Svensk Försvarsvilja
2025-07-15
Sex av tio svenskar säger nej till att bli soldat eller officer – oavsett lön och villkor.
När försvarsviljan prövas i praktiken försvinner den för många, skriver debattören.
Under måndagen tog försvarsminister Pål Jonson (M) emot en utredning om den militära personalförsörjningen, skriver debattören.
Om vi menar allvar med att vi vill ha ett starkt försvar, måste det också synas i hur vi behandlar dem som står beredda att försvara oss, skriver debattören Stefan Morin, förbundsordförande, Officersförbundet.
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.
DEBATT. Det är krig i Europa. Hoten kommer närmare. Sveriges säkerhetsläge har inte varit mer allvarligt i modern tid. Idag tog försvarsminister Pål Jonson (M) emot en utredning om den militära personalförsörjningen. ”Redo! En utredning om personalförsörjningen av det militära försvaret” visar på behovet av att genomföra åtgärder som förbättrar dagens situation.
Vi talar om upprustning, något som samtliga partier ställer sig bakom och vi genomför nu en historisk ekonomisk satsning på ett starkt försvar – men blundar för verkligheten: att vår trygghet vilar på ett fåtal människor som varje dag förväntas vara redo att försvara oss. Vi lägger ansvaret för vår frihet, vår demokrati och vår framtid i händerna på dem som valt att försvara Sverige.
Men hur mycket är det ansvaret egentligen värt?
Vi kan inte bygga ett försvar på fromma förhoppningar.
För att ta reda på hur stark försvarsviljan egentligen är lät vi genomföra en undersökning där vi ställde frågan direkt till det svenska folket. Resultatet visar ett tydligt stöd – åtminstone i teorin: 89 procent anser att ett starkt försvar är viktigt. Men när princip blir praktik förändras bilden drastiskt. Sex av tio svenskar säger att de inte kan tänka sig att bli soldat eller yrkesofficer – oavsett lön. Bara en procent är villiga att ta jobbet som soldat till den faktiska grundlönen på 25 000 kronor i månaden. Och den som bär ansvaret för att fatta beslut avgörande för vår säkerhet och framtid – yrkesofficeren – erbjuds 30 000 kronor i månaden. Det uppdraget tackar 98 procent av svenskarna nej till.
Det är en obekväm men tydlig insikt: det finns ett allvarligt glapp mellan vad vi säger att vi vill – och vad vi faktiskt är beredda att göra.
Handlar om respekt
Vi kan inte bygga ett försvar på fromma förhoppningar. Vi kan inte förlita oss på att andra ska ta ansvar för det vi själva inte är villiga att bära. Och vi kan inte förvänta oss att människor ska välja ett av samhällets mest krävande uppdrag – att försvara landet med livet som insats – utan att få skälig ersättning och rimliga villkor. Det håller inte. Inte i fredstid. Än mindre i det säkerhetsläge vi befinner oss i nu.
Om vi menar allvar med att vi vill ha ett starkt försvar, måste det också synas i hur vi behandlar dem som står beredda att försvara oss. Det är inte bara en fråga om lön – det är en fråga om respekt, ansvar och politisk trovärdighet.
Det är hög tid att vi slutar prata om vikten av ett starkt försvar – och börjar agera som om vi menar det.
av Stefan Morin
förbundsordförande, Officersförbundet
Visa ditt stöd till det informationsarbete Carl genomför
Patreon
Swish
Scanna QR eller skicka till 076-118 25 68. Mottagare är Caroline Norberg.