OSSE-Mötet I SvD
2025-08-03
Det räckte uppenbarligen inte med att berätta om Ivar Kreuger..
Så att inte "Therese Larsson Hultin" skrev någonting om Putins onda ögon, får vi väl se som att det finns hopp för befolkningens utveckling.
https://www.svd.se/a/EyVLkA/osse-s-dilemma-samarbeta-eller-inte-med-medlemsstaten-ryssland
"Den finländske presidenten Alexander Stubb är tydlig: Europa står inför ett vägskäl när det gäller Ryssland – och valet avgör kontinentens framtid. Men ett stort problem hovrar över säkerhetsprojektet.
Therese Larsson Hultin
Publicerad 2025-08-02
Följ skribent
HELSINGFORS En rysk flagga projiceras inne på Finlandiahusets vita marmorväggar. Den är inte ensam, utan rullar sakta fram som en av 57. För trots Rysslands pågående krig mot Ukraina är landet fortfarande medlem i den europeiska säkerhetsorganisationen OSSE, som har sitt ursprung i just den här salen.
Nu samlas toppolitiker och andra tungviktare för att fokusera på det osäkra världsläget. Framför dem talar Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.
Uppkopplad på länk från Kiev berättar en synbart trött Zelenskyj om ännu en blodig rysk attack. Hur bostadshus har beskjutits i huvudstaden och att flera civila har dödats. Som så många gånger förr varnar han för att det Ukraina utsätts för även kan drabba andra.
– En av Putins huvudidéer är att Rysslands gränser går där han vill att de ska vara. Den tanken är nu allmängods i Ryssland, säger han.
Zelenskyj var med via länk från Kiev.
Zelenskyj var med via länk från Kiev. Foto: Mikko Stig/AP
Salen är fullsatt. 1 000 delegater från nästan 70 länder har samlats för att uppmärksamma att det är 50 år sedan Helsingforskonferensen skapade en ny europeisk säkerhetsordning.
Ville cementera gränser
Men det var inte för att ändra gränser som Sovjetunionen sent 1960-tal tog initiativet till en uppgörelse med väst.
Den ryske ledaren Leonid Brezjnev ville i stället cementera dem. Han ville få USA och Västeuropa att erkänna andra världskrigets nya gränsdragningar, och därmed bekräfta järnridån och Sovjets intressesfär.
Finland erbjöd sig att stå som värd för eventuella samtal, men erbjudandet mötte först kritik i Bonn, Paris och Washington. För varför skulle de ge Moskva en så viktig propagandaseger?
Västvärldens lösning blev ett motkrav. Efter flera års förhandlingar skrev 35 länder den 1 augusti 1975 under den så kallade Helsingforsslutakten i arkitekten Alvar Aaltos ikoniska byggnad. Det skulle bli ett av Kalla krigets mest avgörande dokument.
Leonid Brezjnev var på gott humör under Helsingforskonferensen 1975. Till vänster står USA:s president Gerald Ford.
Leonid Brezjnev var på gott humör under Helsingforskonferensen 1975. Till vänster står USA:s president Gerald Ford. Foto: Vesa Klemetti/AP
Brezjnev fick sin uppgörelse om okränkbara gränser – men länderna i Warszawapakten lovade också att respektera mänskliga rättigheter och tillåta större utbyte av information. Något som stärkte dissidenter över hela östblocket, gav upphov till medborgarrättsrörelser, och ses som en viktig pusselbit till murens fall.
På 1990-talet skapades sedan OSSE, som en fortsättning på den första europeiska säkerhetskonferensen – vars födelsedag Finland alltså har bjudit in till.
– När min företrädare Sauli Niinistö föreslog 2021 att OSSE skulle samlas och fira 50-årsjubileet, var det för att hedra Helsingforsandan och prata om framtida säkerhet, säger Finlands president Alexander Stubb när han hälsar de tillresta ministrarna och experterna välkomna.
– Vi kunde inte föreställa oss att ett europeiskt land oprovocerat skulle attackera en granne, fortsätter Stubb.
Han gör klart att Europa nu står inför ett avgörande vägval:
Ska man, likt uppgörelsen mellan USA, Storbritannien och Sovjetunionen i Jalta 1945, tillåta att världen på nytt delas in i intressesfärer där stormakterna bestämmer? Eller ska Helsingforsandan råda, som enligt Stubb bygger på ”samarbete, dialog och ömsesidig respekt”?
– Europa måste välja. Jalta eller Helsingfors. I Finland är valet enkelt. Nu måste vi agera, säger den finländske presidenten.
Ryssland är en av OSSE:s 57 medlemstater.
Ryssland är en av OSSE:s 57 medlemstater. Foto: Therese Larsson Hultin
Ryssland dominerar samtalen
Men det är lättare sagt än gjort.
För trots att mötet i Finlandiahuset samlar ett stort antal politiker och ledande experter, och det enda som i princip diskuteras under konferensen är olika aspekter av hur man ska hantera Ryssland, så hörs inga tydliga lösningar.
Att Ryssland är en av OSSE:s 57 medlemstater är dessutom något av ett dilemma.
