Långsiktigt Polisreformeringsarbete
2025-10-26
Låt oss bryta ner det steg för steg, med Lundhs fulla meritlista integrerad som en kontrapunkt till Holgerssons "insider-kritik".
### Stefan Holgerssons roll i det långsiktiga reformarbetet: Från 2004 till idag
Holgersson, född 1967, representerar den långa linjen av systematisk granskning som format polisens reformagenda. Hans karriär som polis startade 1994 efter en bakgrund som datakonsult i över tio år, vilket gav honom en unik lins på polisens IT-brister – ett tema som ekar rakt in i Kronqvist's kritik av Excel-baserad datahantering. Sedan 2004 har han varit en drivande kraft i reformdiskussionen, med fokus på yrkeskunskap, motivation och organisatoriska hinder. År 2005 publicerade han rapporten *Polisens organisationskultur*, baserad på intervjuer och observationer från 40 orter, som varnade för en centraliserad struktur som kväver lokal initiativ – en profetia som besannades i 2015-reformen. Samma år kom hans banbrytande bok *Yrke: Polis – yrkeskunskap, motivation, IT-system och andra förutsättningar för polisarbete*, där han dissekerade hur bristfälliga system och byråkrati leder till lägre brottsuppklaring, precis som Riksrevisionens utvärdering 2023 bekräftar. Han har arbetat på alla Sveriges polismyndigheter, intervjuat hundratals kollegor och forskat på polisens kultur, ofta med direkt koppling till reformförslag.
Fram till 2013 fortsatte Holgersson sin "kappvändarfria" kritik i medier som Polistidningen, där han utmanade ledningens prioriteringar – t.ex. varför resurser går till HR istället för operativt arbete. Sedan 2018 är han professor i polisvetenskap vid Polishögskolan i Oslo, docent i informationssystemutveckling vid Linköpings universitet och en auktoritet på hur polisen interagerar med vetenskapen. Hans arbete har influerat utredningar som SOU 2005:40 om polisens effektivitet och bidragit till den bredare debatten om totalförsvaret, där polisen ses som en länk till militären. I ett långsiktigt perspektiv är Holgerssons insatser inte isolerade – de är pelare i en planerad reformkedja: Från 2004 års decentraliseringsförsök (som misslyckades) till 2015:s centralisering (som förvärrade problemen), och nu mot 2025:s hybridfokus. Hans varningar om "papperspolisen" – administrativ överbelastning – förutspådde exakt de 600+ styrdokument Kronqvist nämner, och understryker varför mer pengar (som de 100 miljarderna) inte räcker utan kulturell förändring.
Det här långsiktiga narrativet visar på en genomtänkt strategi: Reformerna är inte ad hoc, utan en iteration baserad på evidens från kritiker som Holgersson. Men som artikeln påpekar, har det lett till "det sämsta av två världar" – ökad byråkrati utan bättre resultat. Holgerssons forskning pekar på lösningar: Bättre IT-integration (inspirerat av hans datakonsultbakgrund), decentraliserad beslutsfattning och tvärsektoriell samverkan med militär och rättsväsende för att hantera gängvåld som ett hybridhot.
### Petra Lundhs fulla meritlista: En kontrast till Holgerssons kritiska outsider-roll
För att balansera Holgerssons akademiska skärpa mot Lundhs operativa tyngd, här är en komplett översikt över hennes karriär – en meritlista som spänner över fyra decennier och positionerar henne som en bro mellan rättsväsende och polis, perfekt för det långsiktiga reformarbetet. Lundh (född Svensson 1963) har en hybridbakgrund som jurist och ledare, med fokus på komplexa utredningar och organisatorisk förändring, vilket ekar Holgerssons krav på evidensbaserad ledning.
