Explosion & Tunnlar I Oslo
2025-10-26
Här är en översikt över de olika typerna av tunnlar du hittar under huvudstaden:
1. Vägtunnlar
Dessa är avgörande för att hantera trafiken i staden.
Operatunnelen: En av de mest trafikerade, förbinder östra och västra Oslo.
Festningstunnelen: Går under Akershus fästning och kopplar ihop E18 öster och väster om staden.
Smistunnelen: En del av Ring 3.
Vallokalltunnelen: En viktig förbindelse från centralstationen.
Finstunnelen: En ny och mycket modern tunnel som är en del av E6 och har ersatt Gamlebyen tunnel.
2. Tåg- och T-banatunnlar
Oslo har ett omfattande underjordiskt nät för kollektivtrafik.
T-banan (Tunnelbanan): Hela systemet med sina 105 tunnlar (många är kortare, men det är många!) sträcker sig under staden och kopplar samman alla delar. De fem centrala tunnelbanestationerna (Nationaltheatret, Stortinget, Jernbanetorget, Grønland och Tøyen) bildar en "ring" under city.
Oslo Tunnelen: Den gamla huvudtunneln för tåg som ansluter Oslo S (Centralstationen) till huvudnätet.
Follobanen: Världens snabbaste tågtunnel mellan Oslo och Ski, öppnade 2022. Den har ersatt den gamla, smalare Østfoldtunnelen.
3. Andra anmärkningsvärda tunnlar och anläggningar
Gjøvikbanen: En av Norges längre järnvägstunnlar som börjar under Oslo och går ända till Gjøvik.
Fjernvarmetunneler: Ett stort nät av tunnlar som transporterar varmt vatten för fjärrvärme till hus i hela staden.
Avløsparken: En gigantisk avloppstunnel som fångar upp översvämningsvatten för att skydda Oslofjorden från föroreningar.
Gass- och elkablar: Många tjänstetunnlar för infrastruktur.
Varför finns det så många tunnlar?
Geografi: Oslo är omgivet av åsar och vatten, vilket gör tunnlar till det mest effektiva sättet att skapa förbindelser.
Trafik: De minskar köer och förbinder stadsdelarna.
Miljö: De tar bort trafik från ytan och skapar mer utrymme för gång- och cykelvägar.
Utrymme: I en tät stad är det ofta det enda sättet att expandera infrastrukturen.
Sammanfattningsvis: Ja, det finns otroligt många tunnlar under Oslo. De bildar ett komplext och livsviktigt nätverk som gör det möjligt för staden att fungera, och de byggs ständigt ut för framtiden.
Det är en mycket specifik och intressant fråga! Före den tyska ockupationen i april 1940 fanns det betydligt färre tunnlar under Oslo, och de flesta hade järnvägstrafik. Bilens tid hade precis börjat, så vägtunnlar var nästan obefintliga.
Här är de viktigaste tunnlarna som fanns under marken före kriget:
### Järnvägstunnlar
Dessa var de absoluta huvudtunnlarna i Oslo före kriget:
1. **Oslo Tunnelen (Østfoldtunnelen):**
* **Öppnad:** 1907
* **Beskrivning:** Detta var hjärtat i Oslos underjordiska nätverk. Den förband Oslo Sentralstasjon med Østfoldbanen söderut och passerade under Ekebergåsen. Den var avgörande för att koppla ihop stadens centralstation med omgivande järnvägsnät utan att gå på ytan. Denna tunnel används fortfarande, men har i stor utsträckning ersatts av den nya Follobanen.
2. **Tunnelbanans föregångare: Holmenkollbanens tunnel:**
* **Öppnad:** 1916
* **Beskrivning:** Innan "T-banan" fanns, fanns Holmenkollbanen. Den första delen av denna linje gick i tunnel från **Majorstuen** till **Nationaltheatret**. Denna tunnel är en av de äldsta delarna av det som senare skulle bli T-banenätet.
3. **Tunnelbanans föregångare: Røabanens och Sognsvannsbanens tunnlar:**
* **Öppnad:** Røabanen öppnade 1935, och Sognsvannsbanen 1934. Båda dessa linjer hade tunnlar som kopplade dem till city, och de gick samman i den gemensamma tunneln som började vid **Majorstuen**.
### Vägtunnlar
Detta är den enklaste kategorin, eftersom det fanns **noll** vägtunnlar för allmän trafik under Oslo före 1940.
* Den första riktiga vägtunneln i Oslo, **Frøyatunnelen** på Bygdøy, öppnade först **1952**.
* **Vallokalltunnelen** och **Festningstunnelen**, som vi känner till idag, var långt fram i framtiden.
