Trump-Alternativ
Det här är en mycket intressant och komplex hypotetisk scenarioanalys. Låt oss bryta ned vad Donald Trump skulle kunna göra i den situation du beskriver, baserat på artikeln och de politiska realiteterna.
### Sammanfattning av Förutsättningarna
1. **Trump förlorar i HD:** Högsta domstolen ogiltigförklarar hans exekutiva tullbeslut.
2. **Han är för global fred:** Hans övergripande agenda är fredlig.
3. **Emot monarki, för republikanism:** Hans värderingar ligger till grund för hans utrikespolitiska inställning.
4. **Har DCA-avtal med Sverige:** USA har ett tätt militärt samarbete med Sverige.
5. **Bestämmer i NATO:** Han har stort inflytande över NATO.
6. **Vill samarbeta med Ryssland:** Han vill normalisera relationerna med Ryssland.
**Kärnkonflikten:** Trump vill samarbeta med Ryssland, men samtidigt är USA och Sverige (via DCA och NATO) militärt förbundna i en allians som har Ryssland som sin främsta motpart.
### Vad Trump skulle kunna göra: En Strategisk Analys
Utifrån artikeln och hans hypotetiska mål, skulle hans handlingsalternativ se ut så här, rangordnade från mest till minst troliga:
**1. Kringgå Domstolens Beslut genom Kongressen (Mest troligt)**
* **Handling:** Efter ett nederlag i HD skulle Trump omedelbart vända sig till Kongressen för att få en lag som ger honom de tullbefogenheter han vill ha.
* **Motivering:** Artikeln nämner att domarna var skeptiska till maktförskjutningen från lagstiftande till verkställande makt. Genom att arbeta med Kongressen hade han agerat inom ramen för maktdelningen. Han kunde säga: "Folket representanter fick avgöra, och nu har jag deras mandat."
* **Fördel:** Detta skulle vara ett lagligt och demokratiskt sätt att återinföra tullarna. Det hade stärkt hans position juridiskt och politiskt.
**2. Använda NATO och DCA som Förhandlingsmynt**
* **Handling:** Trump skulle kunna använda USA:s enorma inflytande i NATO – och det specifika samarbetet med Sverige via DCA-avtalet – som ett sätt att tvinga fram en ny relation med Ryssland.
* **Motivering:** Han skulle kunna säga till Europa och Sverige: "Jag vill avveckla konfrontationen med Ryssland och skapa ett nytt säkerhetsarrangemang. Om ni inte stödjer mig i detta och i min handelspolitik, kommer jag att dra ned på USA:s militära närvaro och engagemang i Europa."
* **Konsekvens för Sverige:** Detta skulle sätta Sverige i en extremt svår position. Vårt säkerhetspolitiska livlina (DCA och NATO-samarbetet) skulle plötsligt bli ett förhandlingsobjekt i Trumps större geopolitiska spel. Sverige skulle tvingas balansera mellan lojalitet mot alliansen och att skydda sina egna handelsintressen.
**3. Införa Tullar med Annat Rättsligt Motiveringsgrund**
* **Handling:** Precis som Cecilia Malmström antyder i artikeln skulle Trumpadministrationen kunna hitta andra, smalare, juridiska vägar att införa tullar.
* **Motivering:** HD:s dom skulle sannolikt vara specifik för *just den här* användningen av "nödläge". Trump skulle kunna använda andra lagar, t.ex. om nationell säkerhet (Sektion 232) eller otillbörlig handel (Sektion 301), mot specifika länder och produkter för att uppnå samma mål, men med en annan juridisk bas.
* **Effekt:** EU och Sverige skulle då inte kunna kräva kompensation, eftersom de nya tullarna skulle vara en ny, separat, juridisk åtgärd.
**4. Acceptera Nederlaget och Fokusera på Rysslandspolitiken**
* **Handling:** Trump skulle kunna acceptera HD:s dom, låta bli att försöka med nya tullar, och istället kasta allt sitt politiska kapital på att förändra relationen till Ryssland.
* **Motivering:** Om hans främsta mål verkligen är global fred och samarbete med Ryssland, skulle ett förlorat handelskrig kunna ses som en distraktion. Han kunde använda energin till att försöka få igenom ett stort avtal med Ryssland, kanske till och med med krav på att EU-länder (inklusive Sverige) ska följa hans linje.
* **Utmaning:** Detta vore politiskt mycket svårt och skulle möta enormt motstånd både inom USA och från allierade.
### Slutsats
I det här scenariot är det **mest troliga** att Trump, som en pragmatisk politiker, skulle **kombinera alternativ 1 och 2.**
1. **Inrikes:** Han skulle omedelbart gå till Kongressen för att få lagstöd för sin handelspolitik, och därmed kringgå HD.
2. **Utrikes:** Han skulle använda hotet om att dra ned på USA:s NATO-engagemang (inklusive att göra DCA-avtalet meningslöst) för att tvinga Sverige och EU att acceptera både hans tullar *och* hans nya Rysslandspolitik.