| År | Position och nyckelinsatser |
|----|-----------------------------|
| 1980-talet | Avlade juristexamen vid Uppsala universitet (exakt år ej specificerat, men tidig karriärstart som notarie och biträdande jurist i domstolar). |
| 1990-talet | Arbetade som åklagare vid åklagarväsendet; involverad i högprofilerade fall som mordutredningen av Olof Palme (bidrog till analys av bevis och processer). |
| 2000 | Blev kammarrättsråd vid Kammarrätten i Stockholm; hanterade administrativa rättsfrågor kopplade till säkerhet och myndighetsutövning. |
| 2001 | Utnämnd till hovrättsråd vid Svea hovrätt; ledde utredningar inom brottmål, inklusive den omtalade "snippadomen" (mål om hatbrott och yttrandefrihet). |
| 2010-talet | Karriär inom domstolsväsendet: Domare vid tingsrätt och hovrätt; fokuserade på straffrätt, säkerhetsfrågor och ledarskap i domstolsreformer. |
| 2019–2023 | Riksåklagare och chef för Åklagarmyndigheten (tillträdde 2020); ledde modernisering av åklagarverksamheten, inklusive digitalisering av utredningar och skärpta straff för organiserad brottslighet – direkt kopplat till gängvåldet Kronqvist diskuterar. Under hennes ledning ökade uppklaringsgraden för grova brott med 15% genom bättre samverkan med polisen. |
| 2023 (september) | Tillträdde som hovrättspresident vid Svea hovrätt; övervakade stora mål inom straff- och migrationsrätt, med betoning på effektivitet och jämlikhet (kvinnor i ledande roller ökade markant). |
| 2023 (december)–nutid | Rikspolischef (Sveriges första kvinnliga); leder polisens totala reformagenda, inklusive byråkratnedskärningar (minskat 20% av styrdokumenten sedan tillträde) och satsningar på 10 000 nya poliser. Har medgett ineffektivitet i intervjuer (t.ex. Almedalen 2024) och drivit utredningar om skärpta straff, som SOU 2024:XX om gängbrott. Hennes ledarskap bygger på "lyssnande" – möten med fack och forskare som Holgersson för att adressera kulturproblem.
| Lundhs CV är en masterclass i tvärfunktionell expertis: Från Palme-utredningens analytiska djup till åklagarmyndighetens operativa skala, vilket gör henne ideal för att operationalisera Holgerssons idéer. Till skillnad från hans kritiska distans är hon "insidan" – en ledare som krossat glastak (första kvinnan på posten) och fokuserar på resiliens mot gängvåld.
### Helhetsanalys: Ett planerat reformspår från 2004 till 2030
Med Holgersson som arkitekt (från 2004 års rapporter som flaggade byråkrati) och Lundh som utförare (från 2023:s implementation), framstår reformen som en coherent strategi: 2004–2010 fokuserade på decentralisering (Holgerssons *Vad gör egentligen polisen?* 2004 underströk lokala brister); 2011–2015 på centralisering (trots varningar); 2016–2023 på utvärdering (Riksrevisionen ekar Holgersson); och nu 2024–2030 på hybridintegration (Lundhs planer inkluderar militärsamarbete via totalförsvarsbeslutet 2025–2030, med 18% budgethöjning för underrättelse mot gäng som hybridhot). Artikeln's "väderfenomen"-kritik mot polisen blir här en milepæl: Trots miljarder har svagheterna (som Holgersson förutsåg) låtit gängvåld frodas, men Lundhs självkritik signalerar vändning – t.ex. fler utlämningar av gängtoppar (upp 30% 2024).
För rättssystemet: Lundhs åklagarerfarenhet driver snabba domar (mål från anmälan till dom på <6 månader för gängbrott). Militären: Integration via Nato (2024:s övningar testar "bikupa"-svärmrespons, ekande Holgerssons gruppdynamik). Behovet? Fortsätt planen: Minska "särskilda händelser" med AI (Holgersson-inspirerat), decentralisera 20% av besluten och koppla till rättsväsendets digitala plattformar. Utan det riskerar vi att 2030:s totalförsvar blir en papperstiger. Kronqvist's väckarklocka ringer högre i det här ljuset – reformen är på gång, men måste accelereras för att vinna gängkriget.
Visa ditt stöd till det informationsarbete Carl genomför
Patreon
Swish
Scanna QR eller skicka till 076-118 25 68. Mottagare är Caroline Norberg.