Gammal Mönstringsorganisering
2025-08-09
Utvecklingen återspeglar en övergång från mer tillfälliga och centralstyrda utskrivningar till ett permanent, decentraliserat och effektivare system för arméns organisering och finansiering. Nedan följer en strukturerad beskrivning baserad på historiska källor.
### Perspektivet från Skytte af Sätra (tidigt 1600-tal, stormaktstidens äldre militära organisation)
Lars Skytte af Sätra (ca 1575–1634), ståthållare över Tre Kronor och Uppsala slott från 1625 samt bror till den inflytelserike riksrådet Johan Skytte, representerar en period då Sveriges militära organisation byggde på det äldre indelningsverket (infört av Gustav Vasa 1544 och vidareutvecklat under Gustaf II Adolf). Detta system innebar att soldater främst rekryterades genom utskrivningar från bondebefolkningen, ofta i form av tillfälliga eller årliga mönstringar inför specifika krigskampanjer. Mönstringarna var centraliserade evenemang där trupper inspekterades, registrerades och förbereddes för tjänst, men systemet var kostsamt och ineffektivt jämfört med legosoldater, med höga desertionsrisker och beroende av kunglig finansiering.
- **Mönstringar vid Årsta-Gärde**: Platsen användes som mönstrings- och övningsfält under stormaktstiden, särskilt inför krig i Baltikum. En traditionell uppgift knyter Årsta till Gustaf II Adolfs mönstring av soldater 1621 inför erövringen av Livland (nuvarande Lettland och Estland), där trupper samlades för inspektion innan avresa. Mönstringsladan öster om slottet (nuvarande byggnad från senare tid, men namnet bevarat) symboliserar denna användning, där kungens armé ska ha mönstrats inför trettioåriga kriget och baltiska fälttåg. Årsta-Gärde, med sin öppna terräng nära Stockholm, var idealiskt för stora samlingar.
- **Koppling till Älvsnabbsbassängen**: Efter mönstring vid Årsta fortsatte trupperna ofta till Älvsnabbsbassängen för embarcation på flottan. Bassängen, en skyddad naturhamn vid Älvsnabben (använd som marinbas sedan Erik XIV:s tid på 1500-talet), fungerade som utskeppningsplats för transporter till Baltikum eller andra fronter. Detta var logiskt geografiskt: Årsta ligger i Haninge, nära skärgården, och Älvsnabben erbjöd säker ankarplats för skepp innan längre seglatser.
- **Skytte af Sättras roll**: Familjen Skytte hade starka band till området, då Lars erhöll Skogs-Ekeby (nära Årsta) som skattefrälse 1620 enligt säterifrihetsordningen, vilket stärkte deras lokala inflytande. Johan Skytte, som guvernör i Livland 1629–1634, var direkt involverad i baltiska affärer och militära förberedelser. Som ståthållare i Stockholm kunde Lars ha övervakat logistik kring mönstringar, inklusive rekrytering och transport. Organisationen var hierarkisk och kungligt styrd, med fokus på snabba mobiliseringar för expansiva krig, men saknade permanenta strukturer – soldater återvände ofta till jordbruk efter kampanjer.
Denna period präglades av organisatorisk flexibilitet men också kaos, med mönstringar som improviserades baserat på krigsbehov.
### Perspektivet från Indelningsverket (1682 och framåt, yngre indelningsverket)
Indelningsverket, infört 1682 under Karl XI efter erfarenheter från skånska kriget (1675–1679), markerade en radikal reform för att skapa en stående armé. Systemet decentraliserade finansieringen: grupper av bönder (rotar) åtog sig att underhålla en permanent soldat med torp, lön och utrustning, i utbyte mot skattefrihet. Detta ersatte det äldre systemets tillfälliga utskrivningar med en mer effektiv, kostnadsbesparande struktur som möjliggjorde snabb mobilisering.
- **Mönstringar vid Årsta-Gärde**: Under det yngre indelningsverket blev mönstringar (nu kallade generalmönstringar) regelbundna och systematiska, hållna vart tredje år för att inspektera soldaters hälsa, utrustning och roteavtal. Årsta-Gärde fortsatte troligen som lokal mönstringsplats för Södermanlands regementen, givet dess historiska roll och närhet till Stockholm. Traditionen från stormaktstiden levde kvar, men nu inom ett formaliserat ramverk där mönstringar dokumenterades noggrant i generalmönsterrullor för att säkerställa arméns beredskap.
- **Koppling till Älvsnabbsbassängen**: Avresor till bassängen förblev relevanta, särskilt för kustförsvaret och skärgårdsflottan. Bassängen användes fortsatt som strategisk punkt (t.ex. under ryska hot 1719 och Gustav III:s krig 1788–1790), där mönstrade trupper kunde embarceras för vidare seglatser. Under indelningsverket integrerades detta i en bredare organisation, med fokus på kombinerade land- och sjöoperationer.
- **Organisatorisk förändring**: Jämfört med Skytte-tidens ad hoc-mönstringar blev systemet mer byråkratiskt och lokalt förankrat, med rotehållare som ansvariga för rekrytering. Detta minskade beroendet av centrala utskrivningar och ökade effektiviteten, men krävde strikta inspektioner för att motverka missbruk. Indelningsverket varade till 1901, då det ersattes av allmän värnplikt.
Sammanfattningsvis utvecklades organisationen från en krigsdriven, centraliserad modell under Skytte af Sättras era – med mönstringar som 1621 vid Årsta för specifika kampanjer och avresor via Älvsnabben – till ett permanent, rotebaserat system under indelningsverket, där mönstringar blev rutinmässiga kvalitetskontroller. Årsta-Gärde behöll sin roll som lokal nod, men inom en mer hållbar struktur som stärkte Sveriges militära kapacitet.
Visa ditt stöd till det informationsarbete Carl genomför
Patreon
Swish
Scanna QR eller skicka till 076-118 25 68. Mottagare är Caroline Norberg.