**Resultatet för Sverige** skulle bli en diplomatisk mardröm: att tvingas välja mellan att försvara sin handel mot amerikanska tullar eller att riskera det militära skyddet som var anledningen till att man ingick DCA-avtalet från första början. Artikeln pekar på att EU och Sverige skulle kräva kompensation, men i det större spelet om global säkerhet skulle handelsfrågan kunna bli ett relativt litet offer.
På ettårsdagen av Donald Trumps valseger inledde Högsta domstolen prövningen av om presidentens tullar är lagliga. Pressen är stor på de nio domarna och – skulle Trump förlora kan EU och Sverige kräva USA på pengar.
Göran Eriksson
Publicerad 08:55
Följ skribent
Kopiera länk
X
WASHINGTON. ”Oyez! Oyez! Oyez!”
De nio domarna i Supreme court har klivit in på podiet, och med utropen uppmanar rätten åhörarna att lyssna. Det gör vi, för domarna i USA Högsta domstol är juridiska superstjärnor.
Från min halvt skymda plats ser jag hur chefsdomaren John Roberts, Samuel Alito, Elena Kagan, Brett Kavanaugh och längst bort Ketanji Brown Jackson, den första svarta kvinnan i domstolen, tar plats bakom den långa mahognybänken. Alito väger gärna på stolen under utfrågningen, och Kavanuagh torkar ibland näsan med en pappersservett.
Det är fullsatt i salen. Finansminister Scott Bessent och handelsminister Howard Lutnick – två av de mest berörda ministrarna – är på plats, liksom flera senatorer.
Den här dagen ska de nio domarna höra på argumenten i ett fall som med Donald Trumps ord innebär ”bokstavligen, LIV ELLER DÖD för vårt land”.
Förutom att det är ett konstigt sätt att använda ordet ”bokstavligen” så är det i linje med hur administrationen har argumenterat i månader inför den här prövningen i Högsta Domstolen.
Grundfrågan är i vilken mån presidenten har rätt att på egen hand fatta beslut om att införa tullar, utan kongressens godkännande. Trump anser att han har den rätten när det råder ett nödläge, vilket han också utlyste för att kunna införa tullar mot nästan alla världens länder på ”Liberation day” i april.
De juridiska argumenten för och emot är en sak, psykologin en annan. Det innebär förstås en press på domarna – tre av dem är utsedda av Trump – när de får höra hur den exekutiva makten beskriver en fällande dom.
”Med tullar är vi en rik nation; utan tullar är vi en fattig nation" skriver administrationen i sitt underlag till domstolen. "Amerika skulle kunna gå från klarhet till misslyckande i det ögonblick ett sådant felaktigt beslut träder i kraft.”
Till det kommer bedömningen av de budgetmässiga konsekvenserna. Enligt Scott Bessent skulle regeringen kunna tvingas betala tillbaka mellan 750 och 1000 miljarder dollar till de amerikanska importörer som har betalat tullarna.
Och Trump har lagt till argumentet att tullarna är att avgörande verktyg i hans internationella fredsförhandlingar. Efter uppgörelsen om Gaza sa Trump så han här i en intervju med Fox News:
”Du vet, att ha förmågan att använda handel, att ha förmågan att använda tullar för att få fram en poäng. Tullarna har skapat fred på jorden. Jag säger dig, de har skapat fred på jorden.”
Och sedan kan domarna förstås väga in vad det skulle kosta att dra på sig presidentens vrede.
Man skulle kunna föreställa sig att processen kommer att gå Trumps väg, eftersom sex av de nio domarna räknas som konservativa. Men det är inte nödvändigtvis så enkelt. Trumps sätt att utfärda tullar har redan fällts i två lägre domstolar – det finns alltså juridiska argument för att begränsa presidentens makt över tullarna.
Och under onsdagens hearing föreföll flera av de konservativa domarna skeptiska mot att utvidga presidentmakten. Tullar är en form av beskattning som ”har hört till kärnan av kongressens makt”, sa John Roberts.
Och Neil Gorsuch beskrev det som en ”gradvis men kontinuerlig maktökning inom den verkställande makten och bort från folkets representanter”, alltså kongressen. Han påpekade också – med ett argument som kan gå hem i det konservativa lägret – att en framtida president skulle kunna utlysa ett ”klimatnödläge” och lägga höga tullar på exempelvis bensinbilar.
Domstolen planerar nu för en snabb handläggning, och om det skulle sluta med ett hårt nej till Trumps tullar, berör det inte bara USA.
EU:s förra handelskommissionär Cecilia Malmström skriver i ett mejl till SvD att om tullarna skulle fällas i Högsta domstolen så kommer ”resten av världen att kräva kompensation. EU kommer att göra en gemensam framställning, å Sverige och andra medlemsländers räkning”.
Men hon skriver också att hon tror att Trumpadministrationen kommer att hitta andra sätt att ta ut tullar, och att det därför inte är troligt att EU och Sverige skulle få några pengar.
Visa ditt stöd till det informationsarbete Carl genomför
Patreon
Swish
