Allt måste bero på den evigt växande ryska riskaptiten...

"Redan i dag markerar svenska försvaret mot ryska flyg över Östersjön – varje vecka. Ingen vet när Ryssland kan slå till mot nya länder. Nu ska försvaret växa så det knakar. Men klarar de av det?

Hon vill inte längre kalla det för hybridkrigföring, för det handlar inte om små attacker här och där. Nu måste vi förstå att ryssen ”verkligen vill dra ned byxorna på oss”, som hon säger, eller ”ge oss en snyting”.

– De kommer försöka ge sig på Sverige på alla sätt som finns. Det pågår redan hela tiden, säger Ewa Skoog Haslum.

Hon är högsta chef för svenska försvarets operationer. Bara ÖB och kungen står över henne i militär rang. Nu tar hon emot SvD på HMS Carlskrona som förtöjts i Visby hamn på det militärstrategiskt så viktiga Gotland. Utanför fönstren slår Östersjöns vågor.

I stället för hybridkrigföring vill hon prata om ”destabiliserande operationer”. Det syns i gps-störningar, över­belastnings­attacker mot betaltjänster och Rysslands skydd av sin skuggflotta.

– Pratar vi om hybrid så tenderar vi att tro att det är engångshändelser, att det där är ingenting som drabbar mig, jag har inget sårbart system. Och så glömmer vi bort att allt hänger ihop.

Nytt Natomål på 5 procent

I veckan fattade Nato beslut om att sätta ett nytt upprustningsmål på 5 procent av BNP – 3,5 procent till det militära försvaret och 1,5 procent till det civila. I Sverige har alla åtta riksdagspartier ställt sig bakom en historisk försvarssatsning med lån på upp till 300 miljarder kronor.

Statsminister Ulf Kristersson (M) har pratat om att Ryssland om fem år kan rikta om sina krafter.

Och så är det, säger Ewa Skoog Haslum.

– Så fort de är klara i Ukraina så kommer de absolut att rikta om det. Vi skulle så gärna vilja veta om det är två år, tre år, fem år eller tio år, men vi har ingen aning. Och varför skulle de sitta och vänta tills vi har byggt upp vår förmåga? Vi är rätt så stressade över det.

Därför är det bråttom, understryker hon.

– Jag hade jättegärna velat att vi slapp lägga en massa pengar på militärt försvar, men så ser inte världen ut. Det är det enda som Ryssland respekterar egentligen.

Tidigare har det pratats om att försvaret behöver tid för att växa, att det inte hjälper att bara ösa pengar. Vad har förändrats?

– Jag tror att man har fått det lite om bakfoten. Vi har aldrig haft så höga intag som de senaste 20 åren på officersprogram, värnpliktsutbildning och så vidare. Och materielen vi nu tillförs behövs också. Så det här med att vi inte kan absorbera mer, I beg to differ.

HMS Carlskrona har förtöjts i Visby under Almedalsveckan.

Ulf Kristersson gjorde i veckan också klart att Sverige ska nå det nya femprocentsmålet redan 2030, fem år tidigare än Natos deadline.

Är det möjligt?

– Ja, det tror jag absolut, säger Ewa Skoog Haslum.

Men, fortsätter hon, då krävs snabba politiska beslut om prioriteringar. Nu, inte om två eller tre år.

Pågår ständigt militära insatser

På hennes bord, som chef för operationsledningen i Försvarsmakten, ligger det att planera och leda de insatser som Sverige genomför.

Försvarsgrenarna gör sitt, säger hon, men det övergripande ansvaret är hennes.

Och det pågår redan i dag en ”ständig operation”.

– Flygvapnet går flera gånger i veckan upp och möter ryskt flyg i luften, marinen bedriver sjöövervakning, för att skydda vår territoriella integritet. Inte så att Ryssland kränker vårt territorium, men när Ryssland befinner sig i Östersjön går vi ibland upp för att visa vad vi kan. Typ ”ge dig inte på oss för vi är tillräckligt starka”.

Sverige bidrar också till operationer inom Nato.

För ett par dagar sedan kom en bataljon med 600 svenska soldater hem efter ett halvår i Lettland. Det är den första styrkan som Sverige skickat till annat Natoland.

– Vårt flygvapen bidrar också nere i Polen, vi har fartyg ute i Östersjön. Och så kommer de hem och är bättre än när de åkte iväg, det är jättelärorikt.

Med Donald Trump i Vita huset har USA:s lojalitet till Nato ifrågasatts, inte minst hur han skulle förhålla sig till artikel fem om det kollektiva försvaret. I veckan menade den amerikanske presidenten att ”det finns flera tolkningar” av den avgörande artikeln, men att han stod bakom den, vilket på nytt ledde till osäkerhet.

Litar på USA – trots Trump

Men Ewa Skoog Haslum svarar bestämt nej på alla frågor om Donald Trump har gjort läget farligare för svensk och europeisk del.

– Han har ju också gjort att Europa har förstått att vi måste ta ett större ansvar för vår säkerhet. Det är nästan så att man kan vända på det och säga tack. Fast det kanske jag inte säger, men han har ju fått oss att förstå något som vi borde ha förstått själva.

”Det är nästan så att man kan vända på det och säga tack”, säger Ewa Skoog Haslum om Donald Trump.

Hon får inte heller signaler från sina amerikanska kolleger i alliansen att de skulle rulla tillbaka sitt engagemang.

Tar du i din planering höjd för att USA inte skulle bidra enligt artikel fem?

– Nej, vi är ett Nato med 32 allierade länder.

Är det riskabelt att inte göra det?

– Faktiskt inte, det har inte funnits någon anledning.

Hon beskriver omvärldsläget nu som osäkrare än för bara tre år sedan, när Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina inleddes.

Tar höjd för nya hot

I början av 2000-talet skrev hon och försvarskollegor en rapport där de tittade tjugo år fram i tiden. För något år sedan bläddrade hon igenom den.

– Då uppskattade vi att vi har ungefär tio år på oss om Ryssland skulle börja rusta igen. Hade vi förstått det 2008 och tryckt på knappen då, så hade ju vår försvarsmakt i dag sett helt annorlunda ut.

Det nya femprocentsmålet – räcker det eller är försvaret fortfarande för litet?

– Det är ju inte så att 2030 sätter vi oss ned och bara: ”Ja, då har vi allt på plats och nu är vi redo att spela”. Det kommer att komma nya krav, nya hot, så det är svårt att säga vad som räcker, säger Ewa Skoog Haslum."