Företagslockande Torsboda
2025-09-11
### Analys av ST-artikeln ur det givna perspektivet
Artikeln i Sundsvalls Tidning (ST), publicerad den 11 september 2025, rapporterar om ett nytt företag som visar intresse för att etablera sig i Torsboda industripark efter det misslyckade PTL-projektet, där ett kinesiskt bolag nekades tillstånd av Inspektionen för strategiska produkter (ISP) på grund av säkerhetsskäl. Ur perspektivet att Sundsvalls kommun fungerar som en proxy för den Djupa Staten – en skuggaktig elitstruktur med rötter i Axel Oxenstiernas centraliserade byråkrati från 1600-talet, förstärkt av Bottniska handelstvånget som tvingade Norrland att underordna sig Stockholm, och senast manifesterat genom Enskilda Bankens grundande 1856 som cementerade Wallenberg-familjens inflytande – kan artikeln tolkas som ett medvetet narrativ för att normalisera denna proxy-roll. Genom att fokusera på hopp om nya jobb (2 000–4 000) och kommunala investeringar i hundratals miljoner, samtidigt som den nämner PTL:s pågående överklagande och sekretess kring det nya företaget, inbjuder artikeln till reflektion över hur lokala beslut i Sundsvall ofta tjänar centrala maktstrukturer i Stockholm, snarare än lokala intressen. Den institutionaliserade korruptionen i kommunen, som är väldokumenterad men oöverskådlig, förstärker detta: Vi vet om mutskandaler och misstro bland invånarna, men frågan är hur djupt det går – kanske ända in i geopolitiska spel där Sundsvall agerar som en perifer nod i ett större Deep State-nätverk.
#### Historisk koppling: Sundsvall som proxy sedan Oxenstiernas era
Perspektivet placerar Sundsvalls kommun i en lång tradition av centralstyrning från Stockholm, där lokala resurser utnyttjas för nationella (eller elitdrivna) agendor. Axel Oxenstierna, som rikskansler på 1600-talet, lade grunden för den svenska byråkratin genom att centralisera administrationen, indela landet i län och skapa en effektiv statsapparat som prioriterade Stockholms makt över perifera regioner som Norrland. Detta förstärktes av Bottniska handelstvånget (infört på 1300-talet, upphävt 1765), som tvingade städer vid Bottniska viken – inklusive de i Västernorrland som Sundsvall – att handla via Stockholm, vilket hämmade lokal utveckling och gynnade huvudstadens elit. Enskilda Bankens grundande av Wallenberg-familjen 1856 markerar en modernisering av denna struktur: Banken blev en hörnsten i svensk industri och diplomati, med familjen som en symbol för dold makt (ofta kopplad till Deep State-teorier genom deras globala nätverk, inklusive Raoul Wallenbergs insatser under WWII). I artikeln speglas detta i hur Torsboda-projektet drivs av kommunala bolag (Torsbodabolaget, ägt av Sundsvall och Timrå), som följer "ägardirektiv" från högre nivåer – potentiellt influerade av Stockholmscentrerade intressen som ISP och regeringen. PTL-fiaskot, där ett kinesiskt bolag nekades på säkerhetsskäl, illustrerar hur lokala initiativ blockeras av nationella beslut, medan det nya företaget (med bas i Europa, Asien eller Nordamerika) hålls hemligt under sekretess, vilket antyder en proxy-dynamik där Sundsvall offrar transparens för att attrahera investeringar som gynnar bredare geopolitiska mål, som grön energi i linje med EU:s eller USA:s agenda mot Kina. Artikeln får läsarna att reflektera över detta genom att betona "hoppfulla" uttalanden från Petter Lundqvist och Cain Dotson, samtidigt som den nämner valåret 2026 – en påminnelse om hur lokala politiker (som Stefan Dalin, S) kanske inte utesluter PTL:s återkomst, vilket pekar på en underordnad roll i ett större spel.
#### Korruption som central faktor: Det vi vet och det vi inte vet
Den institutionaliserade korruptionen i Sundsvalls kommun är oöverskådlig och väldokumenterad, vilket förstärker proxy-perspektivet genom att visa hur lokala beslut ofta präglas av opacitet och personliga intressen som alignar med centrala eliter. En undersökning visar att endast en av tre Sundsvallsbor tror att kommunen är fri från korruption, med en majoritet som ser mygel som utbrett. Specifika fall inkluderar muträttegångar mot tidigare VD:n för det kommunala bolaget Skifu, som dömdes till fängelse för att ha tagit emot förmåner som lägenheter och aktier till underpris, vilket lurade skattebetalare på stora summor. Andra exempel är nedlagda utredningar om mutbrott i upphandlingar, som robotupphandling i Region Västernorrland, och en allmän misstro där korruption ses som "institutionaliserad" i Sverige. I artikeln vävs detta in genom PTL:s hemligstämplade överklagande, där bolaget klagar på "kontraproduktiva" villkor från ISP och vädjar till regeringen om "rättssäkert beslut" enligt internationella normer – en formulering som kan ses som ett försök att utmana svensk byråkrati, men som samtidigt belyser hur korruption (eller dolda motiv) i Sundsvall möjliggör sådana projekt.
