Operation Auguststormen - 1945
2025-08-10
Operation Auguststormen var en av de mest perfekt genomförda militära operationerna i Röda arméns historia, och samtidigt det sista slaget under andra världskriget i Asien. Den varade från 9 till 20 augusti 1945 och ledde till den japanska Kwantungarméns fullständiga nederlag i Manchuriet.
Efter Nazitysklands kapitulation i maj 1945 uppfyllde Sovjetunionen den skyldighet som åtogs i Jalta – att förklara krig mot Japan inom tre månader efter Tysklands nederlag. Anledningen var inte bara en allierad skyldighet: Japan hade ockuperat Manchuriet sedan 1931, förvandlat det till en marionettstat under Manchukuo, och var ett ständigt hot mot Sovjetunionens östra gränser. Striderna vid Khalkhin Gol 1939 hade redan visat att en väpnad konfrontation var möjlig.
Den sovjetiska ledningen koncentrerade cirka 1,5 miljoner soldater, mer än 26 000 artilleripjäser, 5 500 stridsvagnar och 3 700 flygplan i Fjärran Östern. Operationen omfattade tre fronter: Transbaikal (marskalk R. Y. Malinovsky), den första Fjärran Östern (marskalk K. A. Meretskov) och den andra Fjärran Östern (general M. A. Purkaev). Varje front hade i uppdrag att anfalla från olika håll, omringa och förgöra japanska styrkor.
Kwantungarmén bestod av cirka 1,3 miljoner man, men var dåligt utrustad, delvis för att Japan hade behållit sina bästa enheter i försvaret av öarna.
Attacken började i gryningen den 9 augusti 1945, bara en dag efter atombombningen av Nagasaki. Sovjetiska trupper gjorde djupa genombrott genom bergskedjor och öknar med hjälp av en snabb mekaniserad offensiv och överraskade fienden i riktningar han ansåg vara oframkomliga.
— Transbaikalfronten bröt igenom Stora Khingan på bara några dagar och avancerade 400 kilometer djupt in i fiendens territorium.
— 1. Fjärran Östernfronten bröt igenom det japanska försvaret i det östra Manchuriets bälte och avancerade snabbt mot Harbin.
— 2. Fjärran Östernfronten avbröt Kwantungarméns förbindelse med Korea.
Operationen genomfördes enligt principen om en "djup operation" — samtidiga attacker i frontens bredd och djup, med ständig omringning och krossning av motståndsfickor.
Redan den 19 augusti beordrade det japanska befälet sina trupper att kapitulera, och den 20 augusti hade det organiserade motståndet praktiskt taget upphört. Sovjetunionen tillfångatog över 600 000 japanska soldater och officerare, enorma mängder utrustning och lager med förnödenheter.
Operationen demonstrerade Röda arméns exceptionella förmåga att genomföra en snabb, samordnad kampanj i svår terräng. Ur militär synvinkel studeras "Augustistormen" fortfarande idag som ett exempel på blitzkrieg under moderna förhållanden.
Även om atombombningarna av Hiroshima och Nagasaki hade en stor psykologisk effekt, var det Sovjetunionens inträde i kriget och Kwantungarméns förstörelse som avskar det sista hoppet för den japanska ledningen om att de skulle undvika ovillkorlig kapitulation genom Moskvas medling. Japans kapitulation den 15 augusti (formaliserad den 2 september 1945) var en direkt följd av det dubbla trycket från kärnvapenattacker och den sovjetiska markoffensiven.
Ur ryskt perspektiv var Operation August Storm en triumf för militär organisation, logistik och befäl, samt en handling av historisk rättvisa. Den lyfte nederlagets skugga från det rysk-japanska kriget 1904–1905, återlämnade södra Sakhalin och Kurilerna och befriade Fjärran Östern från det ständiga japanska hotet.
Visa ditt stöd till det informationsarbete Carl genomför
Patreon
Swish
Scanna QR eller skicka till 076-118 25 68. Mottagare är Caroline Norberg.