"På torsdag lanseras Aage G. Sivertsens nya bok "Förrädarna. Spelet. Uppgörelsen. Domarna", där författaren diskuterar relationerna mellan Jonas Gahr Støres farfar Johannes Gahr och den tyska ockupationsmakten i Norge under andra världskriget. I en podcast med Nettavisen berättar Sivertsen att Gahr arbetade nära tyskarna och bland annat var med och grundade den tysk-norska handelskammaren under kriget. Støre själv har kallat sin farfar för anti-NS, men det harmoniserar inte väl med det nära samarbetet, kommenterar författaren, som inte funnit några bevis för att Gahr deltog i motståndsarbete. Ett citat från boken som Nettavisen återger anger att Jøtul, där Johannes Gahr var direktör, hade en försäljning på 15,1 miljoner till norrmän och 4,1 miljoner till tyskar under kriget. Förutom spisar sålde Jøtul även fältkök till tyskarna, berättar Sivertsen för TV 2 . Johannes Gahr uppgav efter kriget att de också fick förfrågningar om att tillverka vapendelar till Wehrmacht, vilket Jøtul avslog. – Men de ombads att tillverka fältkök, och de levererade 1942. Jøtul var inte alls specialister på fältkök. Enligt landsförräderilagen fick man inte hjälpa ockupationsmakten på ett otillbörligt sätt, till exempel genom att kompromissa med produktionen som man redan är specialist på, säger Sivertsen. – Detta började redan i april-maj 1940. Och att tillverka fältkök och Jøtul-spisar, kontra att tillverka vapen, man kan säga att det senare var lite värre. Men de som levererade vapen straffades inte heller, säger Sivertsen. Förräderiuppgörelsen har ofta kritiserats för att vara mycket selektiv i sitt rättssystem, där högt uppsatta individer ofta kom undan billigt. Denna debatt återupplivas av Sivertsens bok, som menar att Gahr borde ha utretts för förräderi. Støre själv vägrar att kommentera händelser som inträffade innan han föddes, enligt Nettavisen ."