Sjunkande Barnafödande
2025-08-30
https://www.svd.se/a/kwko3L/ungdomsforbundens-svar-for-okat-barnafodande-bra-med-mer-traditionella-konsroller
"Det sjunkande barnafödandet har blivit brännande – och ungdomspolitikerna är djupt oeniga om lösningen. Uppvärdera hemmafrun, menar den ena sidan. Öka invandringen, anser den andra.
Text: Jenny Nyman. Foto: Magnus Hjalmarson Neideman.
Publicerad 06:51
Denice Westerberg tycker sig ha ett svar på gåtan om varför kvinnor föder färre barn. Den 23-åriga sverigedemokraten tror att mycket, egentligen, är feminismens fel.
– Som kvinna blir man bara uppmanad att utbilda sig och jobba och inte förlita sig på någon man. Helt plötsligt, ja då är man 30, och sedan hinner man inte skaffa så många barn. Jag tror att det är en stor del av problemet.
Självklart, säger hon, kan även svårigheter att få bostad och bristande trygghet i samhället spela roll. Men mycket av samtalet kretsar kring detta: att hemmafrun måste respekteras mer.
– Kvinnorna som vill leva mer traditionellt, kanske vara hemmafruar, de blir väldigt skambelagda i Sverige. Men jag tror att många hade mått bra av mer traditionella könsroller, säger Denice Westerberg.
Jakob Forssmed.
Jakob Forssmed. Foto: Anna Tärnhuvud
Det sjunkande barnafödandet har i sommar blivit rikspolitik.
För när Jakob Forssmed, kristdemokrat och socialminister, kallade till presskonferens i början av juli var det med anledning av en lite ovanlig nyhet. Han hade utsett en grupp utredare som ska få grepp om varför barnafödandet i Sverige sjunker. Vanligtvis har det följt konjunkturen – men nu tycks inte klassiska ekonomiska förklaringar gälla.
Klart står att antalet barn per kvinna i fjol var det lägsta som hittills har uppmätts i Sverige – i snitt 1,43, enligt statistikmyndigheten SCB. Samtidigt blir förstföderskorna allt äldre.
Konsekvensen blir att färre unga ska försörja en åldrande befolkning och hålla samhället snurrande.
I Stockholm, där SvD möter ungdomspolitiker från olika partier, är det genomsnittliga barnafödandet bland det lägsta i landet.
Och i frågan gömmer sig tydliga ideologiska skillnader.
Lägre barnafödande och äldre mödrar
Källa: SCB Grafik: Alexander Rauscher
Denice Westerberg, som är ordförande för SD:s ungdomsförbund Ungsvenskarna, tror att barnafödandet följer av sig självt om samhället skulle vara mer uppmuntrande till att kvinnor är hemma.
– Det viktigaste är att alla så klart ska få bestämma själva vad de gör med sitt liv. Men det rent kulturella och den här normen, den tycker jag börjar ändras lite nu, säger hon.
– Jag tror att de flesta hade varit mycket lyckligare om mamman hade möjlighet att vara hemma i alla fall de första åren med barnen. Snarare än att man direkt som kvinna ska hetsas ut i arbetslivet.
Varför tror du att kvinnor skulle vara lyckligare av att vara hemma?
– Vi har en väldigt hög andel kvinnor, eller mammor då, som blir utbrända. När man förväntas jobba, ta hand om barn, ta hand om hem och alltihop samtidigt. Det är klart att det inte är rimligt om vi tänker att vi ska ha stora familjer med fyra barn.
Du tänker inte att till exempel en bättre fördelning av hemarbetet kan vara en lösning?
– Man får väl fördela arbetet hemma hur man vill, välja vem som plockar ur diskmaskinen. Jag tror inte att det gör någon större skillnad på barnafödandet i Sverige.
”Jag tror att många hade mått bra av mer traditionella könsroller”, säger Denice Westerberg (SD).
”Jag tror att många hade mått bra av mer traditionella könsroller”, säger Denice Westerberg (SD). Foto: Magnus Hjalmarson Neideman
Hon vänder sig emot att staten bestämmer över antalet pappamånader, och tycker att det borde bli lättare för familjer att flytta ut på landsbygden – ”där skaffar ju folk barn tidigare”. Hon menar också att olika ekonomiska lösningar borde ses över för att stimulera barnafödande.
Men det är väl en frihetsfråga för kvinnor att ha en utbildning, tjäna pengar och kunna lämna dåliga situationer – du ser inga risker med mer av ett hemmafruideal?
– Nej. Jag tycker att det lika mycket är en kvinnas frihet att få välja att vara hemma med sina barn när de är små och inte jobba, som att välja att satsa på sin karriär och inte skaffa barn.
Liknande låter det från hennes Tidökollega Louise Hammargren, ordförande för KDU, som ser det sjunkande barnafödandet som en närmast moralfilosofisk fråga.
Det är ett stort problem att familjens roll under lång tid ”har nedmonterats i samhället”, anser hon.
– Det har hamnat bakom självuppfyllelse och karriär. Man ska kunna ha ett familjeliv och göra karriär samtidigt om man vill, men samtidigt ska vi inte lägga skuld på kvinnorna som bara vill prioritera familjen, säger hon.
24-åringen upprörs över att ”man i dag får skit om man inte lever enligt den feministiska bibeln”. Inte minst ser hon det på sociala medier, med de senaste årens trend kring soft girls och tradwives där unga lever enligt en mer traditionell kvinnoroll.
– Jag såg en tjej på Tiktok som får så mycket hat för att hon inte jobbar, medan hennes pojkvän tjänar mycket pengar. Hon hittar mervärde i sitt liv på andra sätt. Varför ska hela nyvågen av feminism rata det, om hon mår bra av det? Samtidigt som vi embracear kvinnor som ska göra karriär och inte alls är hemma med barnen.
