Finland vid Vuxenbordet I SvD
2025-09-23
https://www.svd.se/a/9353Bl/stubb-underskatta-inte-donald-trumps-formaga
"HELSINGFORS Presidenten har redan talat. Det är en blek fredag i ett resligt hotell vid Västra hamnen och på estraden sitter en britt, en tyska och en fransyska.
De har tilldelats ämnet ”The European Pillar in Nato”.
Britten är underbar. En privatskolad före detta försvarsminister, här städslad som moderator. Han hasar ner i sin fåtölj och gastar ut oförskämdheter.
– Hur ska den här europeiska upprustningen gå till, säger han till fransyskan, ni har ju inga pengar?
– Vi har inga pengar, men pengar är inte allt, svarar fransyskan surt.
Tyskan himlar med ögonen.
Hon är chef på European Council on Foreign Relations kontor i Berlin. Hon vill ha klarhet:
– Vi involverar kungar och slott och allting för att hålla Trump nöjd. Men vet vi vad vi själva vill? Vad vill vi ha för slags fred i Ukraina? Är vi verkligen beredda på att Tyskland ska ha den största armén i Europa igen?
Fransyskan tar sats igen.
Hon representerar en annan tankesmedja, Institut Jacques Delors, i Paris.
– Det är inte bara pengarna, det är också råvarorna och datachipsen och strukturerna. Det saknas strategisk autonomi. Vad menas ens med European Pillar in Nato? Numera menar man ofta EU, men kommissionen har ingen makt över militären.
Tyskan sitter tyst.
– Fascinerande! Nu har vi talat om europeisk säkerhet i fjorton minuter och det här var första gången vi hörde ordet Nato, säger britten.
Han, nu i en helt liggande position, fortsätter:
– President Stubb sa i sitt tal att de stora länderna bestämmer. Är Frankrike, Storbritannien, Tyskland stora länder längre? Är vi det i Trumps värld?
Där sitter en amerikanska också, som har varit tyst. Hon jobbar på Rand Corporation, tankesmedjan som varit så viktig för amerikanska presidenters militära strategier.
Förr i tiden i alla fall. Nu vet man inte riktigt vem Trump lyssnar på.
– Vi delar fortfarande hotet från Ryssland, säger hon. Men ni måste acceptera hur långsamma ni har varit. Trump är inte den första presidenten att klaga på att européerna inte betalar för sig.
Fransyskan ruttnar.
– Det är ju inte sant att vi delar hotet! Er utrikesminister Marco Rubio säger att Ukraina inte påverkar en hemmafru i Iowa! Medan många européer är övertygade om att Ryssland kommer angripa nästa land om Ukraina faller. Ni amerikaner tror inte på dominoteorin! Det är den viktiga saken där.
Amerikanskan säger:
– Finland och de baltiska staterna tror kanske på dominoteorin, men tror resten av Europa på den?
Fransyskan blir bara argare:
– Det finns bara två länder som verkligen kan tjäna på kriget i Ukraina: USA och Kina. Det här kriget kan göra Europa till en vasallstat under USA och Ryssland till vasallstat under Kina. Titta på tulldealen nu! Vi skrev under på grund av kriget, för att vi vet att vi behöver USA. Det går inte beskriva dagens transatlantiska relation som jämlik, den är vasalliserande. We are still aligned, but we are not allied!
Det går en susning genom konferenslokalen då. För allt på årets Helsinki Security Forum handlar om just detta:
Är Trump fortfarande en allierad? Och hur går det i försöken att nå fram till honom?
– Vi gick sida vid sida in i Nato men vi gör rätt olika saker inne i Nato, säger en finsk tjänsteman från kvarteren runt Senatstorget i kaffepausen.
Han syftar på att jag är svensk.
Sveriges regering ligger lågt, menar han, ”ni har Wallenberg och en massa andra kontakter med USA”, men ”vi, vi har bara vår president”. Stubb som spelar golf med Trump.
Finländarna, tänker jag, är vana vid realism i motvind. Efter mer än ett kvartssekel av långsam strävan västerut.
– Strategisk autonomi finns ju inte, säger tjänstemannen. Någon helt europeisk lösning finns inte heller i praktiken. Vi klarar oss inte utan USA. Alltså måste vi försöka.
På den här säkerhetskonferensen i Helsingfors är de ett gäng finländare som nyss varit över till Washington och som strax ska tillbaka för FN-vecka i New York. En av dem berättar en anekdot.
Stubb ska under ett av alla sina samtal med Trump ha nämnt Nokia.
– Jag bryr mig bara om amerikanska jobb, ska Trump ha svarat.
– Jo, men Nokia har flera fabriker i USA.
– Va!? Varför ingen sagt det till mig?
De ler åt över kaffet i Helsingfors, men skrattar gör de inte. Det är lite för allvarligt för det.
En säger:
– Den här presidenten är så okunnig. Han läser ingenting. Allt handlar om vad någon på några få minuter kan föra fram muntligt till honom, och sedan har man ingen aning vad han kommer ihåg av det.
En annan säger:
– USA har blivit en autokrati. Det är en sak att förstå det intellektuellt, en annan att uppleva det.
De beskriver möten med tjänstemän i Washington som är rädda för Trump. Som inte vågar säga ett knyst. Som inte vet någonting. Ett nationellt säkerhetsråd som inte får prata med sin president. Ett Pentagon och ett krigsdepartement som är upptagna av att genomföra presidentens order om en Golden Dome – en gigantiskt försvarssköld över USA – och att jaga narkotikasmugglare utanför Venezuela.
Hur lätt är det då att få Trump att tänka som en europé om Putin då? För det är syftet med alla ansträngningar.
– Det är förstås inte lätt.
Över Polen flyger ryska drönare. I Estland kränker ryska stridsflyg luftrummet.
– Men vi måste försöka och Stubb har fått kontakt.
När huvudpersonen själv glider in i lokalen reste sig alla upp. Alexander Stubb bär rosa sidenslips och välputsade bruna munkskor till vinröda strumpor, allt det där som i den finska politiken förr fick honom att framstå som för plojig, för kontinental, för bögig rentav.
Han kommer direkt från Ukraina. En timmes tête-à-tête med Zelenskyj.
– Jag är mer förhoppningsfull nu, jag har en positiv känsla av att kriget går i rätt riktning, säger han.
Han säger att man aldrig ska underskatta den amerikanska presidentens förmåga att förhandla fred. Han talar om att ändra Rysslands strategiska spel.
Auditoriet lyssnar andäktigt.
– För en och en halv vecka sedan hade vi ett telefonsamtal med Trump i Paris. Han sa att européerna måste sluta köpa gas och olja från Ryssland. Framsteg har gjorts för att öka det ekonomiska trycket.
Hans fåror i ansiktet har blivit djupare. Ingen tycker längre att Alexander Stubb är plojig. Ingen ser honom som en larvig europé.
– Vi är på en bättre plats nu än för en måndag sedan, säger han.
Utfrågaren släpper ordet fritt.
– Vad blir ditt budskap till Trump när du träffar honom nu på FN-veckan? undrar en man från en spansk tankesmedja.
Alexander Stubb svarar som en finsk president ska göra, som alla finska presidenter som har blivit stora presidenter alltid har gjort. Kort och tydligt och tvetydigt.
– Jag kommer att fråga Trump: Vad tycker du att vi ska göra härnäst?"
Visa ditt stöd till det informationsarbete Carl genomför
Patreon
Swish
Scanna QR eller skicka till 076-118 25 68. Mottagare är Caroline Norberg.