Kochs studenter startade med 29 kg tjurstestiklar och efter tre veckors hårt arbete hade de fått fram 20 milligram av ett ganska rent extrakt. För att testa dess aktivitet injicerade man extraktet i kastrerade tuppkycklingar. När kycklingar kastreras utvecklas inte kammen normalt men efter fem dagars behandling började den växa ut igen. Det var uppenbart att det fanns ett ämne i testikelextraktet som krävdes för att tupparna skulle utvecklas normalt. Några år senare lyckades en annan forskningsgrupp bestämma strukturen för könshormonet, som fick namnet testosteron.
Med tillgång till rent testosteron tog forskningen fart och i endokrinologins gryning var det många som letade efter enkla lösningar för att förklara manliga respektive kvinnliga egenskaper. Det var därför inte så konstigt att utse just testosteron, som bildas i testiklarna, till det manliga könshormonet som sattes i motsatsställning till de kvinnliga könshormonerna som döptes till östrogener. Eftersom aggressivitet och ledaregenskaper sågs som typiska manliga kvaliteter var det också många forskare som inriktade sig på att hitta ett samband med testosteronnivåerna.
Att kalla testosteron för manligt könshormon är dock en kraftig förenkling. Ämnet bildas nämligen även i äggstockarna och är viktigt för att kvinnans reproduktiva system ska fungera. Kvinnor har omkring åtta gånger lägre halt av testosteron men är samtidigt känsligare för ämnet. Testosteron omvandlas också till östradiol, det mest aktiva av östrogenerna och essentiellt vid uppbyggnad av benvävnad. Liksom många andra hormon syntetiseras testosteron från kolesterol i en komplicerad kaskad av kemiska reaktioner. Tillverkningen är hårt reglerad och mer kolesterol ger inte nödvändigtvis mer testosteron. En vuxen man har omkring sju mikrogram testosteron per liter blod men mängden varierar under dygnet och är oftast som högst under de tidiga morgontimmarna. Om det finns för mycket testosteron i blodet kommer hjärnan att minska tillverkningen, vilket, en smula ironiskt, gör att ett tillskott av testosteron kan leda till minskade mängder i testiklarna och därmed färre spermier.
Alla däggdjur använder testosteron för att moderera könsdriften men människan är speciell eftersom vi har sex i stort sett när som helst medan många andra djurarter har speciella parningsperioder. Testosteron är minst lika viktigt för kvinnor som för män, både för att bygga muskler och ben men också för att känna sexuell lust. Det verkar också som att medicinering med testosteron kan hjälpa kvinnor att återfå en förlorad sexlust.
Den viktigaste funktionen för testosteron är dock vid könsdifferentieringen. Fram till vecka fem efter befruktningen har foster faktiskt inget kön. För de foster som har en Y-kromosom kommer därefter en speciell gen att aktiveras vilket leder till att testiklarna utvecklas och börjar producera testosteron, som i sin tur gör att de manliga könsorganen bildas. När processen är klar minskar nivåerna men strax efter födseln kommer ytterligare en dusch av testosteron för pojkarna. Detta är något som är välkänt hos många däggdjur och det verkar som att det behövs för att handjur ska utveckla typiska parningsbeteenden. Det verkar dock inte som att det är testosteronet själv som har denna effekt utan att det omvandlas till östradiol, troligen lokalt i vissa delar av hjärnan. I de djurmodeller som undersökts är det alltså det kvinnliga könshormonet som ger utveckling av typiska beteenden för hanar. Det är ännu inte helt utrett vad som händer i oss människor men vi vet i varje fall att testosteronnivåerna stiger under några få månader hos pojkbebisar."
Visa ditt stöd till det informationsarbete Carl genomför
Patreon
Swish
Scanna QR eller skicka till 076-118 25 68. Mottagare är Caroline Norberg.