"Donald Trump bryr sig inte om Ukraina. Han vill få maximal bekräftelse och helst bli tilldelad ett Nobelpris. Text Peter Wolodarski Jag tar fram mobilen, går in på X och skrollar igenom ännu ett flöde av påstådda nyhetsbilder. Och än en gång påminns jag om att fotografierna som flimrar förbi inte nödvändigtvis speglar verkligheten. Vi lever i en tid då lögnen har fått AI som sin nyttiga tjänare. Allt mer kan visas och allt mindre är sant i den artificiella intelligensens tidevarv. Men samtidigt som vi översvämmas av falska bilder möts vi också av en verklighet som är så skruvad att normala känselspröt blir förvirrade. I veckan spreds en av dessa bilder, som först kändes fejkad innan man insåg att den var sann. Där står USA:s president i ett rum som för tankarna till en souvenirshop. Den är fylld med sådant som vi i vår tid av influencers och varumärkesbesatthet kallar för ”merch”. I en bokhylla ligger massa Trumpkepsar på rad, bland annat med budskapet ”4 more years”. Platsen för den här bilden är Vita huset. Och på fotot ser man hur Donald Trump, med stolthet, visar upp sin samling för Frankrikes och Ukrainas presidenter. Innan de lämnar Vita huset kanske de vill köpa med sig några souvenirer? I priset ingår möjligen en selfie på taket ihop med presidenten, med vy över den av Trump numera betongtäckta gräsmattan i rosträdgården – en gång formad av Jackie Kennedy. Donald Trump försöker inte bara förvandla Vita huset till ett kitschigt klubbhus. Han formar en hel tid tid, men observera: han är också en produkt av tiden. Hans narcissism och fixering vid yta har en fin följeslagare i den sociala medieekonomins extrema självbespegling och omedelbara behovstillfredsställelse. Det är beundransvärt att Volodymyr Zelenskyj – med bevarad självrespekt – uthärdade att spela med i ett avsnitt av Trumps dokusåpa, när han i veckan besökte Washington. På hemmaplan står han upp mot ett brutalt aggressionskrig, i USA måste han tänja maximalt på sin skådespelartalang för att vapenflödet från världens mäktigaste nation ska fortsätta. För Ukraina är Rysslands invasionskrig inte en fråga om hur saker framstår på tv. Det handlar om överlevnad. Det är lätt att bli förvirrad av alla motstridiga signaler som skickas ut. Därför gäller det att hålla huvudet kallt och kompassen stadig när Trump ena dagen låter amerikanska soldater rulla ut röda mattan för Putin, andra dagen nådigt tar emot de europeiska ledarna på audiens. Trump bryr sig inte om Ukraina. Han anser i grunden att landet är Putins bakgård, precis som det under Trumps uppväxt var en del av Sovjetunionen. Vad Trump däremot bryr sig om är att upprätthålla bilden av sin enastående förmåga att åstadkomma ”fred” runt om i världen. Han har ju redan stoppat sex krig, vilket han påstod under sitt möte med Zelenskyj, bara för att kort därefter under en intervju med Fox & Friends justera siffran till sju. Nästa vecka är väl talet uppräknat till åtta krig, när Trump meddelar att han ska resa sina rivieraskyskrapor på ruinerna i Gaza – efter Netanyahus besinningslösa krigföring. Klart killen ska ha ett fredspris! Det förstår väl alla sunda människor. I somras ringde till och med Trump själv upp Norges finansminister Jens Stoltenberg, Natos tidigare generalsekreterare, för att diskutera tullar och bara så där höra sig för om – surprise! – Nobelpriset. Norge har fått en gigantisk spindel i sin famn, och man önskar vårt grannland all lycka i den diplomatiska hanteringen av relationen till USA. Men det finns värre öden en nation kan råka ut för. För Ukraina är Rysslands invasionskrig inte en fråga om hur saker framstår på tv. Det handlar om överlevnad. Trump må strunta i var gränserna dras, bara han kan hävda att han själv åstadkommit ”fred”. Men den lyxen har varken Ukraina eller resten av Europa. Zelenskyjs besök i Vita huset i februari slutade i ett haveri. Zelenskyjs besök i Vita huset i februari slutade i ett haveri. Foto: TT Att Zelenskyj gjorde motstånd när han besökte Vita huset första gången i våras var extremt viktigt. Det visade nämligen tidigt för Trumpadministrationen att Ukraina inte kommer att acceptera en ”deal” mellan Putin och Trump – de kommer att strida vidare. Washington måste därför ta hänsyn till Ukraina. Och eftersom Putin är ointresserad av att lämna sitt grannland i fred, kommer Trumps så kallade fredsansträngning sannolikt att misslyckas. Europa gör rätt i att ligga nära USA:s president. Hans bekräftelsebehov gör honom också möjlig att påverka på marginalen. Han lyssnar på den senaste han pratat med, även om han har en naturlig dragning mot så kallade starka män. Dem känner han igen och kan spegla sig i. Men i grunden handlar det minst dåliga scenario som Ukraina kan hoppas på att USA fortsätter att leverera vapen – som Europa behöver betala för. Får Trump inte fredspriset kan han trösta sig med en ”enastående deal” för USA: ”Hundratals miljarder i nya order”. Världen är uppochned just nu. Det gäller att förstå de aktuella härskarnas drivkrafter och nycker."