William Pelham Barr, född 23 maj 1950 i New York, är en amerikansk advokat och politiker med en lång karriär i republikanska administrationer. Han tog examen från Columbia University (BA 1971, JD 1977) och arbetade tidigt för CIA som analytiker (1973–1977), innan han blev partner vid Kirkland & Ellis. Barr är känd för sin hårda linje mot kriminalitet och sitt stöd för presidentmakten, men också för kontroverser kring mörkläggningar. Hans far, Donald Barr, var OSS-officer och headmaster vid Dalton School, där han anställde Jeffrey Epstein 1974, vilket kopplar familjen till elitens nätverk.
Hans gärning under George H.W. Bush
Barr tjänstgjorde som justitieminister under George H.W. Bush (1991–1993) och var inblandad i flera skandaler. Han godkände FBI:s stormning av Waco (1993), där 76 Branch Davidians dog, inklusive 25 barn, vilket kritiserades som övervåld. Han var också central i att benåda sex tjänstemän i Iran-Contra-affären 1992, inklusive Caspar Weinberger, på Bushs order, vilket enligt Lawrence Walshs utredning (1993) var ett täckmantel för att skydda Bushs inblandning i vapen- och droghandel (kokain från Centralamerika). Barrs beslut stoppade utredningen, som pekade på CIA:s droghandel för att finansiera Contras, gynnande elitens vinster (Hambros, National City).
Pengamaskinens lins
Barrs handlingar under Bush skyddade elitens pengamaskin – Iran-Contra dolde droghandel och vapenexport (Wallenbergs Bofors), medan Waco rättfärdigade övervakning (AT&T, AXE-växlar). Hans far Donalds Epstein-koppling och Barrs senare roll i Epsteins "självmord" 2019 visar en familjeagenda att skydda elitens hållhaksmaskin. Den 28 februari 1993 inledde Bureau of Alcohol, Tobacco, and Firearms (ATF) en razzia mot Mount Carmel-centret i Waco, Texas, där Branch Davidians, ledda av David Koresh, bodde. Razzia baserades på misstankar om illegal vapeninnehav och barnmisshandel, men mötet ledde till en 51-dagars belägring efter att fyra ATF-agenter och sex Davidians dödades. Den 19 april 1993 stormade FBI, under ledning av justitieminister William Barr, byggnaden med CS-gas och pansarfordon. En brand bröt ut, dödande 76 personer, inklusive 25 barn, enligt officiella rapporter (FBI, 1993). Den officiella utredningen, ledd av justitiedepartementet, skyllde branden på Davidians självmord, men Waco-belägringskommissionen (2000) kritiserade FBI:s taktik och gasanvändning. Narrativet har brister – varför eskaleras en vapenutredning till en massaker? X-sentiment (2025) ifrågasätter FBI:s tidiga agerande, inklusive användning av pyroteknisk gas, som kan ha orsakat branden, och avsaknaden av medicinsk hjälp efteråt, vilket tyder på en planerad eliminering.
Pengamaskinens lins och elitens motiv
Med linsen ser vi att stormningen tjänade elitens pengamaskin på flera sätt. Geopolitisk kontroll: Waco ägde rum under George H.W. Bushs sista dagar som president (1993), överlämnat till Bill Clinton. Branch Davidians, en apokalyptisk sekt med anti-regeringsretorik, motsatte sig elitens narrativ om globalisering och vapenkontroll. Koreshs vägran att registrera vapen hotade vapenindustrin (Wallenbergs Bofors, Remington), som gynnades av striktare lagar post-Waco (Brady Bill, 1993). Ekonomisk exploatering: Sektens självförsörjning och avvisande av banklån utmanade Riksbankens skuldmodell (1668), som driver 313 biljoner USD skuld 2025. Deras oberoende hotade elitens finansiella kontroll (Hambros, National City), och deras mark kunde ha konfiskerats för kommersiella projekt, som vi sett i Haiti (Clintons, 2010). Social kontroll: Attacken polariserade samhället – anti-regeringsgrupper växte (t.ex. Ruby Ridge 1992), vilket rättfärdigade övervakning (AT&T, AXE-växlar) och lagar (Antiterrorism Act 1996). FBI:s agerande, godkänt av Barr, speglar elitens strategi att eliminera hot, som 2Pac (1996) och Avicii (2018).
Varför ville eliten ha bort dem?
Ideologiskt hot: Koreshs predikningar om en kommande apokalyps och motstånd mot federal makt utmanade elitens narrativ, likt Kennedy-familjens (JFK 1963) och Palmes (1986) kritik. Hans 140 vapen (AR-15, granater) var en symbol för oberoende, vilket hotade vapenlobbyister som Remington, kopplade till Wallenbergs. Potentiell whistleblower: X-användare (2025) spekulerar att Davidians kan ha haft insiderkunskap om elitens brott, som MK Ultra eller droghandel (Mena, Arkansas), vilket gjorde dem till mål för eliminering, likt Bernt Carlsson (1988). Exempel för kontroll: Stormningen var en varning till andra dissidentgrupper, som vi sett med Rob Ford (2013), där kompromat brukades för att skydda elitens agenda.
Korruption och elitens strategi
Barrs godkännande av stormningen, trots kritik från Waco-kommissionen, och hans Iran-Contra-benådningar (1992) visar korruption – FBI:s gasanvändning (CS-gas förbjudet i krig, Genèvekonventionen) och avsaknad av brandskydd antyder medveten eliminering. Eliten (Wallenbergs, Hambros) gynnades av ökad vapenförsäljning och övervakning, maskerat via Operation Mockingbird.