Organisationen är i dag en del av FN-systemet och arbetar med allt från konflikthantering och vapenkontroll till demokratifrågor och valövervakning. Den ryska invasionen har förvisso ställt allt på ända, men Ryssland måste ändå hanteras, påpekar forskaren Walter Kemp i en paneldiskussion.
– Vi måste släppa tanken på gemensam säkerhet från Vancouver till Vladivostok, men vi har en 5 000 kilometer lång friktionslinje mellan Nato och Ryssland och måste därför ha någon typ av samarbete, säger han.
Walter Kemp arbetar på säkerhetsinstitutet GCSP i Genève och menar att 90 procent av hur Ryssland hanteras framöver ”kommer att handla om militär avskräckning”.
– Men det måste också finnas någon typ av dialog. Och OSSE är rätt plats att föra den. Ryssland kommer inte att försvinna, säger Kemp.
Blir svår balansgång
Moskva verkar heller inte ha någon avsikt att lämna organisationen.
Som en protest mot vad Kreml anser är ett ”ensidigt urval” av talare i Helsingfors är enbart två lägre ryska regeringsrepresentanter på plats, inte utrikesminister Sergej Lavrov.
Men Ryssland har de senaste åren aktivt engagerat sig i arbetet – saboterat, hävdar vissa. Bland annat genom att blockera att det så Moskvakritiska Estland fick ta över ordförandeklubban i fjol.
Till sist ryckte Malta in som ordförandeland 2024, för att hindra organisationen från kollaps.
Alla tror ändå inte på att prata med Ryssland. Susan Stewart är expert på EU:s relation till Ryssland. Hon är från USA, men arbetar sedan många år på den säkerhetspolitiska tankesmedjan SWP i Berlin.
– Jag är väldigt pessimistisk när det kommer till dialog med Ryssland. Om vi med det menar att båda sidor lyssnar på varandra och når en kompromiss, så är det inget som är möjligt på ett bra tag, säger Susan Stewart när SvD talar med henne.
Susan Stewart.
Susan Stewart. Foto: Pressfoto SWP
Hon konstaterar likt många andra här i Helsingfors att OSSE, precis som hela FN och flera andra internationella organisationer, befinner sig i djup kris på grund av Rysslands agerande.
– Det betyder inte att vi inte kan prata med varandra alls. Men då handlar det snarare om en pragmatisk dialog, säg om fångutväxling eller andra konkreta saker. Inte om samarbete, fortsätter hon.
För att något sådant över huvud taget ska kunna äga rum i framtiden, anser Susan Stewart att Ryssland i princip måste förändras i grunden. I dag omöjliggörs dialogen av att de båda sidorna har helt olika verklighetsuppfattningar, menar hon.
Inte Putin som är problemet
Enligt henne har västvärlden inte ett Putinproblem, utan ett Rysslandsproblem.
Hon poängterar att hela det ryska samhället genomsyras av korruption, toppstyre och ett imperialistiskt synsätt. Rättväsendet fungerar inte, i skolorna lärs numera patriotism och vapenkunskap ut från ung ålder. Och eliten – vars liberala delar i teorin hade kunnat göra uppror mot Vladimir Putin – blir beroende av ett slutet system de inte kan lämna.
– Politiker i väst har gång efter annan gjort misstaget att tro att de kan förändra Ryssland genom olika gemensamma projekt och ”starta om” relationen. Men de misslyckas alltid eftersom de inte förstår hur Ryssland fungerar, säger Susan Stewart.
Men alla ser inte lika mörkt på framtiden.
Under konferensens många samtal säger en lång rad experter och politiker att det är en bra bit kvar innan det går att samarbeta med Ryssland igen. Och att det först förutsätter en fred i Ukraina.
Ser OSSE som lösningen
Albaniens utrikesminister Igli Hasani drar sig heller inte för att kalla Ryssland för ”fiende” på konferensens scen, men menar samtidigt att det inte är läge att utesluta landet ur OSSE.
– Ja, vi ska samarbeta med Ryssland. Det heter Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, tar vi bort säkerhet och samarbete, så finns det bara organisation och Europa kvar. Då har vi ingenting, säger Igli Hasani.
Igli Hasani.
Igli Hasani. Foto: Petros Giannakouris/AP
I stället menar han, likt många andra, att den närmaste tiden bör utnyttjas för att reformera OSSE. En fråga som ordförandelandet Finland redan driver.
Säkerhetsexperten Walter Kemp anser att organisationen kan spela en viktig roll igen, och att det då gäller att vara redo.
– Jag tror kanske inte att OSSE är förstahandsvalet när det gäller att stabilisera läget i Ukraina, men det kan vara där vi till sist landar, säger han.
Skulle det bli framsteg i eventuella fredsförhandlingar och internationell närvaro skulle efterfrågas i Ukraina, så är de flesta andra organisationer borträknade, enligt Walter Kemp.
– Nato kommer av uppenbara skäl inte kunna vara på plats, inte EU. Troligen inte heller ett ensamt FN. Det kan bli så att OSSE blir ombett att leda en övervakande operation och att organisationen då kommer att spela en nyckelroll, säger Kemp.
Therese Larsson Hultin"
Visa ditt stöd till det informationsarbete Carl genomför
Patreon
Swish
Scanna QR eller skicka till 076-118 25 68. Mottagare är Caroline Norberg.