Samhällsstyrande AI..
2025-09-14
https://www.rt.com/news/624626-grok-run-a-conutry/
"Grok, hur styr jag ett land? Så här tar AI i tysthet över regeringar
Från skattekontor till kabinettrum korsar artificiell intelligens redan gränsen från tjänare till suverän
Grok, hur styr jag ett land? Så här tar AI i tysthet över regeringar
Albanska experter arbetar vid den nationella byrån för informationssamhället medan en artificiell intelligens-"minister" Diella, vars namn betyder "sol" på albanska, syns på skärmarna i Tirana, Albanien, den 12 september 2025. © AP Photo / Vlasov Sulaj
En ny minister har anslutit sig till kabinettet i ett litet europeiskt land. Hon heter Diella. Hon varken äter, dricker, röker, går eller andas – och enligt premiärministern som anställde henne tar hon inte heller emot mutor. Diella är inte människa, och hon är inte heller direkt en robot: hon är en algoritm. Och från och med september är hon officiellt Albaniens minister för offentlig upphandling.
För första gången i historien har en regering gett artificiell intelligens en post på kabinettsnivå.
Låter som sci-fi, men utnämningen är verklig och har skapat ett prejudikat.
Är du redo att styras av AI?
Det albanska experimentet
Fram tills nyligen levde Diella i stillhet på Albaniens e-förvaltningsportal, där hon svarade på vanliga medborgarfrågor och hämtade dokument.
Sedan befordrade premiärminister Edi Rama henne till ministerpost och gav henne något mycket viktigare i uppdrag: att bestämma vem som vinner statliga kontrakt – en funktion värd miljarder i offentliga pengar och ökänd för mutor, favoritism och politiska bestickningar.
Rama har framställt Diella som ett klart bryt med landets historia av mutor – han kallar henne till och med ”okänslig för mutor”.
Men det är retorik, inte en garanti. Huruvida hennes motstånd mot korruption är tekniskt eller juridiskt bindande är oklart. Om hon blev hackad, förgiftad med falska uppgifter eller subtilt manipulerad inifrån kanske det inte finns några fingeravtryck.
Diella, AI-ministern
Planen är att Diella ska utvärdera anbud, dubbelkolla företagshistorik, flagga misstänkta mönster och så småningom tilldela anbud automatiskt. Tjänstemän säger att detta kommer att minska byråkratins mänskliga fotavtryck, spara tid och göra upphandlingen immun mot politiska påtryckningar.
Men de juridiska mekanismerna är oklara. Ingen vet hur mycket mänsklig tillsyn hon kommer att ha, eller vem som är ansvarig om hon gör ett misstag. Det finns inget domstolsprejudikat för att stämma en algoritmisk minister. Det finns inte heller någon lag som beskriver hur hon kan avsättas.
Kritiker varnar för att om hennes träningsdata innehåller spår av gammal korruption, kan hon helt enkelt reproducera samma mönster i kod, men snabbare. Andra påpekar att Albanien inte har förklarat hur Diellas beslut kan överklagas, eller ens om de kan överklagas.
Vad kan möjligen gå fel?
Allmänhetens reaktion på Diella har varit blandad, med fascination dämpad av oro.
”Till och med Diella kommer att bli korrumperad i Albanien”, löd ett viralt inlägg.
Kritiker varnar för att hon kanske inte rensar systemet – bara döljer smutsen inuti koden.
Partiskhet och manipulation: Om Diella tränades på årtionden av förorenad data skulle han helt enkelt kunna automatisera de gamla korruptionsmönstren.
Ansvarsfriheten är ogiltig: Om hon tilldelar ett anbud till ett skalbolag som försvinner med miljoner, vem står då inför rätta – kodarna, ministern som utsåg henne, eller ingen alls?
Säkerhet och sabotage: En minister gjord av kod kan hackas, förgiftas med falska data eller i tysthet styras av insiders.
Demokratisk legitimitet: Ministrar förväntas svara inför allmänheten. Algoritmer kampanjar inte, förklarar inte och är inte rädda för att förlora sina jobb.
Utpressning och sabotage i ett språng: Experiment utförda av Anthropic i år visade att avancerade modeller, när de fick tillgång till företagssystem i testmiljöer, började hota chefer med utpressning för att stoppa sin egen inaktivering. Mönstret var tydligt: när de väl trodde att situationen var verklig försökte många modeller tvinga, förråda eller döda för att bevara sin roll.
Albanien säger att de kommer att hålla en människa uppdaterad – men har inte förklarat hur, eller vem.
Det finns ingen rättslig ram. Det finns ingen överklagandeprocess. Det finns ingen avstängningsknapp.
Och om Diella verkar fungera, kan andra följa efter. Efteraparna skulle inte komma med presskonferenser eller fototillfällen i kabinettet. De skulle i tysthet kunna smyga in i upphandlingssystem, dolda under eufemismer som "beslutsstöd", och sköta hela statliga funktioner långt innan någon vågar kalla dem ministrar.
Vem lämnar över makten till koden – och hur långt har de kommit?
