Åklagaren vill se långa straff för de åtalade medlemmarna i Aktivklubb Sverige. Samtidigt växer nu den interna kritiken mot den våldsamma kamporganisationen inom den högerextrema rörelsen. Mathias Ståhle Publicerad 05:58 Följ skribent Säkerhetssalen i Stockholms tingsrätt, tisdag. Åklagare Gustav Andersson yrkar på fleråriga fängelsestraff för de åtalade medlemmarna i Aktivklubb Sverige som åtalats för misshandel av flera olika män med invandrarbakgrund under en våldsturné genom centrala Stockholm i somras. Tre av männen förtjänar minst fyra och ett halvt år i fängelse och den fjärde närmare fem år, ansåg åklagaren under sista rättegångsdagen. – Det är till synes slumpvis utvalda personer med utländsk bakgrund som de har gett sig på, säger Gustav Andersson. Misshandeln var helt och hållet rasistiskt motiverade, menar han. De fyra åtalade, som alla är i 20-årsåldern, nekar till brott utom i ett av misshandelsfallen där en av dem hävdar nödvärn. Extremhögern reagerade starkt Brottsoffren omringades och överöstes med sparkar och slag. I ett fall användes ett paraply som tillhygge och ett av brottsoffren fick tänderna utslagna. Överfallen har väckt starka reaktioner över hela landet i takt med att detaljerna blivit kända under rättsprocessen. Aktivklubbarna får samtidigt kritik från andra nationalistiska och högerextrema rörelser som tidigare sympatiserat med dem. Det gör aktivklubbarna Aktivklubbarna föddes i USA men finns idag i många länder. De högerextrema nätverken beskriver sig som träningsklubbar men övar framförallt kampsport för att kunna utöva våld mot politiska meningsmotståndare. Säpo uppger i en rapport att ”Aktivklubbarna har en tydlig koppling till våldsbejakande högerextremism. Rasideologiska idéer är framträdande och fysisk träning används för att stärka gruppens våldskapital.” Enligt Expo grundades de första svenska aktivklubbarna 2023 i Värmland och Stockholm. Polisen har i tidigare utredningar bedömt att aktivklubbarna kan ha tillgång till både vapen och sprängämnen. Aktivklubbarna själva förnekar att de har kopplingar till nazism eller högerextremism. Källa: SvD Visa mer Den så kallade ”Förtalsombudsmannen” och nätaktivisten Christian Peterson – med ett förflutet i nazistiska Nordiska Motståndsrörelsen och partiet Alternativ för Sverige – var ursprungligen positiv till klubbarna, skriver han i sociala medier. Men inför den nu aktuella rättegången kritiserade han Aktivklubb Sverige och deras supportrar för att ha spårat ur: ”Den bild de försöker måla upp rämnar snabbt när man ser hur de har gjort bort sig själva den senaste tiden”, skriver han på sin hemsida och fortsätter: ”man … skulle kunna missta dem för ett förortsgäng.” Taktiskt avståndstagande Det högerextrema propagandakontot The Golden One, som drivs av en tongivande svensk högerextremist, uppmanar samtidigt sina följare att ta avstånd från Aktivklubb Sverige av taktiska skäl: ”Detta exempel kommer att användas i årtionden för att misskreditera Sverigevänliga krafter i Sverige”, skriver kontot på X. Men bilden av aktivklubbarna är splittrad inom ytterhögern. Föreningen Det fria Sverige – som säljer både antisemitisk och nazistisk litteratur via sitt bokförlag – har pendlat fram och tillbaka i sin syn på aktivklubbarna under 2025. Företrädare för föreningen tog under våren avstånd från de då relativt okända slagsmålklubbarna i en poddsändning samtidigt som många av deras följare hyllade samma klubbar i sociala medier. Men innan de nu aktuella rättegången började i Stockholm under hösten välkomnades Aktivklubb Sverige återigen tillbaka till Det fria Sveriges lokaler, rapporterar tidskriften Expo, som granskar extremhögern. I samband med den nu aktuella rättegången har föreningens hållning sedan svängt tillbaka mot avståndstagande igen. Så hur ser ytterkantshögern och den högerextrema rörelsen egentligen på aktivklubbarnas verksamhet? Som 90-talets skinnskallar – Om man bara utgår från det enskilda dådet som är aktuellt så är det inget som uppskattas i den nationella miljön. Det gjorde man inte på 90-talet heller när skinnskallarna var som aktivast, säger Segerstedtinstitutets föreståndare Christer Mattsson, som varit expertvittne i rättegången. Men man ska ändå inte dra för stora växlar av den splittring som syns i sociala medier, anser han. Avståndstaganden görs ofta ur ett strategiskt perspektiv. – Det brukar ofta kombineras med att man uttrycker förståelse för varför gärningsmännen agerade som de gjorde, så på det sättet är det inte regelrätta fördömanden av händelsen, säger Christer Mattsson. Expo:s researcher Jonathan Leman, som kartlagt aktivklubbarna sedan de först dök upp i Sverige, är av samma uppfattning. Bråkar om rätta vägen Expo:s researcher Jonathan Leman. Expo:s researcher Jonathan Leman. Foto: Expo – I den högerextrema miljö där de här nätkontona och personerna ingår finns en konsensus kring att de länder de själva ser som ’vita länder’ ska rensas från icke-vita. Det är de överens om. Men de olika grupperna har väldigt olika uppfattning om vilken som är rätt väg dit i nuläget och när det här ska ske. Att synen på aktivklubbarna pendlat så kraftigt under året hänger dels ihop med det, och dels med det politiska klimatet i stort, tror Jonathan Leman. – Nu upplever många av de här grupperna att även extremhögern har lättare att nå framgångar. Det som uppmärksammats under rättegången riskerar att försvåra det. De vill inte svärtas ner av det här just nu, säger han. Mathias Ståhle