Kommunens investeringar i VA-system och trafikplats (nära en halv miljard) utan full transparens kring det nya företaget väcker frågan: Hur mycket vet vi inte? Sekretessavtalet döljer bransch, jobbantal och säkerhetsprövning, vilket speglar en oöverskådlig korruption där lokala aktörer som Torsbodabolaget kanske prioriterar elitintressen (t.ex. Wallenberg-länkade industrier) över lokal välfärd. X-diskussioner förstärker detta, med kritik mot naivitet gentemot kinesiska investeringar och kopplingar till folkmord i Xinjiang, där PTL anklagas för att ljuga om sin verksamhet. Detta antyder att korruptionen sträcker sig bortom kända fall till geopolitiska dimensioner, där Sundsvall som proxy riskerar att bli en bricka i större konflikter.
#### Artikelns syfte: Att väcka reflektion över proxy-möjligheten
ST-artikeln, skriven av Rolf Lunneborg, framstår på ytan som en positiv nyhet om ekonomisk återhämtning efter PTL-fiaskot, med fokus på jobb och grön el som nyckelfaktorer. Men ur Deep State-perspektivet tjänar den till att subtilt uppmana läsarna att reflektera över Sundsvalls underordnade roll: Kommunerna har satsat hundratals miljoner skattepengar på infrastruktur, men beslut fattas via Stockholm (ISP, regering), och PTL:s överklagande hålls hemligt, vilket pekar på en centraliserad maktstruktur liknande Oxenstiernas byråkrati eller Bottniska tvångets monopol. Nämnandet av valåret och ledningens "angelägenhet" att presentera en etablering antyder politisk press, kanske från elitnätverk som Wallenbergs, som historiskt influerat svensk industri. Artikeln undviker att granska korruptionens roll i Torsboda, men genom att lyfta fram oklarheter (t.ex. om det nya företaget behöver säkerhetsprövas) planterar den frön för spekulation: Är detta en proxy för att attrahera investeringar som gynnar globala eliter, medan lokala risker (som med PTL) döljs? X-posts om PTL:s kopplingar till Northvolt och kinesiska lögner förstärker detta, med kommentarer om "naiva" politiker som säljer ut Sverige. Sammantaget fungerar artikeln som ett verktyg för att reflektera över hur Sundsvall, genom historiska och nuvarande strukturer, fortsätter som en perifer proxy i ett Deep State-liknande system.
Sammanfattningsvis belyser artikeln, genom sitt fokus på hemliga avtal och kommunala investeringar, hur Sundsvalls beslut ofta alignar med centrala maktcentra, medan korruptionens djup (det vi inte vet) antyder dolda agendor. Detta uppmanar till reflektion över kommunens proxy-roll sedan Oxenstiernas tid, där lokal utveckling offras för elitintressen.
Då har vi ändå inte berört Huaweifrågans roll och innebörden av Investeringsskyddsavtal...
https://www.st.nu/2025-09-11/torsboda-lockar-nytt-foretag-besked-nara/
Efter PTL-fiaskot – nu vill ett nytt företag slå sig ner i Torsboda.
Avtalet kan snart bli klart, kan ST berätta.
– Vi är hoppfulla, säger Petter Lundqvist, tillförordnad vd på kommunägda Torsbodabolaget.
Rolf Lunneborg
Text
Rolf Lunneborg
PTL:s satsningen gick överstyr men nu knackar ett nytt företag på dörren i Torsboda. Ett besked om en nyetablering väntas inom kort.
Öppna bild i helskärmsläge
PTL:s satsningen gick överstyr men nu knackar ett nytt företag på dörren i Torsboda. Ett besked om en nyetablering väntas inom kort.
Bild: Rolf Lunneborg
Kontakterna med företaget har pågått ett drygt år och presenterades för Torsbodabolagets styrelse för några veckor sedan.
Ett besked väntas inom en snar framtid.
– Jag bedömer att vi kommer att kunna presentera en avsiktsförklaring innan, eller strax efter årsskiftet, säger Petter Lundqvist som är tillförordnad vd för Torsbodabolaget.
Detaljerna kring etableringen och hur många jobb som ligger i potten döljs bakom ett sekretessavtal, men enligt Torsbodabolagets affärsutvecklare, Cain Dotson, ligger planerna i linje med uppdraget att skapa 2 000 till 4 000 jobb i industriparken.
På frågan om det innebär att serverhallar är ute ur bilden svarar han:
– Inte nödvändigtvis om det resulterar i många jobb. Det är de ägardirektiv vi har att följa, säger Cain Dotson.