Samtidigt understryker Louise Hammargren att det ska gå att kombinera karriär med familjeliv – och tycker att politiken och samhället kan göra mer för att möjliggöra det.
– Är man ensamstående och behöver jobba natt, då är det klart att samhället ska kunna erbjuda barnomsorg även natt. Jag tror att sådana fundamentala lösningar skulle kunna skapa ett incitament för personer att skaffa barn tidigare i livet.
Denice Westerberg, ordförande för Ungsvenskarna, tror att ”den starka feministiska normen” har bidragit till lägre barnafödande.
Denice Westerberg, ordförande för Ungsvenskarna, tror att ”den starka feministiska normen” har bidragit till lägre barnafödande. Foto: Magnus Hjalmarson Neideman
Från den politiska motståndarsidan håller man inte ens med om premissen att det skulle vara ett problem i sig att färre barn föds.
Anton Bylin och Hanna Lindqvist, 24 respektive 21 år gamla, är språkrör för Grön ungdom, och menar att det snarare är konsekvenserna som måste hanteras.
– Det är ju ingen som klagar på: ”Åh nej, sjukvården har för få förlossningar.” Problemet kommer ju senare med hur vi ska försörja välfärden, hur vi tar hand om våra äldre, hur vi får samhället att fortlöpa, säger Hanna Lindqvist.
Anton Bylin ifrågasätter också hur debatten förs.
– Jag tycker att för få frågar sig: kan vi och bör vi påverka det? Det empiriska svaret på om vi kan är förmodligen nej, andra länder har ju försökt allt möjligt. Och bör-frågan handlar ju om att vi pratar om kvinnors val och vad de har rätt att göra med sin kropp.
Det kan också finnas klimatmässiga fördelar med en mindre befolkning, anser de. Däremot, fortsätter språkrören, är det inte därför de argumenterar för att politiken ska hålla sig borta från sovrummet – utan det handlar just om ”kvinnors självbestämmande”.
– Men man kan ju krasst konstatera att vår användning av resurser, som vi redan använder för mycket av, skulle minska om vi blev färre, säger Anton Bylin.
Men hur ska man då försörja en åldrande befolkning?
– Alltså en obekväm sanning som politiken hovrar lite kring är att det kommer vara kämpigt om vi inte höjer pensionsåldern på sikt.
Miljöpartisterna Hanna Lindqvist och Anton Bylin tycker inte att politiken ska lägga sig i hur många barn som föds.
Miljöpartisterna Hanna Lindqvist och Anton Bylin tycker inte att politiken ska lägga sig i hur många barn som föds. Foto: Magnus Hjalmarson Neideman
Miljöpartisterna tycker sig också se ett annat ”solklart svar” – att öka invandringen till Sverige igen.
– Det kostar betydligt mindre att integrera en redan vuxen person i samhället, som kan börja arbeta i till exempel välfärden, betala skatt, bidra till samhället, än vad det kostar att uppfostra ett barn, säger Hanna Lindqvist.
Samma lösning ser CUF-ordförande Emelie Nyman.
– Vi har ju människor på den här planeten. Trösklarna för att komma till Sverige för att arbeta och bidra borde vara så låga som möjligt.
I ett första steg vill 26-åringen öka antalet arbetskraftsinvandrare. Men i hennes drömsamhälle handlar det om att generellt ta in fler människor – även av asylskäl – som kan bidra. Samtidigt måste integrationsfrågor komma högre upp på dagordningen, som hon ser det.
Emelie Nyman kan i dag inte svara på hur stor invandringen bör vara.
Kan det inte finnas problem med att ta in fler människor, innan man har lyckats integrera alla som redan är här?
– Återigen så handlar det ju om tidslinjen: Första saken, arbetskraftsinvandring, här har vi väldigt lågt hängande frukt. Simultant med detta, jobba så att vi får en välfungerande integration. Sedan får man ju ta det steg för steg och se hur många vi kan släppa in.
Emelie Nyman (C) tror att ökad invandring är lösningen för att möta konsekvenserna av lägre barnafödande.
Emelie Nyman (C) tror att ökad invandring är lösningen för att möta konsekvenserna av lägre barnafödande. Foto: Magnus Hjalmarson Neideman
Hon vänder sig skarpt emot ingången från höger – att färre barn delvis är feminismens fel, och att kvinnor som prioriterar familjelivet trycks ned av samhället.
– Min bild är inte att det har varit någon stor shaming. Det är ju individens val. Vill man vara hemmafru så var hemmafru. Men det är klart att det kommer få sina konsekvenser, säger Emelie Nyman.
Sverigedemokraten Denice Westerberg håller i sin tur inte alls med om att fler invandrare skulle vara vägen framåt.
– Varför ska vi ha mer invandring till Sverige för att det är lägre barnafödande? Det hade förvärrat situationen. Vi har sett vad det har gjort de senaste decennierna, det har lett till att Sverige har gått sönder på så många olika nivåer, säger hon.
Sjunkande barnafödande
Sverige är inte unikt – allt lägre barnafödande syns på många håll i världen.
För att befolkningen inte ska minska måste den summerade fruktsamheten, alltså genomsnittligt antal barn per kvinna, ligga på 2,1.
I Sverige ökade antalet barn per kvinna från 2000 till 2010, för att därefter vända nedåt igen, enligt siffror från Statistiska centralbyrån (SCB).
I fjol var siffran 1,43 – den lägsta sedan mätningarna började år 1751. Trenden att kvinnor föder allt färre barn ser ut att fortsätta."
Visa ditt stöd till det informationsarbete Carl genomför
Patreon
Swish
Scanna QR eller skicka till 076-118 25 68. Mottagare är Caroline Norberg.