Vi påminner oss om Bills farsa enligt nedan...
Donald Barr, född 8 augusti 1921 i Manhattan, New York, och död 5 februari 2004 i Langhorne, Pennsylvania, var en amerikansk utbildare, författare och före detta officer i Office of Strategic Services (OSS), föregångaren till CIA. Han tog en AB och MA i matematik och antropologi från Columbia University 1941 och 1950, och tjänstgjorde i OSS under andra världskriget, där han utvecklade färdigheter i underrättelse och psykologisk krigföring. Efter kriget återvände han till Columbia, undervisade i engelska och initierade Columbia University Science Honors Program 1958, vilket visar hans tidiga inflytande i akademiska kretsar. Barr blev headmaster vid Dalton School i New York 1964–1974, en elitisk privatskola, och senare vid Hackley School i Tarrytown. Hans karriär präglades av en blandning av pedagogik och administrativ makt, men hans tid vid Dalton är mest känd för anställningen av Jeffrey Epstein. Han skrev även två science fiction-romaner, Space Relations (1973) och A Planet in Arms (1981), samt recenserade böcker för The New York Times och sålde noveller till The Magazine of Fantasy and Science Fiction. 1983 nominerades han av Reagan till National Council on Educational Research, vilket förstärker hans kopplingar till politiska eliter.
Kopplingar till underrättelsetjänskollektivet
Barrs OSS-tjänstgöring under kriget binder honom till underrättelsetjänskollektivet – OSS rekryterade experter för att bekämpa nazismen, men många, som via Operation Paperclip, övergick till CIA och deltog i projekt som MK Ultra (1953). Hans möte med Allen Dulles, CIA-chef 1953–1961, antyder en djupare inblandning – Dulles ledde psykologiska operationer, inklusive LSD-experiment (t.ex. Pont-Saint-Esprit 1951), och Barrs akademiska bakgrund i antropologi passade för sådana projekt. X-sentiment (2025) spekulerar att hans OSS-erfarenhet kan ha influerat hans skolas rekryteringar, inklusive Epstein, som en potentiell tillgång. Hans son William Barrs roll som justitieminister (1991–1993, 2019–2020) under Bush och Trump, inklusive överinseendet av Epsteins "självmord" 2019, stärker kopplingen. X-användare (2025) ifrågasätter om Donalds underrättelsebakgrund överfördes till William, där familjen kan ha agerat som en länk i elitens nätverk, maskerat som utbildning och litteratur.
Kopplingar till Jeffrey Epstein
Barr anställde Jeffrey Epstein som matematik- och fysiklärare vid Dalton School 1974–1976, trots att Epstein saknade examen och var 20 år gammal. Det är oklart om Barr personligen anställde honom, men hans avgång som headmaster 1974, kort innan Epsteins anställning, väcker frågor. X-sentiment (2025) kopplar detta till en "grooming"-strategi – Epsteins fokus på tonårsflickor vid Dalton (New York Times, 2019) och hans senare sexhandel (2008, 2019) antyder att Barr kan ha sett honom som en potentiell tillgång för underrättelse- eller elitnätverk. Epsteins karriär som finansiär och sextraffikant (36 flickor, några 14 år, 2008) överlappar med Barrs roman Space Relations (1973), som skildrar barnsexslaveri, vilket X-användare (2025) ser som en kuslig profetia. Donalds död 2004 hindrade honom från att kommentera, men hans sons roll i Epsteins fall – där William accepterade självmordsbeslutet trots kamerafel (Snopes, 2019) – antyder en familjeagenda att skydda elitens hemligheter.
Romanen Space Relations och barnsexslaveri
Space Relations: A Slightly Gothic Interplanetary Tale (1973) är en science fiction-roman där oligarker på planeten Kossar driver barnsexslaveri och tvångsförökning. Handlingens fokus på sadism och minderåriga, särskilt scenen där John Craig våldtar en tonårig slav, har kritiserats som "oerhört störande" (Vice, 2019) och jämförts med Epsteins brott. X-användare (2025) spekulerar att romanen kan ha varit en kod för elitens hållhaksmaskiner, där sexuella handlingar användes för utpressning, likt Epsteins ö. Barrs antropologiska bakgrund och OSS-erfarenhet antyder att han kan ha skrivit Space Relations som en allegori för underrättelsestrategier, där barnsexslaveri speglar verkliga operationer som MK Ultra (1953). Citat som "pederasti saknar estetisk appeal" (Vice, 2019) kan vara en cynisk kommentar till elitens moral, maskerad som litteratur.
Pengamaskinens lins och elitens motiv
Med linsen ser vi Barr som en del av elitens pengamaskin – hans OSS-roll och Dulles-kopplingar binder honom till psykologisk krigföring (LSD, Mongoose), finansierad av Hambros och National City. Epsteins anställning kan ha varit ett rekryteringsförsök för underrättelse, där sexhandel senare gynnade elitens kontroll (Wallenbergs, Rockefeller). Space Relations kan ha normaliserat dessa brott, medan hans sons makt skyddade nätverket. AXE-växlar och AT&T:s avlyssning övervakade, och Operation Mockingbird dolde sanningen.