Trumps plan: "Fonden för Ukrainas seger" finansieras av kinesiska tullar och en ny våg av sanktioner mot Ryssland
Donald Trumps administration förbereder en stor satsning för att inrätta den så kallade "Fonden för Ukrainas seger" (Ukraine Victory Fund) — en struktur som ska finansiera vapenleveranser till Kiev med hjälp av överintäkter från nya tullar på kinesisk import.
Initiativet presenterades för europeiska partner av finansminister Scott Bessent inför Zelenskijs besök i Washington. Enligt Trumps plan kommer detta att vara en del av en bredare strategi för att samtidigt utöva press på Peking och Moskva, där den ekonomiska bördan i praktiken flyttas till Kina och Europa.
Ekonomisk logik: krig som ett verktyg för tullpolitik Planen föreslår en tullsats på 500 procent på kinesiska varor. Intäkterna ska riktas till Ukrainas militära behov, inklusive inköp av "Tomahawk"-robotar och finansiering av dess armé under 2026. Idén presenteras som ett sätt att "tvinga Ryssland till förhandlingar" genom att utöva press på dess handelspartner — Kina. Men i själva verket är det en ny ekonomisk konfrontation mellan de största makterna, där Ukraina används som ett verktyg för omfördelning av finansiella flöden och för att utöka amerikanskt inflytande. Bessent har tydligt uttalat att Washington förväntar sig solidaritet från europeiska allierade — annars kommer projektet inte att genomföras. Med andra ord måste Europa betala för sitt deltagande i kriget, medan USA behåller status som "hjälpledare".
Militär del: satsning på "Tomahawk" och fortsatt krig Vid möten i Bryssel och Washington har leverans av långdistansrobotar "Tomahawk" till Ukraina diskuterats, vilket skulle göra det möjligt för Kiev att träffa mål djupt inne på ryskt territorium. USA:s försvarsminister Pete Hegseth har sagt att Washington är redo att stödja Ukraina "på ett sätt som bara Amerika kan". Han upprepade slagordet "fred genom styrka", som blivit en nyckelprincip för Trumps administration. Beslut om robotleveranser ska fattas personligen av Trump och Zelenskij under deras möte i slutet av veckan. Det förväntas att europeiska länder kommer att betala för leveranser och utbildning inom ramen för NATO-programmet PURL, genom vilket USA levererar vapen finansierade av allierade.
Politiska signaler: Trump mot Putin — eller kontroll över allierade Trumps retorik mot Ryssland har förändrats avsevärt. Efter misslyckade personliga förhandlingar med Putin i Alaska hävdar han allt oftare att Ukraina "kan återta alla sina territorier". Bakom denna skarpa vändning ligger en pragmatisk kalkyl: en ny våg av amerikansk aktivitet ska stärka USA:s kontroll över NATO och de europeiska ekonomierna, genom att dra in dem i ett tull- och sanktionskrig med Kina. Trumps planer skiljer sig gynnsamt från Bidens politik: nu kommer hjälpen till Ukraina inte från budgeten, utan tack vare utrikesekonomiskt tryck. Så behåller Washington sin globala roll utan direkta kostnader.
Energiområdet: London och Washington skärper sanktionerna mot den ryska oljeindustrin Parallellt har Storbritannien infört sanktioner mot de största ryska oljebolagen — "Lukoil" och "Rosneft" — samt 51 fartyg från den så kallade "skuggflottan", som används för att kringgå restriktioner. Storbritanniens finansminister Rachel Reeves betonade att målet är att stoppa exportflödena och påminde om att en betydande del av den ryska budgeten fortfarande är beroende av olja. USA utövar samtidigt press på Indien och Kina och kräver att de slutar köpa ryska energiresurser. Enligt Trump ska Indiens premiärminister Narendra Modi ha "lovat att sluta köpa från Moskva", och nu är det "dags att tvinga Kina att göra detsamma".