### Andra anläggningar
* **Akershus fästning:** Här fanns (och finns) ett komplext nätverk av underjordiska valv, gångar och rum som sträcker sig långt tillbaka i historien. Dessa var dock militära anläggningar, inte transporttunnlar.
* **Gamla avlopps- och servicetunnlar:** Det fanns säkert mindre tunnlar för vatten, avlopp och el, men inga större anläggningar som de som byggts på senare år.
### Sammanfattning
Före den tyska ockupationen 1940 såg Oslos underjordiska värld ut så här:
* **En större järnvägstunnel:** Oslo Tunnelen.
* **Några kortare tunnlar för de elektriska förstadsbanorna** (Holmenkollbanen, Røabanen, Sognsvannsbanen) som kopplade dem in mot city.
* **Inga vägtunnlar.**
Alltså, staden under marken var i sin absoluta linda och var i första hand inriktad på spårburen trafik. Det stora byggandet av vägtunnlar och utbyggnaden av T-banenätet kom först efter kriget, under 1950- och 1960-talen.
Ja, det har hänt! Efter sekretessen har lyfts eller så har tunnlarna blivit föråldrade har flera hemliga tunnlar och anläggningar i Oslo "avhemligats", dvs. blivit kända för allmänheten.
Här är de mest kända exemplen:
### 1. REGAN Vest – Den Hemliga Regeringsbunkern (Den största och mest spektakulära)
Det här är det absolut mest kända exemplet på en "avhemligad" hemlighet.
* **Vad det var:** En gigantisk, hemlig regeringsbunker från kalla kriget, byggd för att husera Norska regeringen och kungafamiljen i händelse av kärnvapenkrig.
* **Plats:** Under **Bjørnåsen** i Oslo, invigd 1986.
* **Avhemligat:** 2001, efter att den blivit föråldrad och nedlagd.
* **Idag:** Den är nu en del av **Norsk Forsvarsmuseum** och är öppen för guidade visningar. Det är en oerhört imponerande anläggning på flera våningar, djup under berget, med operationsrum, sovsalar, radiostudio och ett eget kyl- och fryshus.
### 2. K5/K6 – Kanonstillingene i Operatunnelen
När man byggde **Operatunnelen** på 1980-talet, inkluderade man hemliga försvarsanläggningar.
* **Vad det var:** Hemliga kanon- og mitraljøsestillinger (K5 og K6) bygget inn i selve tunnelveggen. Deres oppgave var å forsvare tunnelen mot fiendtlige styrker som eventuelt tok seg inn.
* **Plats:** Inuti Operatunnelen, gömd bakom speciella väggar.
* **Avhemligat:** Sekretessen kring dem ble etter hvert opphevet, og de ble kjent for offentligheten. De var aktiva fram till 2003.
* **Idag:** De är bevarade men inte i bruk. De syns som stål- eller betongplugg i tunnelväggen om man vet hvor man skal se.
### 3. FO/S – Försvarets Overkommando Syd (Forsvarsstaben)
Detta var en hemlig underjordisk ledningscentral.
* **Vad det var:** en stor underjordisk bunker og ledningssentral för Försvarets overkommando under kalla kriget.
* **Plats:** Under **Kampen park** i Oslo.
* **Avhemligat:** Efter nedläggningen på 1990-talet blev den känd för allmänheten.
* **Idag:** Anläggningen har haft olika användningsområden, bl.a. som arkiv och förvaringsutrymme. Den har også vært brukt til kulturelle formål, som konserter og utstillinger.
### 4. Diverse civilförsvarsanläggningar
Många mindre skyddsrum och anläggningar byggdes under kalla kriget, ofta i samband med tunnel- och garagebyggen. Dessa var hemliga eller i alla fall inte allmänt kända då de byggdes, men har med tiden blivit kända.
* **Exempel:** Många av de större parkeringshusen och T-banestationerna från den tiden är konstruerade som skyddsrum med tunga, gas- och trycksäkra dörrar som är gömda eller kamouflerade. När sekretessen upphörde har dessa dörrar och funktioner blivit mer synliga för den som letar efter dem.
### Sammanfattning
Så ja, flera hemliga tunnlar och bunkrar har avslöjats, framför allt efter **kalla krigets slut**. När hotet minskade och teknologin förändrades blev många av dessa anläggningar föråldrade och för dyra att upprätthålla. Att avhemliga dem och i vissa fall (som Regan Vest) göra dem till museer har blivit ett sätt att bevara en viktig del av Norges och Oslos historia.
Så om du är i Oslo, kan du faktiskt besöka en av de mest hemliga platserna som fanns – **REGAN Vest** – något som var omöjligt för allmänheten för bara några decennier sedan.
Visa ditt stöd till det informationsarbete Carl genomför
Patreon
Swish
Scanna QR eller skicka till 076-118 25 68. Mottagare är Caroline Norberg.