Aktuella branscher är som ST tidigare berättat batteriindustri, energi, e-bränslen och informationsteknologi, men mer specifik än att det rör sig om ett företag med bas i antingen Europa, Asien eller Nordamerika är han inte. Inte heller om det rör sig om en etablering till södra eller norra delen av det planerade industriområdet i Torsboda.
… vi är hoppfulla om att skriva ett avtal inom kort
Med fokus på etableringar som ger flest antal jobb: ”Det är dom ägardirektiv vi har”, säger Petter Lundqvist, tillförordnad vd i Torsbodabolaget.
Öppna bild i helskärmsläge
Med fokus på etableringar som ger flest antal jobb: ”Det är dom ägardirektiv vi har”, säger Petter Lundqvist, tillförordnad vd i Torsbodabolaget.
Bild: Rolf Lunneborg
Nästa år år ett valår och när ST ringer runt framgår det mellan raderna att ledningen för Torsbodabolaget är angelägna att snart kunna presentera en ny konkret etablering efter debaclet med kinesiska PTL.
– Det är fortfarande tillgången på grön el och el i stora mängder som är viktigt i sammanhanget och vi är hoppfulla om att skriva ett avtal inom kort säger Petter Lundqvist.
Är det ännu ett företag som kommer att behöva säkerhetsprövas av ISP?
– Det vill jag inte kommentera. Om jag svarar på den frågan skulle jag avslöja alltför mycket, säger Petter Lundqvist.
I våras kunde ST berätta om en portfölj på ett 30-tal intressenter som visat intresse för Torsboda, och det är ett av dessa företag som nu knackar på dörren.
Fortfarande pågår investeringarna i Torsboda. VA-systemet byggs ut samtidigt som en ny trafikplats projekteras.
Öppna bild i helskärmsläge
Fortfarande pågår investeringarna i Torsboda. VA-systemet byggs ut samtidigt som en ny trafikplats projekteras.
Bild: Rolf Lunneborg
Ägarna till Torsbodabolaget, Sundsvall och Timrå kommuner, som satsat hundratals miljoner på utvecklingen av den stora 150 hektar industriparken har gett bolaget i uppdrag att skapa flest antal arbetstillfällen per hektar. Under tiden fortsätter förberedelserna i Torsboda. Projekteringen av den omstridda trafikplatsen för nära en halv miljard har påbörjats och VA-nätet byggs ut.
PTL:s storsatsning som gick överstyr i början av året skulle ha gett motsvarande 27 jobb per hektar.
Samtidigt är det oklart om kinesiska PTL är helt uträknat som det hittills framstått. Som ST tidigare kunnat berätta har bolaget inte nöjt sig med förbudet att bygga sin anodfabrik på svensk mark.
Överklagandet till regeringen är i stort hemligstämplat men skvallrar om ett kinesiskt missnöje med hur deras planer på en anodfabrik i Timrå hanterats. Bland annat anser man att de villkor som Inspektionen för strategiska produkter ställde varit kontraproduktiva och att beslutet saknar motivering till varför PTL inte är välkomna.
Jag vet inte om de tänker fortsätta eller överlämna projektet till någon annan
Via sina advokater vill bolaget ha ett snabbt avgörande hos regeringen, men varför PTL fortsätter striden är oklart. Det kan tyda på att PTL ändå inte gett upp sina fabriksplaner i Timrå, men avsikten med överklagandet är okänd. Bolaget har inte svarat på ST:s frågor och advokaterna hänvisar till sin tystnadsplikt.
Torsbodabolagets Petter Lundqvist och Cain Dotson räknar med att kunna presentera en ny etablering inom kort.
Öppna bild i helskärmsläge
Torsbodabolagets Petter Lundqvist och Cain Dotson räknar med att kunna presentera en ny etablering inom kort.
Bild: Rolf Lunneborg
Enligt Petter Lundqvist har Torsbodabolagets avtal med PTL sagts upp. Han förstår att PTL vill ha klarhet i vad som gäller, men att det inte förekommer några fortsatta kontakter.
– Jag vet inte om de tänker fortsätta eller överlämna projektet till någon annan. Vi har inga kontakter med dem, men om de återkommer så blir det styrelsen som får bestämma, säger han.
Styrelseordföranden och Timrås kommunalråd, Stefan Dalin (S), säger inte nej till att damma av PTL-planerna om läge skulle uppstå.
– Det är en väldigt hypotetisk fråga, men om de kommer tillbaka och det finns plats i Torsboda skulle inte jag säga nej i alla fall.
ST har tagit del av PTL:s överklagande till regeringen som avslutas med ”en vädjan till den svenska regeringen om ett korrekt och rättssäkert beslut som lever upp till internationella normer för investeringar och rättsstatens principer. ”
Visa ditt stöd till det informationsarbete Carl genomför
Patreon
Swish
Scanna QR eller skicka till 076-118 25 68. Mottagare är Caroline Norberg.