Norges Oljefond
2025-11-17
"Sedan Ryssland anföll Ukraina har Norge gjort rekordvinster på sin gas och olja. Allt fler kräver därför att Norge öppnar sin gigantiska oljefond för att hjälpa EU med ett lån till Ukraina.
Teresa Küchler
Publicerad 2025-11-16
Följ skribent
BRYSSEL Jens Stoltenberg reste till Bryssel i veckan med ett budskap som tros ha väckt besvikelse bland EU-länder som hade hoppats att den norske finansministern skulle bli deras räddare i nöden. Norge kan stödja EU:s plan att ge Ukraina ett så kallat reparationslån. Men landet tänker inte använda sin oljefond för att garantera lånet, meddelade Stoltenberg.
– Det har funnits tankar om att Norge ska garantera hela summan, men det kommer inte att ske, sade Stoltenberg på plats i Bryssel.
Därmed kan EU-länderna bli tvungna att vända blicken bort från norska oljepengar och återvända till problemet med de ryska.
EU har länge skissat på en plan om att använda motsvarande 1 500 miljarder kronor i ryska tillgångar som man konfiskerat från bankkonton runtom i Europa. Pengarna skulle räcka till att hålla Ukraina flytande i två–tre år, enligt beräkningarna.
EU: Ryssland borde betala
På pappret skulle de 1 500 miljarderna från EU vara ett lån till Ukraina och användas till exempelvis försvarsinköp och till att bygga upp ödelagda städer. Men enligt planen är det Ryssland som i slutändan ska betala tillbaka pengarna i form av krigsskadestånd när kriget är över. Utgångspunkten är alltså att Ryssland en dag kommer att stå som krigets förlorare.
Det är en hypotes som inte alla EU-länder vågar sluta upp omkring, även om denna ”rättvisa” – att man tar ryska pengar till att betala för rysk förstörelse – vore ett kraftfullt budskap till Moskva.
Belgien är till exempel inte ombord. Lejonparten av de ryska pengarna finns i en värdepappersbank i Bryssel. Regeringen går inte med på att sända pengarna till Ukraina utan garantier från de andra EU-länderna att de tar sin del av smällen om Ryssland i framtiden skulle gå till en skiljedomstol och kräva pengarna tillbaka – och vinna.
Norsk gasexport har tredubblats
Slovakiens ledare Robert Fico, som profilerat sig som en stor motståndare mot stödpaket till Ukraina, satte också nyligen fler hinder i vägen för låneplanen.
– Slovakien kommer inte att delta i några juridiska eller finansiella system för att beslagta frysta tillgångar om dessa medel skulle användas till militära kostnader i Ukraina, sa Fico till den slovakiska tv-kanalen STVR.
Här kommer den norska oljefonden in i bilden. I förra månaden skrev de norska ekonomerna Knut Anton Mork och Håvard Halland en internationellt uppmärksammad artikel där de förespråkade att Norge skulle garantera EU-lånet till Ukraina.
De påpekade att Norges kreditvärdighet inte skulle påverkas av det och att Norge har tjänat mycket pengar på gas sedan krigsutbrottet.
En av de första som hakade på tesen var Stoltenbergs företrädare på posten som Natochef, dansken Anders Fogh Rasmussen.
– Norge har medlen och skyldigheten att göra mycket mer och ta ansvar för Ukrainas och Europas säkerhet, sade han till Politiken.
Fogh, som är rådgivare till Ukrainas president Zelenskyj, påpekade att Norge hade tjänat motsvarande 1 200 miljarder kronor på att sälja mer gas till länder i EU, i takt med att gasleveranserna från Ryssland successivt har stängts av. Han sade att Norge inte kan gömma sig bakom sin oljefond.
Norges export av olja och gas nästan tredubblades mellan 2021 före krigsutbrottet och slutet av 2022. Landet har gått om ryska Gazprom som kontinentens största oljeleverantör.
Även Danmarks statsminister Mette Fredriksen har uppmanat Norge att öppna oljefonden, som idag har ett värde på över 21 000 miljarder norska kronor.
Norge tar visserligen pengar ur fonden. Inför 2026 ska 580 miljarder norska kronor, motsvarande 550 miljarder svenska kronor, tas ut – ett rekordstort belopp, rapporterade SvD i oktober. Det blir en ökning från 534 miljarder för 2025, vilket även det var rekord. En orsak till årets rekordnivåer var ett utökat direkt stöd från Norge till Ukraina.
Kan EU utpressa Norge?
Men så meddelade Stoltenberg att Norge inte tänker öppna oljefonden vad gäller EU-lånen. Han var visserligen öppen för att Norge hjälper Ukraina – som en av flera borgensmän för lånet.
– Huruvida vi kan bidra får vi nu titta på beroende på vad EU föreslår, sa Stoltenberg.
Men EU kan ha ett annat kort att spela ut. Under Stoltenbergs besök i Bryssel meddelade EU:s handelskommissionär Maroš Šefčovič att EU ska införa skyddstullar på ferrolegeringar, som används i stålindustrin, mot Norge. Tullar som Norges regering visste om var på väg och har kämpat hårt mot.
Kan Norge nu förhandla och byta Ukrainas garantier mot tullbefrielser? Frågan ställdes retoriskt i tidningen Aftenposten.
I december hålls nästa stora EU-toppmöte i Bryssel. Då ska den stora frågan om hur man ska får ihop pengar till reparationslånet till Ukraina återigen tas upp – och om vilken roll som Norge kan spela.
Teresa Küchler"
Visa ditt stöd till det informationsarbete Carl genomför
Patreon
Swish
Scanna QR eller skicka till 076-118 25 68. Mottagare är Caroline Norberg.