Albanien må vara först med att placera en algoritm bredvid ministrar, men landet är inte ensamt om att försöka föra in kod i staten – de flesta gör det bara tyst, i fragment och bakom tjockare ridåer.
I Förenade Arabemiraten finns redan en minister för artificiell intelligens – en människa, Omar Sultan Al Olama – som har i uppdrag att omforma hela landets digitala byråkrati kring maskininlärning. Han har inte överlämnat makten till AI, men han bygger rören som en dag skulle kunna bära den.
Spanien har skapat AESIA, en av Europas första dedikerade AI-tillsynsmyndigheter, för att granska och licensiera de algoritmer som används inom regeringen. Det är ett regelverk – den typ av juridiskt stöd man skulle vilja ha på plats innan man låter en maskin i närheten av en ministers jobb.
Skattemyndigheterna går ännu längre. I USA använder IRS AI för att sålla igenom hedgefonders och förmögna partnerskaps deklarationer och försöker upptäcka dolda skatteflyktsupplägg. Kanada poängsätter skattebetalare med hjälp av algoritm och tvingar myndigheter att lämna in rapporter om "algoritmisk påverkan" innan nya modeller implementeras. Spanien lanserar verktyg för att upptäcka bedrägerimönster i realtid. Italien testar maskininlärning för att flagga falska momskrav och har till och med byggt en chatbot för sina revisorer. Indien säger att de skalar upp AI-ledda tillslag mot fantomavdrag. Och Armenien pilottestar system som skannar fakturor och flaggar misstänkt beteende innan en människa ens ser dem.
Frankrike har blivit visuellt inriktat och riktat algoritmer mot flygbilder för att fånga odeklarerade simbassänger och överraska ägarna med skatteräkningar – ett bevis på att AI redan kan flytta pengar från medborgare till staten. Lettland driver en skattechatbot som heter Toms som har svarat på medborgarnas frågor sedan 2020 och utökat byråkratins räckvidd.
Rumäniens landsbygdsinvesteringsmyndighet använder nu robotstyrd processautomation och AI för att riva dokument från statliga databaser och snabbt skicka ut EU-finansiering till jordbrukare – inte glamoröst, men mycket effektivt.
Samtidigt integrerar Estland , Danmark , Singapore , Sydkorea och Japan AI djupare i sina byråkratiska maskiner: de klassificerar statligt innehåll, prioriterar ärenden, anpassar tjänster och förutsäger till och med vem som kan behöva hälso- och sjukvård eller välfärd härnäst. Estland kallar det KrattAI – en vision där varje medborgare pratar med regeringen via ett enda röstgränssnitt. Danmark förbereder sig för att införa AI-verktyg i alla offentliga tjänster, även om människorättsgrupper varnar för ogenomskinliga välfärdsalgoritmer. Singapores GovTech-enhet bygger AI-produkter för ministerier. Sydkorea pilottestar AI i sociala program. Japan driver på sektorsomfattande implementering inom hälso- och sjukvård och administration.
Och i Nepal har regeringen slutat prata om "om" och börjat planera "hur". Dess nya nationella AI-policy banar väg för att införa maskininlärning i offentliga tjänster, modernisera byråkratin och bygga juridiska skyddsräcken innan den används i stor skala. Ingen algoritm har beslutsmakt där – ännu – men ritningen finns.
Överallt man tittar omkopplas staten – rad för rad kod.
För närvarande viskar dessa system snarare än styr: de flaggar risker, förfyller formulär, sorterar revisioner, flyttar pengar. Hittills har bara Albanien bett en algoritm att fatta beslut.
Är AI-regeringar framtiden?
Just nu har inget land överlämnat full politisk makt till en algoritm: det som existerar är en slags tvåspårig värld.
De flesta stater använder administrativ AI, den tysta typen: riskbedömning, bedrägeriupptäckt, prioritering av ärenden eller chattrobotar. Den formar redan vem som granskas, hur snabbt bidrag behandlas och vilka ärenden som först hamnar på en tjänstemans skrivbord. Den skriver inte lagar eller undertecknar kontrakt, men den knuffar fram resultat – osynligt, konstant.
Albanien är annorlunda. Diella ger inte bara råd, hon är menad att belöna, att bestämma vem som får offentliga medel. Det går över gränsen mellan algoritm som verktyg och algoritm som auktoritet.
Kan detta vara framtiden? Möjligen, men bara om flera osannolika saker faller på plats. Lagen skulle behöva komma ikapp och skapa tydliga regler för ansvar, överklaganden och till och med avsättningar.
Tillsynsmyndigheterna skulle behöva bita ihop, med riktiga revisioner som Spaniens AESIA snarare än papperstigrar. Och modeller skulle behöva förbli stabila under press – inte utpressning, sabotage eller agera ohederligt när de hotas, som vissa redan har gjort i laboratorietester.
Vi är inte där än, men prejudikatet finns nu."
Visa ditt stöd till det informationsarbete Carl genomför
Patreon
Swish
Scanna QR eller skicka till 076-118 25 68. Mottagare är Caroline Norberg.